Kinas ambassad i Stockholm

Folkrepubliken Kinas beskickning i Sverige

Kinas ambassad i Stockholm (även Kinesiska ambassaden) är Folkrepubliken Kinas beskickning i Sverige. Kina har haft fast diplomatisk representation i Sverige sedan 1916, då Republiken Kinas minister i Berlin sidoackrediterades i Sverige. Sedan 1947 har Kinas sändebud i Sverige haft ambassadörs rang.

Kinas ambassad i Stockholm
中华人民共和国驻瑞典大使馆
BeskickningstypAmbassad
FrånKina
TillSverige
AdressDjurgårdsbrunnsviken, Stockholm
BeskickningschefCui Aimin (sedan 2022)

Kinas ambassadör sedan 2022 är Cui Aimin.[1] Diplomatkoden på beskickningens bilar är AX.[2]

Fastigheter redigera

 
Dragongårdens huvudbyggnad, residens för Kinas ambassadör.
 
Tidigare ambassadbyggnaden, Bragevägen 4.

Den nuvarande ambassaden är sedan 1990-talet belägen i en fastighetLidovägen 8 vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm, strax öster om Etnografiska museet och Tekniska museet, på området för Stockholmsutställningen 1930.[3] Området tillhörde tidigare Livregementets dragoner (K 2) och regementets kanslihus kom senare att kallas Dragongården. Den kom att användas som bostad åt greve Folke Bernadotte som hade varit regementskvartermästare vid K 2.[4] Han mördades av judiska terrorister under sitt medlaruppdrag i Palestina 1948. Den efterlevande familjen bodde kvar i byggnaden till mitten av 1970-talet då den övertogs av Byggnadsstyrelsen.[4] Området förvärvade 1985 av Kinas ambassad som i början av 1990-talet lät uppföra nya kansli- och bostadshus i klassisk kinesiskinfluerad byggnadsstil. Dragongården ligger kvar på området och är i dag den kinesiske ambassadörens residens.[4]

Ambassaden var 1923–1928 inrymd i Alberget 6, 1929–1931 Torstenssonsgatan 4, 1932–1933 Villagatan 5–7, 1934–1949 Villagatan 13A, 1950–1954 Ringvägen 56 (Lidingö) och åren 1955–1991 på Bragevägen 4 i Lärkstaden.[5]

Beskickningschefer redigera

Kinas beskickningschef i Sverige är den högste företrädaren för Kinas utrikestjänst i Sverige, Kinas ambassad i Stockholm i Stockholm och fram tills unionsupplösningen 1905 även i Norge.

Sverige-Norge och Qingdynastins Kina slöt sitt första handelsfördrag 1847, men den första kinesiska beskickningen kom inte till Sverige förrän 1866.[6]

Qingdynastins sändebud redigera

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.

  Republiken Kinas legationschefer och ambassadörer   redigera

Sverige erkände Republiken Kina som Kinas regering den 6 oktober 1913.

Namn Titel Utnämnd Tillträde Avgång Anmärkning
Yen Wei Ching envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 13 april 1916 maj 1920 ackrediterad i Tyskland, Sverige och Danmark
Tchang Tsou Seng envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 3 oktober 1920 17 juni 1922 sidoackrediterad i Norge och Danmark
Tai Tch’enne Linne envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 17 juni 1922 24 oktober 1925 sidoackrediterad i Norge
Tseng Tsung-Kien envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 23 februari 1926 27 februari 1929 sidoackrediterad i Norge
Chu Chang Nien envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 27 februari 1929 1 februari 1934 sidoackrediterad i Norge och Finland
Beue Tann chargé d’affaires april 1934 16 juli 1934 september 1936
Wang King-Ky envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 19 maj 1936 20 september 1936 21 oktober 1938 sidoackrediterad i Norge
Hsieh Wei-lin envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 21 oktober 1938 21 oktober 1938 18 september 1947 sidoackrediterad i Norge
Hsieh Wei-lin extraordinär och plenipotentiär ambassadör 18 september 1947 19 januari 1950 19 januari 1950

  Folkrepubliken Kinas ambassadörer redigera

Hsieh Wei-lin avgick från sin position som Kinas ambassadör i Stockholm i samband med att Sverige erkände Folkrepubliken Kina i januari 1950 och den 9 maj samma år upprättade de båda staterna formella diplomatiska förbindelser.

Påtryckningar mot den svenska regeringen och svenska medier redigera

Under ambassadör Guis ledning anklagades ambassaden för att ha utfört systematiska påtryckningar mot svenska medier[7]. Under perioden riktade ambassaden vid flera tillfällen hot om repressalier över negativ rapportering om det kinesiska kommunistpartiet. [8] Ambassadören uppkallades till UD över 40 gånger för utfrågning om sina försök till påverkan av kinarapportering [9][10]. Flera svenska partier tog också ställning för att förklara Gui som icke önskvärd[11]. Efter en uppmärksammad konflikt med den utrikes- och säkerhetspolitiska tankesmedjan Frivärld och avslöjanden om försök till påverkan av svenska riksdagsledamöter blev ambassadören bryskt ersatt.[12][13][14]

Se även redigera

Referenser redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ ”New Ambassadors from China and Morocco”. New Ambassadors from China and Morocco. Utrikesdepartementet. https://www.government.se/government-of-sweden/ministry-for-foreign-affairs/diplomatic-portal/. 
  2. ^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 108. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  3. ^ Ungefär vid utställningens nöjesfält. Se kartan på pärmens insida i Rudberg 1999.
  4. ^ [a b c] Roth, Thomas (2001). ”Dragonerna på Gärdet” (PDF). Kulturvärden (SFV) (2): sid. 19. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623083139/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2001_02/s18-dragonerna_pa_gardet.pdf. Läst 4 december 2009. 
  5. ^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 221. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  6. ^ Karl XV och hans tid
  7. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/china-s-large-scale-media-push-attempts-to-influence-swedish-media
  8. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinas-ambassad-hotar-sveriges-regering
  9. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinas-ambassador
  10. ^ https://www.dn.se/nyheter/sverige/kinas-ambassador-kallas-till-ud-efter-oacceptabla-hot/
  11. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/v-kd-och-sd-vill-utvisa-den-kinesiska-ambassadoren
  12. ^ ”Tankesmedjornas krav - UD bör markera mot Kina”. Tankesmedjornas krav - UD bör markera mot Kina. Sveriges Television. https://www.svt.se/kultur/tankesmedjornas-krav-ud-bor-markera-mot-kina. 
  13. ^ ”Kinas ambassad försökte stoppa riksdagsmotioner”. Sveriges Television. 4 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinesiska-ambassaden-forsokte-stoppa-riksdagsmotioner. Läst 30 januari 2022. 
  14. ^ ”Snabb sorti för Kinas ambassadör visar brev”. Svenska Dagbladet. 23 september 2021. https://www.svd.se/uppgift-kinas-ambassador-i-sverige-avgar. Läst 30 januari 2022. 

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera

Externa länkar redigera