Migrationsdomstol
En migrationsdomstol är en i Sverige en särskild domstol som verkar som underrätt i migrationsrättsliga mål och ärenden.[1] Det finns fyra migrationsdomstolar i Sverige, dessa är förlagda till förvaltningsrätterna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm.[1]
HistorikRedigera
I samband med utlänningslagens (2005:716) ikraftträdande fick Sverige den 31 mars 2006 en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.[2] I och med det inrättades såväl migrationsdomstolarna som Migrationsöverdomstolen som under- och överinstans i migrationsrättsliga ärenden och mål.[3] Migrationsdomstolen i Luleå inrättades dock först den 1 oktober 2013.[4] Innan den nya instans- och processordningen infördes överklagades Migrationsverkets beslut till Utlänningsnämnden, som var enda överklagandeinstans.[5]
InstansordningRedigera
Sverige har fyra migrationsdomstolar: Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm.[1] Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätten i respektive stad.[1] Migrationsdomstolarna har följande respektive domkrets:
- Migrationsdomstolen i Göteborg: Västra Götalands län, Hallands län, Värmlands län och Örebro län,[6] samt över Sveriges utlandsmyndigheter i fråga om viseringsbeslut.[7]
- Migrationsdomstolen i Luleå: Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.[6]
- Migrationsdomstolen i Malmö: Skåne län, Blekinge län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Östergötlands län.[6]
- Migrationsdomstolen i Stockholm: Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Gotlands län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län.[6]
Migrationsverkets, och i förekommande fall även Polismyndighetens, beslut i ett utlännings- eller medborgarskapsärende överklagas med några undantag till någon av de fyra migrationsdomstolarna.[8] Exempel på sådana undantag är Migrationsverkets beslut i ärenden enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), vilka överklagas till förvaltningsrätten.[9] Ett överklagande lämnas först in till myndigheten som först omprövar beslutet.[10] En faktiskt omprövning sker ytterst sällan, och om beslutet inte omprövas överlämnar myndigheten överklagandet till den behöriga Migrationsdomstolen.[10]
Migrationsdomstolarnas avgöranden överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är en del av Kammarrätten i Stockholm.[3] Migrationsöverdomstolen är högsta instans, dess avgöranden kan därför inte överklagas.[3]
VerksamhetRedigera
SammansättningRedigera
Migrationsdomstolarna är förvaltningsdomstolar, och följer därför i princip samma sammansättning som sådana.[1] Domstolarna fattar normalt beslut med en lagfaren domare och tre nämndemän.[11] Det saknas krav på att domstolens ledamöter ska vara särskilt insatta i migrationsrättsliga frågor.[1] Den som är nämndeman i en migrationsdomstol ska även vara nämndeman i den förvaltningsrätt som migrationsdomstolen är en del av.[1] Den lagfarne domaren har utslagsröst.[11] Vissa ärenden av så kallad "enkel beskaffenhet" kan dock avgöras av en ensam lagfaren domare.[11]
Förfarandet vid migrationsdomstolenRedigera
Parterna i processen hos migrationsdomstolarna är i regel personen som ärendet eller målet berör samt Migrationsverket, i vissa fall kan även Polismyndigheten vara part.[12] I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som sökt asyl. Personen som målet berör företräds i regel av ett offentligt biträde.[13] Förfarandet i migrationsdomstolen är i huvudsak skriftligt,[3] men muntlig förhandling kan hållas om utlänningen i målet begär det och det inte finns särskilda skäl som talar emot att hålla en muntlig förhandling.[14] Hur en muntlig förhandling i ett migrationsmål går till kan du se i detta bildspel.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- Seidlitz, Madelaine. Asylrätt: En praktisk introduktion. 2014. Nordstedts Juridik AB. Stockholm. ISBN 978-91-39-01728-8.
- ^ [a b c d e f g] Seidlitz s. 51.
- ^ ”Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm”. Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. https://www.domstol.se/migrationsoverdomstolen/. Läst 10 juli 2020.
- ^ [a b c d] Seidlitz s. 52.
- ^ Sveriges Domstolar Fjärde migrationsdomstolen i Luleå Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 31 mars 2015. Arkiverad kopia läst 11 juli 2020.
- ^ Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen. Verksamhetsberättelse 2019 för Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen. Stockholm. 2020. Läst 10 juli 2020.
- ^ [a b c d] 6 § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
- ^ 7 f § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
- ^ Seidlitz s. 51 f.
- ^ 22 § lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Läst 10 juli 2020.
- ^ [a b] Seidlitz s. 108 f.
- ^ [a b c] Seidlitz s. 111.
- ^ ”Uppsikt och förvar”. Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Stockholm. https://www.domstol.se/migrationsdomstolen-vid-forvaltningsratten-i-stockholm/amnen/uppehallstillstand-och-medborgarskap/uppsikt-och-forvar/. Läst 10 juli 2020.
- ^ Seidlitz s. 54 f.
- ^ Seidlitz s. 52 & 110 f.