Kuoletimjauratj
Kuoletimjauratj är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,152 kvadratkilometer och ligger 621,1 meter över havet. Kuoletimjauratj ligger i Pärlälvens fjällurskog Natura 2000-område.[3]
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 66°39′23″N 18°33′29″Ö / 66.65628°N 18.55812°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7397549, 657261 |
  Kuoletimjauratj
| |
| Mått | |
| Areal | 0,152 km² [1] |
| Höjd | 621,1 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 1,8 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Övrigt | |
| SjöID | 739793-162172 |
| Vattenytans ID (VYID) | 739808-162176 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Pärlälvens fjällurskog (SE0820156)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 739152-162399 |
| Namn | Ovan Puollemåivjåkåtj |
| Areal | 44,89 km² |
| Vattenytor | 0,8244 km² |
| Sjöprocent | 1,84 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 44,89 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| Utflöde | Jarrebäcken |
| VattendragsID (VDRID) | 739752-163150 |
| Avstånd till havet | 272 km |
| Medelhöjd | 693 m ö.h. |
| Område nedströms | 739045-162458 |
| Källor | [4][5][6] |
Delavrinningsområde redigera
Kuoletimjauratj ingår i det delavrinningsområde (739152-162399) som SMHI kallar för Ovan Puollemåivjåkåtj. Medelhöjden är 693 meter över havet och ytan är 44,89 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Jarrebäcken som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 272 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (40 procent), sankmarker (20 procent) och kalfjäll (34 procent). Avrinningsområdet har 0,82 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 1,8 procent.[5]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar redigera
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |