Kumlinge
Kumlinge är en kommun och ort belägen mitt i den nordoståländska skärgården i det självstyrda landskapet Åland i Finland. Kommunens består av fyra byar och enstaka hemman.[4] Området omfattar ca 800 öar varav de fyra största, Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö, har fast befolkning. Kumlinge har 314 invånare och har en landyta på 99,09 km².
| Kumlinge | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap |  Åland
| |
| Administrativt centrum | Kumlinge | |
| Area | 865,88 km²[1] | |
| - land | 99,09 km² | |
| Folkmängd | 314 (2017-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 3,17 invånare/km² | |
| Politik | ||
| - Kommun-/stadsdirektör | Christian Dreyer | |
| - Kommunfullmäktiges ordförande |
Mats Perämaa | |
| - Kommunstyrelsens ordförande |
Gun-Mari Lindholm | |
| Kommunkod | 295 | |
| GeoNames | 650397 | |
| Läge - Latitud: - Longitud: |
60° 16’ 00” 20° 47’ 00” | |
| Språk - Svenska: - Finska: - Övriga: |
87,9 %[3] 5,7 %[3] 6,3 %[3] | |
| Administrativa data | | |
 | ||
GeografiRedigera
Fjärden Delet skiljer Kumlinge från fasta Åland i väst och Lappofjärden skiljer från Brändö i öster. I kommunen finns byarna Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö. Här finns också viken Marskil (uttalas ma:rs-) samt öarna Bärö, Hättorna, Ingersholma, Lanto, Lillappo, Ljugarsholm, Synderstö, Söjskär och Yxskär. På Enklinge finns två naturreservat, Blacksund[5] (inrättat 1999) och Näset[6] (inrättat 2001), knutna till Natura 2000.
HistoriaRedigera
Kumlinge fick bosättning under korstågstiden (enligt finsk tideräkning) eller under sen vikingatid/tidig medeltid (enligt svensk tideräkning) 1025-1150 e.Kr. Under 1300-talet byggdes Kumlinge kyrka helgad åt S:ta Anna som fram till 1403 kapell under Sund.[7]
I november 1773 förliste en segelbåt på väg mellan Kumlinge och Brändö med tio personer ombord vid Gravstensgrundet. Endast två personer kunde räddas. Det finns en minnessten på platsen.[8]
Kumlingeslaget den 9 maj 1808[9] utgjorde kulmen av det åländska upproret under finska kriget 1808-1809 som utkämpades mellan Sverige och Ryssland. En åländsk bondehär bestående av cirka 450 bönder under ledning av Johan Henrik Gummerus besegrade den drygt 450 man[10][11] starka ryska hären utanför Kumlinge prästgård.[12] Tre ålänningar omkom och tre sårades under slaget.[13] 1920 restes en minnessten på Fälberget bredvid apoteket på Kumlinge.[14]
Minnessten vid Gravstensgrundet
Minnessten vid Fälberget
Kumlinge finns belagt i skrift som Cumblinge (1478), Kumlinge (1484), Cwmblinge (1537), Kumblinga (1543) och Kumblingh (1547). Den första delen av namnet Kumlinge kan komma från ordet kummel i betydelsen 'sjömärke av sten’. Ordet betydde också ’gravvård’ i runsvenskan.[15]
SevärdheterRedigera
- S:ta Anna kyrka, Kumlinge
- Museigården Hermas, Enklinge
- Kumlinge flygfyr
- Sjölunds gårdsmuseum, Kumlinge
- Kumlinge Apotek, Kumlinge
- Minnesstenen över Kumlingeslaget på Fälberget, Kumlinge
- Jättegrytor, Seglinge. En 7 km lång vandingsled börjar vid den gamla bysmedjan vid Seglinge by nedanför väderkvarnen. Efter ca 2,5 km passerar man jättegrytorna.
- Två vandringsleder (3 respektive 3,4 km) går mellan Remmarhamn och Kumlinge kyrka.
Kumlinge kyrka
Museigården Hermas
Kumlinge flygfyr
Kumlinge apotek
Kultur och fritidRedigera
Festivalen Visor så in i Norden, som går av stapeln varje sommar på Kumlinge, med både kända och mindre kända artister. Kumlinge-bon Harry Eriksson tog 1997 initiativ till en viskväll på Seglinge där Åke Hillström från Sverige stod för underhållningen. Artistutbudet och publiktillströmningen ökade under kommande år och från och med 2000 har föreningen Visor så in i Norden drivit festivalen.[16]
NäringslivRedigera
Huvudnäringarna är fiskodling, grönsaksodling och fiske.[11] I Kumlinge finns post, banker, affärer (Kumlinge by, Enklinge by och Seglinge by), värdshus, VVS-företag med mera. Vid Remmarhamn på Kumlinge finns restaurang Kastören och på Bärö finns restaurang Glada Laxen som är inrymd i den nu nerlagda sjöbevakningsstationens gamla lokaler.
Kumlinge andelshandel
Alfågeln vid Kumlinge färjfäste
KommunikationerRedigera
Kumlinge trafikeras av två av Ålandstrafikens färjelinjer. Den norra linjen som går mellan Hummelvik på Vårdö och Torsholma lägger till både vid Enklinge färjeläge och Kumlinge färjeläge. Den tvärgående linjen som utgår från Långnäs på Lumparland och vänder vid Snäckö färjefäste på Snäckö sommartid. Under resten av året trafikeras endast sträckan Överö-Snäckö.
På Kumlinge finns sedan 1975 Kumlinge flygfält[7] som är den åländska skärgårdens enda flygfält.[17]
Dessutom finns fyra gästhamnar inom kommunen:
- Kumlinge gästhamn, Kumlinge
- Enklinge besökshamn, Enklinge
- Seglinge gästhamn, Seglinge
- Glada Laxen, Bärö
Personer med Kumlinge-anknytningRedigera
Författaren och dialektforskaren Eva Sundberg är bosatt i Björkö.
Se ävenRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Kumlinge.
|
Ålandsportalen |
KällorRedigera
- ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ ”006 -- Folkmängd efter kön och område samt förändringen av folkmängden 31.12.2017”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_006_201700.px/. Läst 30 maj 2018.
- ^ [a b c] ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2018”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Kumlinge - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumlinge. Läst 17 juli 2017.
- ^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs1999-nr60.pdf. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2001-nr16.pdf. Läst 5 augusti 2017.
- ^ [a b] ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012.
- ^ BOMANSSON, Carl August (1858). Om Ålands fornminnen. Historisk afhandling, etc. sid. 26-27. https://books.google.se/books?id=dxlXAAAAcAAJ&pg=PA26&dq=GUSTAF+ADOLPH+TAUBE+%C3%85land&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjT3dnSr8DVAhUQKlAKHdFkAg0Q6AEIKDAA#v=onepage&q=GUSTAF%20ADOLPH%20TAUBE%20%C3%85land&f=false. Läst 5 augusti 2017
- ^ van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. http://runeberg.org/spsvery/0291.html
- ^ Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. http://runeberg.org/stridfin/0133.html
- ^ [a b] ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015.
- ^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. http://runeberg.org/nfcm/0537.html
- ^ ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015.
- ^ ”Sevärt”. www.kumlinge.ax. https://www.kumlinge.ax/bo-besoka/sevart. Läst 5 november 2019.
- ^ ”Kumlinge, Kumlinge - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/267/kumlinge-kumlinge/. Läst 17 juli 2017.
- ^ ”Historia”. Visor så in i Norden. http://www.visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013.
- ^ ”frontpage - lentopaikat.fi” (på en-US). lentopaikat.fi. https://lentopaikat.fi/en/. Läst 5 augusti 2017.