Furunässjön
Furunässjön är en sjö i Umeå kommun i Västerbotten och ingår i Sävaråns huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,372 kvadratkilometer och ligger 250,1 meter över havet. Furunässjön ligger i Sävarån Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Hålvattsbäcken. Vid provfiske har bland annat abborre, gädda, lake och mört fångats i sjön.[7] Vid sjön ligger Björnkälen, ett nybygge anlagt 1789. Det hörde ursprungligen till Degerfors socken men överfördes 1939 till Umeå socken.[8] Gården används av EFS som lägergård.[9]
 Furunässjön fotograferad från vägen i sydost. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Landskap | Västerbotten |
| Socken | Umeå socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 64°12′49″N 20°07′49″Ö / 64.21349°N 20.13015°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7130843, 748803 |
  Furunässjön
| |
| Mått | |
| Areal | 0,372 km² [1] |
| Höjd | 250,1 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 3,79 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Sävaråns huvudavrinningsområde (26000) |
| Utflöde | Fårbäcken |
| VattendragsID (VDRID) | 712665-171342 |
| Övrigt | |
| SjöID | 712986-171070 |
| Vattenytans ID (VYID) | 713016-170990 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Sävarån (SE0810436)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 712960-171127 |
| Namn | Namn saknas |
| Areal | 15,02 km² |
| Vattenytor | 0,41 km² |
| Sjöprocent | 2,73 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 15,01 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Fårbäcken |
| VattendragsID (VDRID) | 712665-171342 |
| Avstånd till havet | 61 km |
| Medelhöjd | 232 m ö.h. |
| Område nedströms | 712752-171352 |
| Källor | [4][5][6] |
Delavrinningsområde redigera
Furunässjön ingår i det delavrinningsområde (712960-171127) som SMHI kallar för Namn saknas. Medelhöjden är 232 meter över havet och ytan är 15,02 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Hålvattsbäcken som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 61 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (81 procent) och sankmarker (13 procent). Avrinningsområdet har 0,41 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 2,7 procent.[5]
Fisk redigera
Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[7]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Fahlgren, Karl, red (1970). Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 127. Libris 895474
- ^ ”EFS-gårdar”. EFS Västerbotten. https://efsvasterbotten.se/efs-gardar/. Läst 3 oktober 2020.
Externa länkar redigera
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |