Newfoundland och Labrador

provins i Kanada

Newfoundland och Labrador (engelska: Newfoundland and Labrador; franska: Terre-Neuve-et-Labrador[1]; iriska: Talamh an Éisc) är en provins i Kanada. Provinsen består av ön Newfoundland och fastlandsregionen LabradorLabradorhalvön och har cirka 530 000 invånare. Huvudstad är St. John's.

Newfoundland och Labrador
(Newfoundland and Labrador,
Terre-Neuve-et-Labrador)
Provins
Flagga
Motto: Latin: Quaerite prime regnum Dei
"Söken först efter Guds rike" (Matt 6:33)
Land Kanada Kanada
Största stad St. John's
Huvudstad St. John's
Area 405 212 km²
Folkmängd 530 000
Befolkningstäthet 1 invånare/km²
Grundad 31 mars 1949
Premiärminister Andrew Furey (2020–)
Tidszon UTC-3,5/UTC-4
Geonames 6354959
Lägeskarta.
Lägeskarta.
Lägeskarta.
Webbplats: www.gov.nl.ca

Geografi

redigera

Historia

redigera
 
Vinland

Mänsklig bebyggelse i Newfoundland och Labrador kan spåras tillbaka ca 9000 år. De maritima arkaiska folken var grupper av arkaiska jägarkulturer som jagade havsdäggdjur i det subarktiska området. De blomstrade från omkring 7000 f.Kr till 1500 f.Kr. (9000–3500 år sedan) längs Nordamerikas atlantkust. Deras bosättningar inkluderar långhus och tillfälliga hus och hyddor för säsongsboende. De hade långväga affärskontakter och använde en sorts vita stenar som betalningsmedel. Den maritima arkaiska perioden är bäst känd från en begravningsplats på Newfoundland vid Port au Choix. De maritima arkaiska folken kom att gradvis ersättas av folk från Dorsetkulturen (den sista stora paleo-eskimå-kulturen) och sedan av inuiter i Labrador och av beothukfolket på ön Newfoundland. Dorsetkulturen (800 f.Kr.–1500) var väl anpassad till att leva i ett mycket kallt klimat, och mycket av deras mat kom från jakt på havslevande däggdjur genom hål i isen. Den storskaliga minskningen av havsis som den medeltida värmeperioden gav upphov till blev förmodligen katastrofal för deras sätt att leva. Beothukfolket migrerade till ön omkring början av vår tideräkning. Innufolket bebodde delar av Labrador.

Omkring år 1000 upptäckte den isländske sjöfararen Leif Eriksson som förste europé nutida Newfoundland och kallade ön för Vinland. Christofer Columbus reste till Amerika den 12 oktober 1492. Mellan 1500 och 1610 använde europeiska fiskare Newfoundland som bas för torskfiske. Mi'kmaqindianerna kom till Newfoundland på 1600-talet sedan europeiska fiskare fördrivit beothukerna från kusten. Där var de franska allierade under de fransk-indianska krigen. Från 1610 började England hävda överhöghet över delar av ön genom att området förlänades till John Guy. Delar av ön förvaltades sedan som en engelsk förläning till 1728. Andra delar förvaltades som en fransk besittning från 1655 till 1713, då området avträddes till Storbritannien genom freden i Utrecht. Från 1729 till 1824 förvaltades Newfoundland av chefen för den flottilj från Royal Navy, som årligen uppehöll sig i öns farvatten. Denne utövade sitt guvernörsämbete endast under sommartiden då flottan befann sig vid ön. Först 1825 inrättades en egentlig kolonialförvaltning med en civil guvernör. Newfoundland blev 1854 en självstyrande brittisk besittning vilken 1907 fick ställning som dominion. Under första världskriget deltog trupper från Newfoundland i slaget vid Gallipoli och under slaget vid Somme utplånades i stort sett den newfoundländska kontingenten på slagets första dag. Depressionen undergrävde landets ekonomi och 1933 återvände man frivilligt till ställningen som brittisk koloni. Kolonin hade inte självstyrelse utan styrdes av en regeringskommission utnämnd av Londonregeringen. Därigenom kom en stor del av statsutgifterna att finansieras av de brittiska skattebetalarna. Den 31 mars 1949 förenades Newfoundland - som då var kolonins officiella namn - med Kanada. Namnet på provinsen ändrades officiellt till Newfoundland and Labrador den 6 december 2001.[2]

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling 1951-2011

redigera
År Befolkningsstorlek Femårsvis
 % förändring
Tioårsvis
 % förändring
1951 361 416 n/a n/a
1956 415 074 14,8 n/a
1961 457 853 10,3 2,7
1966 493 396 7,8 18,9
1971 522 100 5,8 14,0
1976 557 720 6,8 13,0
1981 567 681 1,8 8,7
1986 568 350 0,1 1,9
1991 568 475 0,02 0,1
1996 551 790 −2,9 −2,9
2001 512 930 −7,0 −9,8
2006 505 469 −1,5 −8,4
2011 514 536 +1,8 +0,3

