Sökarna

film från 1993 regisserad av Daniel Fridell

Sökarna är en svensk film från 1993 i regi av Daniel Fridell och Peter Cartriers.

Sökarna
(Sökarna)
RegissörDaniel Fridell
Peter Cartriers
ProducentKaśka Krośny
ManusDaniel Fridell
SkådespelareLiam Norberg
Ray Jones IV
Thorsten Flinck
Malou Bergman
Jonas Karlsson
Per-Gunnar Hylén
Marika Lindström
Örjan Ramberg
OriginalmusikElia Cmiral
Lars Norin
Infinite Mass
ProduktionsbolagSökarna AB
AB Svensk Filmindustri
Premiär26 mars 1993
Speltid108 minuter
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
UppföljareSökarna – Återkomsten
IMDb SFDb Elonet
Liam Norberg har rollen som Jocke i filmen.

Handling Redigera

Jocke (Liam Norberg) bor i en av Stockholms tuffare förorter. Han råkar ständigt i bråk i skolan, och hans helgkvällar i city präglas av våld. Jocke åker fast och döms till fängelse, där han blir bekant med Tony (Thorsten Flinck). När de suttit av sina straff genomför de en hel serie rån.

Filmen speglar värstinggrabbarnas tillvaro där kriminalitet, våld och droger är vardagsmat. Dialogen präglas i hög grad av svordomar och könsord.

Om filmen Redigera

Sökarna är regisserad av Daniel Fridell och Peter Cartriers. Filmen innebar ett genombrott för den svenska hiphopgruppen Infinite Mass som framförde låten Shoot the Racist (sedermera Area Turns Red).

Stockholm i filmen framstår mer som en fiktiv stad i ett alternativt Sverige, då filmen är inspelad på neutrala platser och inga namn på stadsdelar eller kända platser nämns. Karaktärerna använder endast benämningar som city, centrum och så vidare. Dock nämns "Plattan" en gång, en tunnelbaneskylt visar tydligt Kungsträdgården, och värstinggänget går även över Sergels Torg mot slutet av filmen. Det enda namnet på en riktig stad eller plats som används i filmen är Säffle, i ett samtal mellan tre interner när Jocke sitter inne. Polisbilarna som syns i en biljaktsscen efter att Tony hotat vakterna på Galaxy är istället för de "vanliga" svenska polisbilarna (vita, blåa och gula vid den tiden) mörkblåa/svarta och med polisskölden utbytt mot ett runt, gult märke med ett stort P (förmodligen för "Polis"). Polisbilarnas varningsljus är både röda och blå (röda varningsljus på svenska polisbilar har inte använts sedan 1960-talet). Nummerplåtarna på bilarna är alla färgade i färgglada färger med tre svarta streck istället för siffror och bokstäver. Staden överlag framstår som laglös och rå och det ligger sopor överallt.

Filmen blev även uppmärksammad i medier när Liam Norberg som spelar den kriminelle Jocke i filmen åkte fast för ett mordförsök och rån i Göteborg. Detta hände 1991 men han häktades två år senare och dömdes till fängelse och släpptes 1999 efter att ha suttit av två fängelsedomar, bland annat Sveriges genom tiderna största värdetransportrån, rånet mot Gotabanken 1990, som han dömdes för 1996.

Sökarna blev den sista svenska filmen som censurerats av Statens biografbyrå. De censurerade scenerna i filmen är "Kraftig gruppmisshandel av man", "Misshandel, oralsex, vattensprut mot kvinna” och "Blodig skallning av man".[1]

När Liam Norberg släppts från fängelset diskuterades en trilogi och att två uppföljare påbörjats parallellt 2001.[2] Den andra filmen, Sökarna – Återkomsten, hade premiär direkt på DVD 2006 men utan inblandning av Daniel Fridell. Däremot var de båda inblandade i filmen Blodsbröder från 2005.[3][4]

Rollista i urval Redigera

Musik i filmen Redigera

Källor Redigera

  1. ^ ”Nu är det klippt för censuren”. lisagahnertz.se. även Allt om film nr. 5 2009. Arkiverad från originalet den 1 november 2019. https://web.archive.org/web/20191101071502/http://www.lisagahnertz.se/texter/kultur/nu-ar-det-klippt-for-censuren. Läst 1 november 2019. 
  2. ^ ”Det här blir vår revansch”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/bKz1zv. Läst 1 november 2019. 
  3. ^ ”"Blodsbröder" | Film | Expressen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/recensioner/film/blodsbroder/. Läst 1 november 2019. 
  4. ^ Eriksson, Karoline (2 december 2005). ”Liam Norberg: evangelist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/liam-norberg-evangelist. Läst 1 november 2019. 

Externa länkar Redigera