Öppna huvudmenyn
Sergelhuset och Sergelgatan från norr. Till höger Nya Elementarskolan.

Sergelhuset (även kallat Bildhuggarbostället[1] eller Kungl. Statybildhuggarebostället[2]) var en byggnad i kvarteret BeridarebananSergelgatan 1[3] vid Hötorget i centrala Stockholm.

Byggnaden var ursprungligen ett gjuteri, och inrymde från 1786 ateljé för bildhuggaren Johan Tobias Sergel (1740-1814).[4] Efter Sergel flyttade Carl Fredrik von Breda in, men redan 1816 tvingades han lämna plats för Johan Niclas Byström.[5] Under 1900-talets första år inrymde byggnaden ateljé och möjligen bostad för skulptören och professorn vid Konstakademien John Börjeson (1832-1910).[1]

Under 1900-talet tjänade byggnaden även som lokaler för Grafiska Sällskapet[6] och Konsthögskolan[7] från 1914[8]. 1926 fick Konsthögskolan ökade lokaler i Sergelhuset för dekorativa skolan, för undervisning i materiallära, anatomi och perspektiv.[9]

Byggnaden revs 1953[7] under högljudda protester från kulturpersonligheter[10] för att ge plats för det nya Hötorgscity som uppfördes i samband med Norrmalmsregleringen.

1885 döptes gatan där byggnaden låg till det nuvarande namnet Sergelgatan. Idag finns Göran Strååts staty av Sergel på Sergelgatan på den plats där hans ateljé låg. 2006 hade Stockholmspartiet i sitt program för Norrmalm att "återskapa Sergels ateljé vid Hötorget", oklart hur.[11]

Bellman i Sergels ateljé
Carl Larsson, 1895
John Börjesons ateljé i Sergelhuset, 1901
Sergelminnet, brons
Göran Strååt, 1990

KällorRedigera

Externa länkarRedigera