Öppna huvudmenyn

Kumlingeslaget utgjorde kulmen av det åländska upproret under finska kriget 1808-1809 som utkämpades mellan Sverige och Ryssland. Upproret startade i Jomala sockenstuga den 19 mars 1808[5] och spred sig snabbt över Åland för att kulminera på Kumlinge den 9 maj 1808[1] (eller 10 maj 1808[2] – uppgifterna varierar) då en åländsk bondehär bestående av cirka 450 bönder och drängar besegrade och tillfångatog den drygt 450 man[3] starka ryska hären utanför Kumlinge prästgård där den hade sitt högkvarter.[2] I åländska bondehären, ledd av prästen Henrik Gummerus, omkom tre och tre sårades och i den ryska truppen, ledd av överste Vuitsch, omkom en och åtta sårades.[4]

Del av Finska kriget
Fälberget Kumlinge, Åland.jpg
Minnessten över Kumlingeslaget.
Ägde rum 9[1] eller 10 maj[2] 1808
Plats Kumlinge, Åland
Resultat Svensk seger
Stridande
Naval Ensign of Sweden.svg Sverige Kejsardömet Ryssland Kejsardömet Ryssland
Befälhavare och ledare
Henrik Gummerus Överste Vuitsch
Styrka
450 bönder[3] 450 man[3]
Förluster
3 döda
3 sårade[4]
1 död
8 sårade
449 tillfångatagna[4]

Efter överste Vuitsch kapitulation återstod runt cirka 50 ryska soldater på Brändö som efter en kort strid gav upp samma dag, och i och med detta var Åland återigen under svensk kontroll.[6]

Kumlingeborna ville 1908 resa en sten till hundraårsminnet av slaget, men de ryska myndigheterna tillät inte det. Först 1920, efter Finlands självständighet, restes stenen på Fälberget bredvid apoteket på Kumlinge.[7]

Inskriptionen lyder:

TILL MINNE
AV TAPPRA FÄDERS BRAGD
 
ÅLANDS UNGDOM RESTE VÅRDEN
DEN — 1920

KällorRedigera