Gustaf Vasa kyrka

församlingskyrka i centrala Stockholm, Sverige
(Omdirigerad från Gustav Vasakyrkan)

Gustaf Vasa kyrka är församlingskyrka i Gustaf Vasa församling i Stockholms stift, invigd den 10 juni 1906. Den är belägen i Kvarteret Syrenen i Vasastaden i centrala Stockholm och började byggas 1901 efter en delning av Adolf Fredriks församling. Kyrkan ligger i ett öppet läge vid Odenplan och upptar ett helt kvarter mellan Odengatan, Karlbergsvägen, Upplandsgatan och Västmannagatan. Den ritades av arkitekten Agi Lindegren.

Gustaf Vasa kyrka
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka, huvudentrén mot Odenplan, i augusti 2018.
Gustaf Vasa kyrka, huvudentrén mot Odenplan, i augusti 2018.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län Stockholms län
Ort Stockholm Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Gustaf Vasa församling
Plats Karlbergsvägen 1–5, 113 27 Stockholm
 - koordinater 59°20′33″N 18°02′51″Ö / 59.34250°N 18.04750°Ö / 59.34250; 18.04750
Invigd 1906
Bebyggelse‐
registret
21300000004709
Fasaden mot norr, och Karlbergsvägen.
Fasaden mot norr, och Karlbergsvägen.
Fasaden mot norr, och Karlbergsvägen.
Webbplats: http://www.gustafvasa.nu/

Historia redigera

 
Gustaf Vasa kyrka på ett vykort, tidigt 1900-tal.

Behovet av en ny kyrka uppstod då Adolf Fredriks församling delades i tre delar, varvid Gustaf Vasa församling samt Sankt Matteus församling uppstod. Själva delningen skedde 1906, men beslutet hade tagits tidigare, beroende på den ökande befolkningen på Norrmalm. Kyrkans tomt vid Odenplan gick innan bygget under namnet gropen och vid bygget av kyrkan behövde man utföra en betydande grundläggning.[1]

Kyrkan invigdes den 10 juni 1906 av ärkebiskop Johan August Ekman, samt totalt åtta kyrkoherdar. Vid invigningen deltog även Kronprins Gustaf, Prins Gustaf Adolf samt Prinsessan Teresia. Till invigningen tillverkades även en minnespenning graverad av Erik Lindberg.[2]

Kyrkobyggnaden redigera

Kyrkan ritades av arkitekten Agi Lindegren och uppfördes av Byggmästarefirman Jakobsson & Eriksson från Umeå. Kyrkan utformades som en korskyrka med en över 60 meter hög kupol och kan sägas vara inspirerad av italienska senbarockkyrkor. Den är orienterad i väst-östlig riktning och vänder sin magnifika östfasad med huvudingång mot Odenplan. Utrymmet närmast innanför fungerar som vapenhus. Kyrkan är en av de största i Stockholm och rymmer omkring 1200 sittplatser.

Exteriör redigera

Kyrkans centrum markeras av ett torn med hög kupol samt överst en lanternin. Från den centrala kvadraten utgår fyra mindre kvadrater i de fyra väderstreckens riktningar, och dessa bildar korsarmarna. Mot Odenplan, eller öster, ligger huvudportalen som byggs upp av pilastrar i hörnen och segmentformade frontoner, huvudportalen är i form av en risalit och flankeras av kopplade kolonner (parställda), ovan på vilket vilar ett entablement och huvudportalen kröns av en fronton. Mellan korsarmarna täcks taken av kopparplåt utformade som tälttak med lanterniner. Murarna är av putsat tegel och kupolens stomme är av trä. Portaler och kapitäl är av huggen kalksten. Över ingångarna finns kartuscher med inskrifter på latin.[1]

Portalerna[3] redigera

  
Figurscenen där Gustav Vasa mottar Bibeln på svenska, är baserad på Johan Gustaf Sandbergs fresk från 1830-talet i Vasakoret i Uppsala domkyrka. Till vänster i Uppsala domkyrka, till höger på Gustaf Vasa kyrka.

Den portal av kalksten som ligger vid kyrkans huvudentré är klassiskt uppbyggd och har på respektive sida om porten engagerade kolonner krönta med joniska kapitäl. På entablementet ovan kolonnerna syns två kerubansikten och på arkitraven mellan dessa, syns en festong som knyts samman på mitten i en kartusch. Ovan detta finns en figurscen som visar hur Gustav Vasa tar emot bibeln på svenska av bland andra Laurentius Petri 1541. Överst en fronton som innehåller en kartusch med kristogramet IHS som på latin utläses som Iesus Hominum Salvator eller på svenska Jesus Människornas Frälsare. Ovanför denna syns en figur som symboliserar Kärleken. På varje sida om figurscenen, på brutna frontoner vilar två kvinnofigurer Tron till vänster med ett kors och Hoppet till höger.