Source: Statistics Canada [3]

Befolkningsmässigt största kommuner

redigera
Kommun 2006 2011
St. John's 100 646 106 172
Conception Bay South 21 966 24 848
Mount Pearl 24 671 24 284
Corner Brook 20 083 19 886
Paradise 12 584 17 695
Grand Falls-Windsor 13 558 13 725
Gander 9 951 11 054
Labrador City 8 572 9 228
Torbay 6 281 7 397
Happy Valley-Goose Bay 7 519 7 572
Table source: Statistics Canada

Språkförhållanden

redigera
Rangordning Språk Respondenter Andel i %
1. Engelska 443 405 89
2. Franska 46 885 10,4
3. Innu-aimun 1 585 0,3
4. Kinesiska 1 080 0,2
5. Spanska 670 0,1
6. Tyska 655 0,15
7. Inuktitut 595 0,1
8. Urdu 550 0,1
9. Arabiska 540 0,1
10. Nederländska 300 < 0,1
11. Ryska 225 < 0,1
12. Italienska 195 < 0,1

Religion

redigera
 
Religionstillhörighet. Catholic = Romersk-katolska kyrkan; Anglican = anglikansk; United Church = förenade kyrkan; Pentecostal = pingstvänner; Other Christians = övriga kristna; Other Religions = övriga religioner; No religious affiliation = ateister och agnostiker.

Statsskick

redigera
 
Viceguvernörens flagga.

Kanada är en konstitutionell monarki enligt Westminstermodellen och ett samväldesrike, vilket innebär att samma person som är Storbritanniens monark också alltid är Kanadas monark i ett separat ämbete. Viceguvernören (engelska: Lieutenant Governor) är monarkens vicekungliga representant i provinsen och utövar de flesta av dennes befogenheter som statschef på provinsnivå. Statsmakten betecknas officiellt som the Crown in Right of Newfoundland and Labrador.

Regeringsmakten utövas av provinsens premiärminister (Premier) genom ett statsråd (engelska: Executive Council). Viceguvernören är formellt statsrådets ordförande och utnämner formellt dess ledamöter. I praktiken är statsrådet en regering där ministrarna tillsätts av premiärministern (engelska: Premier), som leder regeringsarbetet och i sin tur skall ha provinsparlamentets förtroende. Premiärminister är sedan 2014 Paul Davis, som tillhör Progressive Conservative Party. Newfoundland och Labradors lagstiftande församling engelska: House of Assembly) består av en kammare. Dess ledamöter väljs genom pluralitet i 48 enmansvalkretsar.

Politik

redigera

Unionen med Kanada

redigera

Genom två folkomröstningar 1948 fastställdes Newfoundland och Labradors politiska framtid i form av en union med Kanada. Ett alternativ som aldrig uppträdde på röstsedlarna var en ekonomisk union med USA.

Folkomröstningarna 1948
Alternativ Första omgången Andra omgången Utfall
Självständig medlem av Samväldet 69 400 71 334 AVVISADES
Union med Kanada 64 066 78 323 ANTOGS
Fortsätta som brittisk koloni 22 331 AVVISADES
Sammanlagt 155 797 149 657
Väljarstödet vid andra omgången 1948
Alternativ Väljargrupper som stödde alternativet
Union med Kanada Fattiga fiskare, landsbygdsbor, protestanter
Självständighet Avalonhalvöns invånare, katoliker

Nutida politik

redigera

Newfoundland och Labrador har ett tvåpartisystem, men med förekomsten av ett icke obetydligt tredje parti. De två dominerande partierna var traditionellt Progressive Conservative Party och Newfoundlands liberala parti. Men vid valet 2011 blev dock Nya demokratiska partiet näst största parti i antalet avgivna röster. Partiet fick dock bara 5 mandat, mot liberalernas 6 och de progressiv-konservativas 37. Progressiv-konservativa och liberaler saknar en klart definierad ideologisk skillnad. Bland deras väljare finns heller inga utpräglade skillnader vad gäller samhällsklass eller religion. De progressiv-konservativa var traditionellt mer skeptiska till statliga interventioner i ekonomin, var mer värdekonservativa och hade ett mer utpräglat anti-federalistisk drag. Det liberala partiet stod traditionellt mer till vänster och var mer utpräglat federalistiskt inriktat. Idag samlas bägge partierna kring mitten och partipolitiken drivs i stor utsträckning av partiledarnas personliga popularitet, även om de progressiv-konservativa är mer socialkonservativa och liberalerna mer federalistiska.

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Newfoundland and Labrador, 18 november 2015.

Externa länkar

redigera