Wikipedia

Kumlinge

Kommun i Ålands skärgård.
Artikel Diskussion

Kumlinge är en kommun och ort belägen mitt i den nordoståländska skärgården i det självstyrda landskapet Åland i Finland. Kommunens består av fyra byar och enstaka hemman.[4] Området omfattar cirka 800 öar varav de fyra största, Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö, har fast befolkning. Kumlinge har &&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313 invånare och har en landyta på &&&&&&&&&&&&&099.&9000099,09 km².

Kumlinge
Kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Åland Åland
Administrativt centrum Kumlinge
Area 865,88 km²[1]
 - land 99,09 km²
Folkmängd 313 (2021-12-31)[2]
Befolkningstäthet 3,16 invånare/km²
Politik  
 - Kommun-/stadsdirektör Christian Dreyer
 - Kommunfullmäktiges
ordförande 		Ingrid Nygård-Sundman
 - Kommunstyrelsens
ordförande 		Gun-Mari Lindholm
Kommunkod 295
Geonames 650397
Läge
- Latitud:
- Longitud: 		 
60° 16’ 00”
20° 47’ 00”
Språk
- Svenska:
- Finska:
- Övriga: 		 
87,9 %[3]
5,7 %[3]
6,3 %[3]
Administrativa data  
Ålands kommuner

Etymologi Redigera

Kumlinge finns belagt i skrift som Cumblinge (1478), Kumlinge (1484), Cwmblinge (1537), Kumblinga (1543) och Kumblingh (1547). Den första delen av namnet Kumlinge kan komma från ordet kummel i betydelsen 'sjömärke av sten’. Ordet betydde också ’gravvård’ i runsvenskan.[5]

Historia Redigera

Kumlinge fick bosättning under korstågstiden (enligt finsk tideräkning) eller under sen vikingatid/tidig medeltid (enligt svensk tideräkning) 1025-1150 e.Kr. Under 1300-talet byggdes Kumlinge kyrka helgad åt S:ta Anna som fram till 1403 kapell under Sund.[6]

I november 1773 förliste en segelbåt på väg mellan Kumlinge och Brändö med tio personer ombord vid Gravstensgrundet. Endast två personer kunde räddas. Det finns en minnessten på platsen.[7]

Kumlingeslaget den 9 maj 1808[8] utgjorde kulmen av det åländska upproret under finska kriget 1808-1809 som utkämpades mellan Sverige och Ryssland. En åländsk bondehär bestående av cirka 450 bönder under ledning av Johan Henrik Gummerus besegrade den drygt 450 man[9][10] starka ryska hären utanför Kumlinge prästgård.[11] Tre ålänningar omkom och tre sårades under slaget.[12] 1920 restes en minnessten på Fälberget bredvid apoteket på Kumlinge.[13]

  •  

    Minnessten vid Gravstensgrundet

  •  

    Minnessten vid Fälberget

Geografi Redigera

Fjärden Delet skiljer Kumlinge från fasta Åland i väst och Lappofjärden skiljer från Brändö i öster. I kommunen finns byarna Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö. Här finns också viken Marskil (uttalas ma:rs-) samt öarna Bärö, Hättorna, Ingersholma, Lanto, Lillappo, Ljugarsholm, Synderstö, Söjskär och Yxskär. På Enklinge finns två naturreservat, Blacksund[14] (inrättat 1999) och Näset[15] (inrättat 2001), knutna till Natura 2000.

Ekonomi och infrastruktur Redigera

Näringsliv Redigera

Huvudnäringarna är fiskodling, grönsaksodling och fiske.[10] I Kumlinge finns post, banker, affärer (Kumlinge by, Enklinge by och Seglinge by), värdshus, VVS-företag med mera. Vid Remmarhamn på Kumlinge finns restaurang Kastören och på Bärö finns restaurang Glada Laxen som är inrymd i den nu nerlagda sjöbevakningsstationens gamla lokaler.

  •  

    Kumlinge andelshandel

  •  

    Alfågeln vid Kumlinge färjeläge

Kommunikationer Redigera

Kumlinge trafikeras av två av Ålandstrafikens färjelinjer. Den norra linjen som går mellan Hummelvik på Vårdö och Torsholma lägger till både vid Enklinge färjeläge och Kumlinge färjeläge. Den tvärgående linjen som utgår från Långnäs på Lumparland och vänder vid Snäckö färjeläge på Snäckö sommartid. Under resten av året trafikeras endast sträckan Överö-Snäckö.

På Kumlinge finns sedan 1975 Kumlinge flygfält[6] som är den åländska skärgårdens enda flygfält.[16]

Dessutom finns fyra gästhamnar inom kommunen:

  • Kumlinge gästhamn, Kumlinge
  • Enklinge besökshamn, Enklinge
  • Seglinge gästhamn, Seglinge
  • Glada Laxen, Bärö

Demografi Redigera

Befolkningsutveckling Redigera

Befolkningsutvecklingen i Kumlinge kommun 1975–2020[17]
ÅrFolkmängd
1975
  
484
1980
  
454
1985
  
465
1990
  
465
1995
  
439
2000
  
405
2005
  
355
2010
  
364
2015
  
317
2020
  
307
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk Redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. För Kumlinge kommun betyder det att inget främmande språk framgår i tabellen på grund av för få antal talare.[18][19]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 306 100,0
Inhemska språk totalt 279 91,2
Svenska 259 84,6
Finska 20 6,5
Främmande språk totalt 27 8,8
Språk med färre än 10 talare 27 8,8
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (6,5 %)
  Svenska (84,6 %)
  Främmande språk (8,9 %)

Kultur Redigera

Festivalen Visor så in i Norden, som går av stapeln varje sommar på Kumlinge, med både kända och mindre kända artister. Kumlinge-bon Harry Eriksson tog 1997 initiativ till en viskväll på Seglinge där Åke Hillström från Sverige stod för underhållningen. Artistutbudet och publiktillströmningen ökade under kommande år och från och med 2000 har föreningen Visor så in i Norden drivit festivalen.[20]

Sevärdheter Redigera

  • S:ta Anna kyrka, Kumlinge
  • Museigården Hermas, Enklinge
  • Kumlinge flygfyr
  • Kulturcenter och gårdsmuseum, Kumlinge
  • Kumlinge Apotek, Kumlinge
  • Minnesstenen över Kumlingeslaget på Fälberget, Kumlinge
  • Jättegrytor, Seglinge. En 7 km lång vandringsled börjar vid den gamla bysmedjan vid Seglinge by nedanför väderkvarnen. Efter cirka 2,5 km passerar man jättegrytorna.
  • Två vandringsleder (3 respektive 3,4 km) går mellan Remmarhamn och Kumlinge kyrka.
  •  

    Kumlinge kyrka

  •  

    Museigården Hermas

  •  

    Kumlinge flygfyr

  •  

    Kumlinge apotek

Personer med Kumlinge-anknytning Redigera

Författaren och dialektforskaren Eva Sundberg är bosatt i Björkö.

Se även Redigera

  Ålandsportalen

Källor Redigera

  1. ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [a b c] ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2018”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190826062253/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 
  4. ^ ”Kumlinge - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumlinge. Läst 17 juli 2017. 
  5. ^ ”Kumlinge, Kumlinge - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/267/kumlinge-kumlinge/. Läst 17 juli 2017. 
  6. ^ [a b] ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012. 
  7. ^ BOMANSSON, Carl August (1858). Om Ålands fornminnen. Historisk afhandling, etc. sid. 26-27. https://books.google.se/books?id=dxlXAAAAcAAJ&pg=PA26&dq=GUSTAF+ADOLPH+TAUBE+%C3%85land&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjT3dnSr8DVAhUQKlAKHdFkAg0Q6AEIKDAA#v=onepage&q=GUSTAF%20ADOLPH%20TAUBE%20%C3%85land&f=false. Läst 5 augusti 2017 
  8. ^ van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. http://runeberg.org/spsvery/0291.html 
  9. ^ Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. http://runeberg.org/stridfin/0133.html 
  10. ^ [a b] ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015. 
  11. ^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. http://runeberg.org/nfcm/0537.html 
  12. ^ ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402180119/http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015. 
  13. ^ ”Sevärt”. www.kumlinge.ax. https://www.kumlinge.ax/bo-besoka/sevart. Läst 5 november 2019. 
  14. ^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs1999-nr60.pdf. Läst 5 augusti 2017. 
  15. ^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2001-nr16.pdf. Läst 5 augusti 2017. 
  16. ^ ”frontpage - lentopaikat.fi” (på amerikansk engelska). lentopaikat.fi. https://lentopaikat.fi/en/. Läst 5 augusti 2017. 
  17. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  18. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  19. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
  20. ^ ”Historia”. Visor så in i Norden. Arkiverad från originalet den 6 december 2013. https://web.archive.org/web/20131206133812/http://visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013. 

Externa länkar Redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kumlinge&oldid=52625054”