Portalerna i norr respektive söder är lika, entablementet är uppburet av pilastrar i dorisk ordning, kartuscherna som är omgivna av blad och musselornament bär olika inskriptioner;

Den norra bär Gustav Vasas valspråk på latin, OMNIS POTESTAS A DEO (All makt är av Gud). Den södra BEATUS QUI TIMET DOMINUM (Säll den som fruktar Herren)

Den västra portalen leder inte in till kyrkan utan ner i den tidigare kryptan och till kolumbariet. Överstycket pryds här av en dödskalle samt ett timglas med vingar. Timglaset syftar på termen tempus fugit eller tiden flyr och både den och dödskallen är symboler för döden. Även här finns en inskriptionen på latin SALVATOR MUNDI ADIUVA NOS (Världens Frälsare, hjälp oss).

Samtliga portaler är skapade av Alfred Ohlson och huggna vid AB Anderssons Mekaniska Stenhuggeri i Stockholm.

Inskription över entrén[4] redigera

Över huvuddentrén finns en inskription i förgyllda bokstäver. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien godkände vid sitt sammanträde den 29 maj 1906 inskriptionen som är på latin;

IN GLORIAM OMNIPOTENTIS DEI
HOC TEMPLUM NOMINE GUSTAVI VASA APPELLATUM
REGNATE ANNUM XXXIV OSCARE II INAUGURATUM EST
A. D. MCMVI

Detta blir på svenska:

TILL DEN ALLSMÄKTIGE GUDENS ÄRA
DETTA TEMPEL TAR SITT NAMN AV GUSTAV VASA
OCH BLEV INVIGT I OSCAR II:s 34:e REGERINGSÅR
År 1906 Efter Kristus

Interiör redigera

Kyrkorummet kan nås från tre av de fyra korsarmarna, och övre dessa finns totalt tre läktare placerade. På den östra finns kyrkans orgel. Golven i vapenhusen är belagda med kalksten och har målade väggar. Huvudingångens väggar har även uppdelning i form av pilastrar och nischer. Interiören i kyrkorummet präglas främst av barockens formspråk, och kyrkorummet är marmoreringsmålat i gult och pilastrar och murpelare i grått. Ovanför pilastrarna löper en kraftigt profilerad list runt hela kyrkorummet, och ovanför denna list är väggarna vitkalkade. Den profilerade listen bär ett citat från Markusevangeliets 17:e kapitel i bibeln;

SE DENNE ÄR MIN ÄLSKLIGE SON I HVILKEN JAG HAFVER ETT GODT BEHAG HONOM HÖREN

I korsmittens bågar finns skulpterade moln och änglar som håller kartuscher, samtliga av Alfred Ohlson, med fyra olika bibelcitat;

I skolen vara helige, ty jag är helig (Tredje Moseboken, kapitel 20)
Den där tror och blifver döpt skall varda salig (Markusevangeliet, kapitel 16)
Se Guds Lamm som borttager världens synd (Johannesevangeliet, kapitel 1)
Detta gören till min åminnelse (Lukasevangeliet, kapitel 22)

I kupoltaket och valven finns freskmålningar av konstnären Vicke Andrén. I kupolen gestaltas exempelvis Kristi förklaring. Mellan valvbågarna har Andrén skapat bilder av de fyra evangelisterna, vars namn även framträder i kartuscher under målningarna; S. Marcus, S. Lucas, S. Johannes och S. Matteus.[5]

Vid en restaurering 1965–1966 under ledning av arkitekt David Dahl utformades kyrkans fyra hörnpartier som kapell för dop och andra ändamål. Kapellen har namn efter de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. I kapellen finns även respektive evangelist avbildad.

Krypta och kolumbarium redigera

Under kyrkans mittparti finns den treskeppiga kryptan som i början användes som begravningskapell. Kryptan utvidgades 1923–1924 under ledning av arkitekt Gustaf Lindgren med ett kolumbarium. Det har senare utvidgats i etapper med bland annat Robert Berghagen som arkitekt och är idag Sveriges största med plats för 35 000 urnor. Här finns en glasmålning och en mosaik från 1956 av Einar Forseth.

Kapellet ombyggdes 1951 till en lillkyrka efter ritningar av arkitekten Georg Rudner. Altarmuren dekorerades med en fresk av Olle Hjortzberg.

