Claes Sylwander

svensk skådespelare

Claes Sylwander, folkbokförd Claes-Herrman Sylvander[1], född 27 oktober 1924 i Stockholm, död 10 februari 2013 i Göteborg,[2] var en svensk skådespelare, teaterregissör och scenograf.

Claes Sylwander
Margaretha Krook och Claes Sylwander i Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater 1956/1957.
Margaretha Krook och Claes Sylwander i Drottningen och rebellernaHelsingborgs stadsteater 1956/1957.
FöddClaes-Herrman Sylvander
27 oktober 1924
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död10 februari 2013 (88 år)
Göteborg
MakaMarianne Gaston-Portefaix
(1948–1950; skild)
Ingrid Thulin
(1951–1956; skild)
Britta Lundblom
(1957–1963; skild)
Birgitta Matsgård
(1964–2013; hans död)
SläktingarHerrman Sylwander (far)
Tora Teje (mor)
IMDb

BiografiRedigera

Claes Sylwander var son till hovfotografen Herrman Sylwander och skådespelaren Tora Teje.[2] Han gick till en början i sin fars fotspår och blev hovfotograf 1948. Sex år senare valde han att satsa på en teaterkarriär. Sylwander klarade inte provet till scenskolan, men lyckades ändå etablera sig som skådespelare och regissör. Han var under tre år engagerad som skådespelare vid Helsingborgs stadsteater. Sedan följde roller vid Upsala Stadsteater och Riksteatern innan han kom till Folkteatern i Göteborg, först som dekoratör och sedan som teaterchef 1965–1973. Han fortsatte som teaterchef och regissör vid stadsteatrarna i Helsingborg 1973–1983 och Malmö 1983–1989.

1990-talet regisserade och spelade han hos Nils PoppeFredriksdalsteatern i Helsingborg. Han regisserade och gjorde scenografi till flera uppsättningar på Nöjesteatern i Malmö. För Me and my girl på Nöjesteatern tilldelades han en Guldmask 2001 för bästa scenografi. Han var även en fängslande föredragshållare och entusiastisk ledare för mindre teatersällskap i Skåne.

I memoarboken Oh Gud, vad vi haft roligt! berättade Claes Sylwander om sig själv och om sin mor, skådespelaren Tora Teje.[3]

FamiljRedigera

Claes Sylwander var först gift 1948–1950 med Marianne Gaston-Portefaix (född 1923), dotter till Jules Gaston Portefaix.[4] Andra gången var han gift 1951–1956 med skådespelaren Ingrid Thulin (1926–2004). Tredje gången var han gift 1957–1963 med kostymören Britta Lundblom (1930–1977), med vilken han fick dottern Lotta Sylwander. Fjärde gången gifte han sig 1964 med Birgitta Matsgård Berven (1931–2016), dotter till direktör Erik Matsgård och Margit, ogift Pamph.[5] Han är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.[6]

FilmografiRedigera

FilmrollerRedigera

Regi (TV)Redigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1953 Man till salu
Ernest Vajda och Clement Scott Gilbert
Per-Axel Branner Lisebergsteatern
1954 Ralph The och sympati (Tea and Sympathy)
Robert Anderson
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Onkel Fritz Oh, mein Papa! (Das Feuerwerk)
Paul Burkhard, Jürg Amstein, Robert Gilbert
Åke Engfeldt Helsingborgs stadsteater
1955 Bourdelot Kristina
August Strindberg
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Konstapel Warren Vår lilla stad (Our Town)
Thornton Wilder
Erik Berglund Helsingborgs stadsteater
Mark Jenkins Dollargrinet (The Solid Gold Cadillac)
George S. Kaufman och Howard Teichmann
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Despreáux
Roustan
Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Hardacre Måndagsäventyr (Mr. Kettle and Mrs. Moon)
John Boynton Priestley
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Baron von Neustadt Mayerlingdramat (The Masque of Kings)
Maxwell Anderson
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Lane Mister Ernest (The Importance of Being Earnest)
Oscar Wilde
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
Sergeant Gregovich Thehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick
Stig Olin Helsingborgs stadsteater
1956 Pedro Flores El Matador (Bullfight)
Leslie Stevens
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Greve de Giray Kameliadamen (La Dame aux camélias)
Alexandre Dumas den yngre
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
General de Saint-Gobain Gröna fracken (L'Habit vert)
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Raimondo Drottningen och rebellerna (La regina e lgli insorti)
Ugo Betti
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
1957 Lord Fancourt Babberley Charleys tant (Charley's Aunt)
Brandon Thomas
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
Long John Silver Skattkammarön (Treasure Island)
Robert Louis Stevenson
Willy Keidser Helsingborgs stadsteater
Domaren Barberaren i Sevilla (Le Barbier de Séville)
Pierre de Beaumarchais
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Dr Forenius Ett brott
Sigfrid Siwertz
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Henning Geografi och kärlek (Geografi og kjærlighet)
Bjørnstjerne Bjørnson
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[7]
1960 Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare
Sandro Malmquist Riksteatern[8]
1960 Paul Verrall Född i går (Born Yesterday)
Garson Kanin
Jerk Liljefors Riksteatern[9]
1962 Råttfällan (The Mousetrap)
Agatha Christie
Jerk Liljefors Riksteatern[10]
1964 Två herrar från Verona (The Two Gentlemen of Verona)
William Shakespeare
Kurt-Olof Sundström Folkteatern, Göteborg[11]
1974 General Etienne Lonsegur Victor: När barnen tar makten (Victor, ou, Les Enfants au pouvoir)
Roger Vitrac
Hans Polster Helsingborgs stadsteater
1977 Talaren Stolarna (Les Chaises)
Eugène Ionesco
Claes Thelander Helsingborgs stadsteater[12]
Advokaten Chez nous
Anders Ehnmark och Per Olov Enquist
Hans Polster Helsingborgs stadsteater
1978 Intervjuaren I skuggan (The Shadow Box)
Michael Cristofer
Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater

Regi (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1958 Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman Riksteatern[13]
1973 Karusellen
The Apple Cart
George Bernard Shaw
Översättning Lennart Lagerwall
Helsingborgs stadsteater
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel Helsingborgs stadsteater
1974 Pampen
Lars Björkman Helsingborgs stadsteater
Kaktusblomman
Fleur de cactus
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Översättning Stig Ahlgren
Helsingborgs stadsteater[14]
1975 En handelsresandes död
Death of a Salesman
Arthur Miller
Översättning Sven Barthel
Helsingborgs stadsteater
Den siste hete älskaren
Last of the Red Hot Lovers
Neil Simon
Översättning Eva Tisell
Helsingborgs stadsteater
1976 Peer Gynt Henrik Ibsen
Översättning Karl Ragnar Gierow
Helsingborgs stadsteater[15]
Othello
William Shakespeare
Översättning Allan Bergstrand
Helsingborgs stadsteater
1977 I väntan på Bardot
Lars Björkman och Sigvard Olsson Helsingborgs stadsteater
1978 Audiens
Audience
Václav Havel
Översättning Kent Andersson och Eva Lindekrantz
Helsingborgs stadsteater
Vernissage
Vernisáž
Helsingborgs stadsteater
I skuggan
The Shadow Box
Michael Cristofer
Översättning Pelle Fritz-Crone
Helsingborgs stadsteater
1980 I vackra drömmars land
Lars Björkman Helsingborgs stadsteater[16]
1981 Every Good Boy Deserves Favour
Tom Stoppard och André Previn
Översättning Lars Björkman
Helsingborgs stadsteater
1982 Brevet till min älskade
I Sent a Letter To My Love
Bernice Rubens
Översättning Pelle Fritz-Crone
Helsingborgs stadsteater
Sista sommaren
On Golden Pond
Ernest Thompson Helsingborgs stadsteater[17]
1986 Anne Franks dagbok
The Diary of Anne Frank
Frances Goodrich och Albert Hackett
Översättning Göran O. Eriksson
Malmö stadsteater
1990 Två man om en änka
Der Regimentspapa
Rickard Kessler och Heinrich Stobitzer Fredriksdalsteatern
1991 Blomman från Hawaii
Die Blume von Hawaii
Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes Fredriksdalsteatern[18]

Scenografi och kostym (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1963 Mary, Mary
Jean Kerr Hans Bergström Folkteatern, Göteborg[19] Scenografi
Hus med dubbel ingång
Casa con dos puertas
Pedro Calderón de la Barca Kurt-Olof Sundström Folkteatern, Göteborg[20] Scenografi och kostym
1964 Borgmästaren
Der Bürgermeister
Gert Hofmann Kurt-Olof Sundström Folkteatern, Göteborg[21] Scenografi
Famfam
Jean-Pierre Ferrier, Ricet Barrier och Bernard Lelou Jackie Söderman Folkteatern, Göteborg[22] Kostym
1974 Kaktusblomman
Fleur de cactus
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Översättning Stig Ahlgren
Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater[14] Scenografi
1976 Othello
William Shakespeare
Översättning Allan Bergstrand
Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater Scenografi
1980 I nöd och lust
I Do! I Do!
Tom Jones och Harvey Schmidt
Översättning Benedict Zilliacus
Gordon Marsh Helsingborgs stadsteater Scenografi
Prins Sorgfri
Per Lysander och Suzanne Osten Hans Polster Helsingborgs stadsteater Scenografi
1981 Körsbärsträdgården
Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad
Anton Tjechov
Översättning Jan Håkansson
Gustaf Elander Helsingborgs stadsteater[23] Scenografi
1982 Brevet till min älskade
I Sent a Letter To My Love
Bernice Rubens
Översättning Pelle Fritz-Crone
Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater Scenografi
1983 Ett dockhem
Et Dukkehjem
Henrik Ibsen
Översättning Tom Deutgen
Tom Deutgen Helsingborgs stadsteater Scenografi
1990 En handelsresandes död
Death of a Salesman
Arthur Miller
Översättning Sven Barthel och Gudrun Kjellberg
Lennart Olsson Malmö Stadsteater Scenografi

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] ”Teaterprofilen Claes Sylwander har avlidit”. SVT. http://www.svt.se/kultur/teaterprofilen-claes-sylwander-har-avlidit. Läst 22 februari 2013. 
  3. ^ Sylwander, Claes (1993). "Oh Gud, vad vi haft roligt!". Höganäs: Wiken. Libris 7605474. ISBN 91-7119-328-6 (inb.) 
  4. ^ Marianne[död länk] Arenabok.se (bläddra till sidan 62–63 "12"). Åtkomst 10 december 2012.
  5. ^ Sylwander, Claes H, fd teaterchef, Malmö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1072.
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ Ellson (18 oktober 1957). ”'Geografi och kärlek' har premiär i Wik”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-18/284/20. Läst 29 januari 2022. 
  8. ^ 'Argbiggan' repeteras: Portia undgick snön”. Dagens Nyheter: s. 20. 12 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-12/337/20. Läst 26 januari 2022. 
  9. ^ 'Född i går' på turné”. Dagens Nyheter: s. 19. 7 oktober 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-10-07/273/19. Läst 2 januari 2022. 
  10. ^ Deckarpremiär i Valdemarsvik”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 januari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-01-23/21/14. Läst 10 juni 2018. 
  11. ^ Bengt Jahnsson (22 november 1964). ”'Två herrar i Verona' för första gången i Sverige”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-11-22/318/24. Läst 29 maj 2018. 
  12. ^ Ruth Halldén (31 mars 1977). ”Två uppsättningar i Helsingborg: Föredömlig 'Stolarna'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021. 
  13. ^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018. 
  14. ^ [a b] Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 23 augusti 1974. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-08-23/228/18. Läst 15 juni 2018. 
  15. ^ Ruth Halldén (16 maj 1976). ”Helsingborgs nya teater invigd med 'Peer Gynt': Det får vara måtta på de stora greppen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-05-16/132/12. Läst 15 juni 2018. 
  16. ^ Bengt Jahnsson (17 december 1980). ”Stark musical för intelligenta mardrömmar”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-12-17/344/20. Läst 12 juli 2017. 
  17. ^ Marcus Boldemann (27 november 1982). ”Ljummen 'Sista sommar': Poppe når inte ända fram”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-11-27/322/35. Läst 16 juni 2018. 
  18. ^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022. 
  19. ^ Mary i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 5 september 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-09-05/241/16. Läst 28 maj 2018. 
  20. ^ Ebbe Linde (2 december 1963). ”Calderon som musical”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-12-02/328/19. Läst 28 maj 2018. 
  21. ^ Barbro Hähnel (1 mars 1964). ”Kälkborgarens uppror”. Dagens Nyheter: s. 25. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-01/59/25. Läst 28 maj 2018. 
  22. ^ Barbro Hähnel (26 mars 1964). ”Den lille mannen i rampljus”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-26/84/12. Läst 28 maj 2018. 
  23. ^ Bengt Jahnsson (4 april 1981). ”Körsbär och dynamit”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-04-04/92/20. Läst 16 juni 2018. 

Externa länkarRedigera