Öppna huvudmenyn

Misstroendeförklaring

parlamentariskt verktyg för att avsätta en regering eller ett statsråd
(Omdirigerad från Misstroendevotum)

Misstroendeförklaring, eller misstroendevotum, är i en parlamentarisk kontext ett verktyg för att avsätta en regering eller ett statsråd.

Innehåll

Misstroendeförklaringar i Sveriges riksdagRedigera

Misstroendeförklaringar i Sveriges riksdag är en i regeringsformen grundlagsstadgad rättighet som är tänkt att fungera som ett skydd för demokratin.[1] De som väcker misstroendeförklaring behöver formellt inte ange några sakliga skäl för det.

Riksdagen kan på förslag av minst 35 av riksdagens ledamöter avsätta ett statsråd eller, om misstroendeförklaringen riktas mot statsministern, hela regeringen. Vid ett sådant misstroendevotum krävs att en majoritet av riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter, stöder misstroendeförklaringen. Regeringen kan inom en vecka söka väljarnas förtroende genom att upplösa riksdagen och utlysa extra val[2].Om en misstroendeförklaring mot ett enskilt statsråd går igenom ska denna entledigas av talmannen.

Sedan 1998 var det i Sverige praxis att något oppositionsparti begärde misstroendevotum efter riksdagsval om inte regeringen självmant avgår. Grundlagsutredningen föreslog att denna praxis skulle grundlagsfästas genom att en förtroendeomröstning automatiskt äger rum efter varje riksdagsval för att pröva regeringens stöd. Första gången detta kunde ske var 2014, men då regeringen Reinfeldt avgick på valnatten efter 2014 års val skedde ingen omröstning. Den första gången riksdagen röstade om detta var den 25 september 2018, efter 2018 års val. Riksdagen röstade då bort regeringen Löfven I.

Slutförda omröstningar efter misstroendeförklaringarRedigera

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring nio gånger. Ingen har varit framgångsrik. 175 röster krävs för att en förklaring ska gå igenom.

Hot om misstroendeförklaring som inte nått omröstningRedigera

Flera gånger har hotet om en misstroendeförklaring varit tillräckligt för att ministrar ska avgå eller ändra ståndpunkt.

Regeringschefer som avgått efter misstroendeförklaringRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Karlsson, Lars-Olof (2011). ARENA 123, samhällskunskap för gymnasiet. Malmö: Gleerups 

NoterRedigera

  1. ^ Aktuellt, Sveriges Television, 28 juli 2017.
  2. ^ ”Regeringsformen 6:7”. https://lagen.nu/1974:152#K6P7S1. Läst 20 mars 2013. 
  3. ^ [a b c d] "Fakta: Riksdagens misstroendeförklaringar". Göteborgs-Posten. 20 januari 2015.
  4. ^ "Göran Persson berömmer stabiliteten i Kina". Sveriges Radio. 17 augusti 2006.
  5. ^ "Svagt stöd för misstroendeförklaring". Göteborgs-Posten. 20 januari 2015.
  6. ^ "Riksdagen avslog misstroendeförklaring". Aftonbladet. 20 oktober 2015.
  7. ^ riksdagen.se: Ingen misstroendeförklaring mot statsministern. 15 september 2017.
  8. ^ riksdagen.se: Ingen misstroendeförklaring mot försvarsministern. 19 september 2017.
  9. ^ ”Valutslag och regeringsbildning”. Sveriges riksdag. Rapport till konstitutionsutskottet. 20 januari 2004.
  10. ^ ”Ebbe Carlsson-affären skakade Sverige”. Expressen. 22 september 2017.
  11. ^ ”Attack mot centern – från alla håll”. TT-Aftonbladet. 8 december 2005.
  12. ^ ”Därför avgick Laila Freivalds”. Aftonbladet. 21 mars 2006.
  13. ^ ”Misstroendeomröstning hotar Kristersson”. Svenska Dagbladet. 20 februari 2012.
  14. ^ ”Kristersson riskerar en misstroendeomröstning”. Aftonbladet. 21 februari 2012.
  15. ^ ”Ulf Kristersson ber om ursäkt”. Aftonbladet. 21 februari 2012.
  16. ^ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
  17. ^ Utrikespolitiska institutet