Restaurering 2016–2017[6] redigera

Kyrkan renoverades och restaurerades under åren 2016–2017. Kyrkan stängdes efter högmässan den 1 maj 2016. Renoveringen tog 19 månader, och kyrkan återinvigdes den 3 december, 2017.[7] Invändigt målade man och rengjorde väggarna, vilket även omfattade plafondmålningarna. Även kyrkbänkarna renoverades och kyrkan fick ett nytt ljudsystem. En ny informations- och biljettförsäljningslucka byggdes också. Kyrkan blev även tillgänglighetsanpassad, vilket inkluderade kyrkans arbetsutrymmen såsom sakristian, körsalen och vindsförråden.

Exteriört har man rengjort alla stendetaljer, samtidigt som putsen fått en ljusare färg. Samtliga fönster har renoverats, samt även alla dörrar och entrépartier. Förgyllda detaljer på taket såsom kors och eldsflammor har omförgyllts.

Inventarier redigera

 
Altaruppsatsen med sidogrupper, samt mässingskandelabrarna framför.
  • Predikstolen som är av marmor är ritad av Agi Lindegren. Predikstolens trappa och korg är av rödbrun, polerad, marmor och trappräcket är av förgyllt smide. Korgen har vit marmordekor i relief, det flacka taket är av mörkbetsat trä.
  • Två stora kandelabrar av mässing från Gusums bruk framför altaret, efter modell av Sigrid Blomberg. Fotställningen utgörs av tre sfinxer som vilar på lejontassar. Kandelabrarna är en gåva av godsägaren Petrus Feght och dennes hustru Mathilda.

Klockor redigera

Kyrkan har tre kyrkklockor gjutna vid Bergholtz klockgjuteri i Stockholm 1905.

Den största väger 2260 kg och skänktes av grosshandlaren Johan August Unman och dennes hustru Ida Maria Unman. På klockan finns följande vers ingraverad;

UT UR MIN SKÄLFVANDE KOPPARBARM
MANANDE RÖSTER LJUDA:
STILLHET ÅT EDER BJUDA,
SABBATSSTILLHET I STADENS LARM,
HVILA ÅT JÄKTANDE TRÄLAR,
NÅD ÅT FÖRKROSSADE SJÄLAR,
GRAFVENS STILLHET ÅT RIK OCH ARM,
JORDEN DEM ALLA GÖMMER,
HERREN ALLENA DÖMER.

Den andra klockan väger 1219 kg och har följande inskription:

FRUKTEN GUD, ÄREN KONUNGEN, ÄLSKEN BRÖDERNA!
I DAG JAG KALLAR TILL HELGENS FEST,
I MORGON TILL SORGENS BÅR,
DU ÄR PÅ JORDEN EN FLYKTIG GÄST,
OCH SNART DIN TIMME SLÅR.

Den minsta klockan väger 537 kg med följande inskription:

ÄRA VARE GUD I HÖJDEN, FRID PÅ JORDEN,
TILL MÄNNISKORNA ETT GODT BEHAG!
JAG ÄR DÖPARENS RÖST VID JORDANS STRAND,
SOM TILL BOT VILL SAMVETEN VÄCKA.
JAG ÄR MÄSTARENS RÖST FRÅN KANAANS LAND,
SOM SIN NÅD VILL SYNDARE RÄCKA.

Kyrkklockorna ringde för första gången den 6 juni 1906 klockan 19.30.[8]

Orglar redigera

Kyrkans huvudorgel byggdes ursprungligen 1906-1907 av Setterquist & Son Orgelbyggeri, men har byggts till ett flertal gånger. Den är av en helt kompromisslöst genomförd Aristide Cavaillé-Coll-typ och har 76 stämmor fördelade på fyra manualverk, varav två spelas på samma manual, och pedal.[9] Otto Olsson, organist i kyrkan under 49 år, hade ett stort inflytande över orgelns utformning.

Diskografi redigera

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Stockholms stads byggnadsinventering, Syrenen 1
  2. ^ Stockholms kyrkor, band V, Häfte 2. Gustav Vasa kyrka i Stockholm. Centraltryckeriet 1943. Sid 154.]
  3. ^ Stockholms kyrkor, band V, Häfte 2. Gustav Vasa kyrka i Stockholm. Centraltryckeriet 1943. Sid 161-164
  4. ^ Fornvännen 1906, sid 10
  5. ^ Bebyggelseregistret, Gustav Vasa kyrka. Läst den 12 september 2017.
  6. ^ Kyrkorenoveringen. Läst den 20 september 2017.
  7. ^ |https://www.svenskakyrkan.se/gustafvasa/aterinvigning Arkiverad 3 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. svenskakyrkan.se]
  8. ^ Stockholms kyrkor, band V, Häfte 2. Gustav Vasa kyrka i Stockholm. Centraltryckeriet 1943. Sid 194-195.
  9. ^ Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlsson. sid. 333. Libris 7604068. ISBN 91-7114-046-8 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera