Islamiska republiken Afghanistan (2004–2021)

republik i Centralasien, januari 2004–augusti 2021

Islamiska republiken Afghanistan är den stat som bildades i Afghanistan år 2004. Den föregicks av en interimsadministration som skapats efter att talibanernas islamiska emirat störtats av USA-ledda trupper hösten 2001, och en övergångsadministration som 2002–2004 förberedde en ny konstitution och höll allmänna val.

Under hela republikens existens har det pågått inbördeskrig mellan regeringen och talibanerna. I augusti 2021 störtades republikens regering av talibanerna som på nytt utropade landet till islamiskt emirat. Den nya regimen är inte internationellt erkänd.

Enligt konstitutionen från 2004 är Afghanistan en islamisk republik där makten är uppdelad på den verkställande, lagstiftande och dömande makten.[1] Deras respektive maktutövning ska vara självständig. Konstitutionen ger dock presidentämbetet förhållandevis stora befogenheter som förstärks av den politiska dynamiken, där den verkställande makten har det största inflytandet. Lagar antas ofta genom presidentdekret, vilket sker i en konstitutionell gråzon.[2] Enligt Demokratiindex 2019 var Afghanistan en auktoritär regim.[3]

Presidentval ska äga rum vart femte år och höll senast 2019. Val till parlamentets underhus (wolesi jirga) ska också hållas vart femte år. Det senaste valet försenades med över tre år och hölls i oktober 2018. Det året fanns 74 politiska partier registrerade. Partiernas strukturer är ofta svaga och de bygger i regel mer på etnisk tillhörighet än på gemensamma politiska intressen eller ideologi. Det finns få tydliga skiljelinjer mellan olika grupperingar i parlamentet. Valsystemet bygger inte på proportionell mandatfördelning vilket leder till ett starkt individfokus.[4][2]

Sedan valet 2014 var president Ashraf Ghani stats- och regeringschef. Hans huvudmotståndare i valet 2014 Abdullah Abdullah innehade 2014–2020 en post ungefär motsvarande premiärminister (Chief Executive), en funktion utan stöd i konstitutionen som inrättades som maktdelningskompromiss till följd av det omtvistade valresultatet.[2] Valresultatet från 2019 tillkännagavs definitivt i februari 2020, fem månader efter valet, och innebär att Ghani fick 50,64 procent av rösterna. Abdullah underkände resultatet med hänvisning till valfusk[5] och den 8 mars 2020 utropades sig båda rivalerna till president och svor presidenteden i varsin ceremoni.[6] Senare i mars deklarerade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att USA drar in 1 miljard dollar i bistånd år 2020 och eventuellt lika mycket år 2021 eftersom de två rivaliserande presidenterna inte kunde enas om en gemensam regering som kunde delta i de planerade fredsförhandlingarna.[7] I maj 2020 träffade de båda rivalerna en överenskommelse om att dela makten och att Abdullah skulle få huvudansvaret för regeringens roll i den USA-ledda fredsprocessen. I överenskommelsen ingick att den tidigare krigsherren och tortyranklagade vicepresidenten Abdul Rashid Dostum blev överbefälhavare (marshal) och fick en post i regeringen.[8]

Samarbetet mellan parlamentet och regeringen fungerade ofta dåligt.[4] Regeringens arbete hämmades av inbördes konflikter mellan olika ministerier. Skiljelinjerna var ofta etniska, där Ghani (pashtun) och Abdullah (tadzjik) favoriserade sina egna folkgrupper vid tillsättningar av poster och tilldelning av utvecklingsprogram. Andra folkgrupper, som hazarer och uzbeker, exkluderades vilket i sin tur ledde till ökade etniska och regionala motsättningar. Korruptionen var ett mycket stort hinder för en effektiv och rättssäker förvaltning.[9][10]

Efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021 lämnade president Ashraf Ghani Afghanistan och flög till Förenade Arabemiraten.[11]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Constitution”. The Embassy of Afghanistan, Washington DC. https://web.archive.org/web/20120212211647/http://www.embassyofafghanistan.org/constitution.html. Läst 16 februari 2020. 
  2. ^ [a b c] ”Afghanistan – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2018” (Pdf). Regeringskansliet. 18 juni 2019. https://www.regeringen.se/rapporter/2019/06/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-afghanistan-20152016/. Läst 16 februari 2020. 
  3. ^ ”Democracy Index 2019 A year of democratic setbacks and popular protest” (på engelska). EIU.com. sid. 5. http://www.eiu.com/public/thankyou_download.aspx?activity=download&campaignid=democracyindex2019. Läst 27 maj 2020. 
  4. ^ [a b] Kristiansson, Bengt (2018). ”En tid av krig och konflikt. Och utveckling”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén. sid. 35–61 
  5. ^ ”Förloraren i Afghanistan bildar skuggregering”. Aftonbladet. 18 februari 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JdPQq/forloraren-i-afghanistan-bildar-skuggregering. Läst 19 februari 2020. 
  6. ^ ”Både Ghani och Abdullah svor ed i Afghanistan”. Aftonbladet. 9 mars 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/XgA54x/bade-ghani-och-abdullah-svor-ed-i-afghanistan. Läst 8 maj 2020. 
  7. ^ ”Pompeo Cuts $1 Billion in Afghan Aid as 2 Leaders Reject Push for Unity”. New York Times. 23 mars 2020. https://www.nytimes.com/2020/03/23/world/asia/afghanistan-taliban-peace-coronavirus.html?fbclid=IwAR2wTC48QVm-s13R3Yc7WjutREMGHh1TtFJEq78CYeLECzkqjiC3ajOYfSo. Läst 2 april 2020. 
  8. ^ ”Afghan power deal hands top military post to man accused of torturing rival”. The Guardian. 17 maj 2020. https://www.theguardian.com/world/2020/may/16/afghan-rivals-power-sharing-deal-would-promote-official-accused-of-and-torture. Läst 17 maj 2020. 
  9. ^ ”Afghanistan: The Future of the National Unity Government”. International Crisis Group. 10 april 2017. https://www.crisisgroup.org/asia/south-asia/afghanistan/285-afghanistan-future-national-unity-government. Läst 16 februari 2020. 
  10. ^ Fänge, Anders (2018). ”Etnicitet - en fråga om tillhörighet och makt”. i Markus Håkansson. Förstå Afghanistan. sid. 103–109 
  11. ^ Ashraf Ghani: Afghanistan's exiled president lands in UAE, BBC. Publicerat 19 augusti 2021. Läst 22 augusti 2021.