Öppna huvudmenyn

Klarakvarteren

äldre beteckning på den del av stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm

Klarakvarteren eller Klara är en äldre beteckning på den del av stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm som tidigare utgjorde Klara församling. Klara används alltmer sällan i folkmun. Uttryck som Stockholms city och stadskärnan har tagit över. Namnet avser idag i regel snarare nedre Norrmalm, som hade växt fram efter Klarabranden 1751, innan den omfattande modernisering som Norrmalmsregleringen innebar. Klarakvarteren förknippas även med de så kallade Klarabohemerna.

Klara
Stadsdel
Klarakvarteren februari 2013.
Klarakvarteren februari 2013.
Land Sverige
Kommun Stockholms kommun
Stad (tätort) Stockholm
Stadsdel Norrmalm
Koordinater 59°19′47″N 18°3′47″Ö / 59.32972°N 18.06306°Ö / 59.32972; 18.06306
Folkmängd 1 712 (2009)[1]
Statistikkod 10102

Innehåll

AvgränsningRedigera

En vanlig avgränsning för Klarakvarteren är Vasagatan, Klarabergsgatan, Drottninggatan och Fredsgatan.[2] Fram till och med 1988 existerade Klara församling som omfattade ett större område begränsat av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorg, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö[3]

BebyggelseRedigera

 
Nedre Norrmalm 1968, vy mot nordost. Till vänster syns Klara kyrka. I övre vänstra hörnet skymtar det halvfärdiga Sergels torg. I bildmitt är Klaras gamla kvarter bortrivna och byggnadsarbetena för Klaratunneln och Tegelbacken har påbörjats. Längst fram ligger kvarteret Snäckan, sedan 1971 plats för Sheraton, Stockholm.

Fram till 1960-talet låg de flesta av Stockholms dagstidningar i Klara. En anledning var närheten till järnvägen som var en viktig distributionskanal. Större delen av tidningskvarteren revs i samband med Norrmalmsregleringen.

Äldre bevarade byggnader (urval)Redigera

Historiska byggnader och lokaler som revs (urval)Redigera

TidningskvarterenRedigera

 
DN:s gamla tidningshus, 1964.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor
  2. ^ Harlén (1998), s. 224
  3. ^ Harlén (1998), s. 221

Tryckta källorRedigera

Vidare läsning (i urval)Redigera

Externa länkarRedigera