Gunnar Weman
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken/vilka källor är datainsamlingen gjord? (2011-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nils Gunnar Ludvig Weman, född 25 februari 1932 i Uppsala, är en svensk kyrkoman. Han är ärkebiskop emeritus. [1]Gunnar Weman är son till Henry Weman, som var domkyrkoorganist i Uppsala, och dotterson till Ludvig Stavenow, som var rektor vid Uppsala universitet.
| Ärkebiskop emeritus Gunnar Weman | |
 Gunnar Weman, Alsike kloster, juli 2019 | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Luleå stift (biskop) |
| Period | 1986–1993 |
| Företrädare | Olaus Brännström |
| Efterträdare | Rune Backlund |
| Stift | Uppsala stift (ärkebiskop) |
| Period | 1993–1997 |
| Företrädare | Bertil Werkström |
| Efterträdare | Karl Gustav Hammar |
| Valspråk | ”Till Gud är allting” |
| Prästvigd | 25 maj 1958 i Uppsala |
| Biskopsvigd | 5 oktober 1986 av Bertil Werkström |
| Akademisk titel | teologie doktor |
| Född | 25 februari 1932 Uppsala |
Han prästvigdes 1958 och var därefter präst i Sigtuna, Skog (i Hälsingland) och Uppsala innan han 1959 blev student- och studiesekreterare i Svenska kyrkans missionsstyrelse i Uppsala. Mellan 1964 och 1984 var han åter präst i Sigtuna, först som kyrkoadjunkt och från 1969 som kyrkoherde. Från 1985 till 1986 var han direktor och chef för Svenska kyrkans nämnd för gudstjänstliv och evangelisation. Han blev därefter biskop i Luleå stift och 1993 ärkebiskop i Uppsala stift.[2] Han gick i pension 1997.
Han har varit utrikessekreterare i Riksförbundet Kyrklig ungdom och i Sveriges kristliga studentrörelse och ledamot av Svenska kyrkans missionsstyrelse och dess arbetsutskott. Genom olika uppdrag har han varit aktiv för Svenska kyrkans gudstjänstförnyelse och var bland annat sekreterare i Svenska kyrkans liturgiska nämnd. År 2006 blev han teologie doktor på en avhandling med titeln Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum. Förhållandet mellan det sena 1900-talets liturgireform och det medeltida gudstjänstrummet i Svenska kyrkan.[3]
BibliografiRedigera
- Att vara ledare (1960)
- Att vara scoutledare (1961)
- Enhet och mångfald : studieplan till Stephen Neill, Enhetens pionjärer (1966)
- Församlingen – en ny gemenskap, tillsammans med Sture Hallbjörner, Bertil Gärtner och Tord Harlin (red) (1976)
- Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum : förhållandet mellan det sena 1900-talets liturgireform och det medeltida gudstjänstrummet i Svenska kyrkan (doktorsavhandling) (2006)
- Jerk Alton: nutida kyrkorumsarkitekt, med Tord Harlin. (2009)
- Kyrka i olika meningar: kortklippta texter med ecklesiologiska kommentarer. Med Sven-Erik Brodd. Artos 2012
- Henry Weman : Domkyrkoorganist och körledare i kyrkomusikalisk spänningsfält (2015)
- Liturgi i Svenska kyrkan. I ord och bild från då och nu. Med Sven-Erik Brodd. Artos 2020.
- Prästgårdsteologi. Församlingspräster under 1900-talets senare hälft utmanar 2020-talets kyrka. Med Sven-Erik Brodd. Artos 2022.
KällorRedigera
- ^ Hansson, Klas (2017). Mottagning av ärkebiskop. Från tillträde i enkelhet till offentlig pompa.. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-329766
- ^ Klas Hansson (2015). ”Nathan Söderblom and his Successors. Swedish Archbishops' International Footprints.”. Kirchliche Zeitgeschichte 28/2.
- ^ Hansson, Klas (2017). ”En pastoral kyrkogärning”. i Leif Nordenstorm & Tiit Pädam. Och hela folket sade Amen. Perspektiv på gudstjänst och kyrka. sid. 19–47