Ingrid Thulin

svensk skådespelare

Ingrid Lilian Thulin, född 27 januari 1926 i Sollefteå i Västernorrlands län, död 7 januari 2004 i Stockholm, var en svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.[2]

Ingrid Thulin
Ingrid Thulin, 1960. Foto: K.W. Gullers.[1]
Ingrid Thulin, 1960. Foto: K.W. Gullers.[1]
FöddIngrid Lilian Thulin
27 januari 1926
Sollefteå, Sverige
Död7 januari 2004 (77 år)
Stockholm, Sverige
Andra namnIngrid Tulean
Aktiva år1948–1988
MakeClaes Sylwander
(gift 1951–1956; skild)
Harry Schein
(gift 1956–1989; skild)
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Ingrid Thulin var dotter till Adam Thulin och Nanna Larsson. 1951–1955 var hon gift med regissören Claes Sylwander och 1956–1989 med Harry Schein.[2][3] Hon var under många år bosatt i Italien.

KarriärRedigera

Ingrid Thulin var knuten till Malmö Stadsteater. Ingmar Bergman, som arbetade med henne i Malmö, engagerade henne i flera filmer såsom Smultronstället (1957), Nära livet (1958), Ansiktet (1958), Nattvardsgästerna (1963), Tystnaden (1963), Vargtimmen (1967), Viskningar och rop (1973) och Efter repetitionen (1984). Thulin spelade också huvudrollen i Alf Sjöbergs Domaren (1960) och i Luchino Viscontis De fördömda (1969).[4]

På tv spelade Thulin bland annat Indras dotter i August Strindbergs Ett drömspel i Bergmans regi. Ingrid Thulin var även verksam som regissör, bland annat med den självbiografiskt färgade filmen Brusten himmel (1982). Hennes självbiografi Någon jag kände utkom 1992.[4]

2008 instiftade Sollefteå kommun ett stipendium till Ingrid Thulins minne. Ingrid Thulin-stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp som är i början av sin konstnärliga utövning. De sökande skall vara födda i eller ha annan anknytning till Ådalen.[5]

Ingrid Thulin är begravd på Sollefteå kyrkogård.[6]

Filmografi i urvalRedigera

 
Thulin och Ingmar Bergman under inspelningen av Tystnaden 1963

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1947 Född i går
Garson Kanin
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Hans Dahlin Norrköping-Linköping stadsteater
Venus
S. J. Perelman, Ogden Nash, Roland Levin och Kurt Weill
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1948 Erik XIV
August Strindberg
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Dagar på ett moln
Kjeld Abell
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1949 Som ni behagar
William Shakespeare
Rune Carlsten Skansens friluftsteater[7]
Katte Hopp Sanningens pärla
Zacharias Topelius
Keve Hjelm Dramaten
1950 Miss Forsythe En handelsresandes död
Arthur Miller
Alf Sjöberg Dramaten
Tulla, trollkvinna Ljungby horn
Frans Hedberg
Carl-Henrik Fant Dramaten
Första damen Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Medverkande Erik XIV
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1951 Edmée Chéri
Colette
Mimi Pollak Dramaten
Lotta, Granris-Kajsas dotter Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Alf Sjöberg Dramaten
Kära Ruth
Norman Krasna
Ernst Eklund Lisebergsteatern
1952 Dottern Furierna
Enrique Suáres de Deza
Arne Ragneborn Dramaten
1953 Geraldine Hubles Dårskapens timme
Anna Bonacci
Per Gerhard Vasateatern[8]
Man till salu
Ernest Vajda och Clement Scott Gilbert
Per-Axel Branner Lisebergsteatern
1955 Janet Honeyman Simon och Laura
Alan Melville
Per-Axel Branner Lisebergsteatern
1956 Carol Churt Min fru på drift
Noël Coward
Per-Axel Branner Lisebergsteatern
Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Agda Erik XIV
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[9]
1957 Säterjänta
Anitra
Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[10]
Eurydike
Jean Anouilh
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1958 Månfåglarna
Marcel Aymé
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Rose Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[11]

RadioteaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi
1950 Syster Andrews Salig överstens döttrar
Katherine Mansfield
Gustaf Molander[12]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Nordiska museet: NMA.0031450”. http://kulturarvsdata.se/nomu/photo/html/NMA0031450. 
  2. ^ [a b] ”Ingrid Thulin”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62838&iv=OVERVIEW. Läst 25 augusti 2012. 
  3. ^ Svenska Dagbladet 29 april 1951 sid.8
  4. ^ [a b] ”Ingrid Thulin”. Store norske leksikon. http://snl.no/Ingrid_Thulin. Läst 9 januari 2011. 
  5. ^ ”Ingrid Thulins stipendium”. Sollefteå kommun. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160803075204/http://www.solleftea.se/upplevagora/kultur/kulturutmarkelser/ingridthulinsminne.4.728bd5f147c3fc0e2cb8f.html. Läst 25 augusti 2012. 
  6. ^ FinnGraven
  7. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  8. ^ ”Dårskapens timme”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14094&pos=465. Läst 6 maj 2016. 
  9. ^ ”Erik XIV”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/erik-xiv. Läst 15 oktober 2015. 
  10. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  11. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015. 
  12. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera