Folkmordet på uigurerna

pågående kränkningar av uigurernas mänskliga rättigheter i Xinjiang i nordvästra Kina

Folkmordet på uigurerna är en vanlig benämning för den pågående processen av allvarliga kränkningar som begås mot folkgruppen uigurers och andra muslimska minoriteters mänskliga rättigheter i provinsen Xinjiang i nordvästra Kina. Kränkningarna begås under ledning och på initiativ av den kinesiska regeringen. De började under 2000-talet i kölvattnet av USA:s "krig mot terrorismen" och har gradvis trappats upp för att sedan 2014 eskalera i hög takt.[1]

Två uiguriska män i Turpan, Xinjiang

Sedan 2014 har den kinesiska regeringen fört en politik som kan ha fängslat tio tusentals eller upp till en miljon muslimer (majoriteten av dem uigurer) i interneringsläger, ofta utan någon juridisk process.[2][3][4] Detta är det största frihetsberövandet av etniska och religiösa minoriteter sedan andra världskriget.[5][6] Tusentals barn har separerats från sina föräldrar och skickats till internatskolor.[7][8][9]

Begreppet folkmord och internationella reaktionerRedigera

Kategoriseringen av kränkningarna av uigurernas rättigheter och friheter som ett folkmord är inte okontroversiell. Rubriceringen har sitt ursprung i ett uttalande från Mike Pompeo, före detta utrikesminister under Donald Trump och tidigare generalsekreterare för CIA. Uttalandet kom den 19 Januari 2021, mindre än 24 timmar innan Trumps administration lämnade Vita Huset.[10] Biden administrationen höll senare fast vid kategoriseringen, vilket möttes av kritik och motstånd från USA:s statsdepartements högsta experter inom internationell rätt. Statsdepartementets jurister menade att bevisen för folkmord var otillräckliga, men enades däremot om att politiken i Xinjiang kan kategoriseras som brott mot mänskligheten.[11] Människorättsorganisationerna Human Rights Watch[12] och Amnesty[13] har uttryckligen avvisat rubriceringen folkmord.

Ett antal organisationer och parlament kategoriserar den kinesiska centralregeringens politik i Xinjiang och dess övergrepp på uigurerna som ett folkmord. Newlines Institute[14] och Svenska PEN[15] är två av organisationerna som har gjort den bedömningen. Storbritannien[16], USA[17], Nederländerna[18], Litauen[19], Frankrike[20] och Kanada[21] är för nuvarande de stater som uttryckligen använt begreppet folkmord för att beskriva läget i Xinjiang. Av dessa har endast USA officiellt rubricerat det som folkmord. För de andra ländernas del har det rört sig om icke-bindande uttalanden från respektive lands parlament. Företrädare för ländernas regeringar har inte officiellt velat kalla kränkningarna för ett folkmord. I Storbritannien ledde det här till ett komplext parlamentariskt spel där regeringen kopplade ett förslag från det brittiska överhuset med ett Labour-förslag. Överhusets förslag var att ge de brittiska domstolarna i uppgift att utreda folkmord i Xinjiang, vilket kopplades samman med Labourpartiets förslag om att undersöka andra länders status för mänskliga rättigheter före Storbritannien skriver under handelsavtal med dem. Det här gjorde att förslaget om domstolsutredningen föll vid omröstningen i underhuset.[22]

Jeffrey D. Sachs, nuvarande FN-arbetare och före detta rådgivare till tre general sekreterare, kallade anklagelserna om folkmord för ogrundade och utan bevis. Han kritiserade även Newlines Institute.[23] Den kinesiska regeringen förnekar konsekvent att deras agerande i Xinjiang skulle röra sig om kränkningar av uigurernas rättigheter.[24]

Kinas juridiska ansvar enligt internationell rättRedigera

I samband med Kinas ratificering av folkmordskonventionen så reserverade de sig, vilket innebär att Kina inte erkänner den Internationella domstolen i Haags (ICJ) jurisdiktion över tolkningen av konventionen[25]. Kina är inte heller en part till Romstadgan vilket innebär att man inte erkänner den internationella brottmålsdomstolens (ICC) jurisdiktion inte kan åtala individer i Kina för folkmord. Folkrepubliken Kina part till Wienkonventionen om traktaträtten och har som stat ett ansvar att inte bryta mot varken konventionen, eller de jus cogens-regler som det internationella samfundet ställt upp och som omfattar synnerligen grova brott, inklusive folkmord.[14]

Rapporten från Newlines InstituteRedigera

I mars 2021 släppte Newlines institute tillsammans med Raoul Wallenbergs center för mänskliga rättigheter en uppmärksammad rapport över Kinas agerande i Xinjiang. Organisationerna publicerade rapporten tillsammans med över 30 internationella experter i internationell rätt, folkrätt, folkmordsstudier, Kinas etniska politik och Kinastudier. Rapporten bygger på ögonvittnens berättelser, läckta statsdokument, satellitbilder och information som är tillgänglig på det kinesiskspråkiga internet. Rapporten drar utifrån källorna slutsatsen att Folkrepubliken Kina på en rad punkter bryter mot 1948 års konvention om folkmord och att Kina som stat enligt internationell rätt är ansvarig för de brott och förbrytelser som begås mot uigurerna och andra huvudsakligen muslimska grupper.[14]

Enligt rapporten har Kina uppvisat en "avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan" (Artikel II, folkmordskonventionen). Avsikten återspeglas i uttalanden och planer på högsta politiska nivå, bland annat genom Xi Jinpings kampanj "folkets krig mot terrorn" som pekar ut uigurbefolkade områden som frontlinjen i kriget och uttalanden som "samla in alla som behöver samlas in", samt "utrota dem fullständigt, från rot till topp"[neutralitet ifrågasatt]. Uigurerna har av ledande tjänstepersoner liknats vid en "tumör" som ska avlägsnas.[26] Man pekar även på att Kina i praktiken har uppvisat en upprepande beteendemönster där de olika besluten tillsammans utgör ett led i folkmordet på uigurerna.

Utöver detta menar rapporten att Kina gjorts sig skyldig till konkreta folkmordshandlingar enligt folkmordskonventionens artikel II a) till e). Dessa inkluderar: "a) att döda medlemmar av gruppen; b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada; c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis; d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen; e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp."[27]

Situationen under 00- och 10-taletRedigera

I samband med att Kina uttalade sitt stöd för USA:s "krig mot terrorismen" efter 11 september-attackerna, gick de även med på att terroriststämpla Östturkestans islamistiska rörelse; Rörelsen är en uigurseparatistisk och fundamentalistisk terrororganisation med nära kopplingar till talibanerna och Al-Qaida.[28] Den kinesiska regeringen ökade därefter sina insatser mot extrema islamistiska grupperingar i Xinjiang, särskilt de som hade kopplingar till rörelser utanför Kina.[29][30] 2005 inleddes en ny kampanj som skulle utrota "de tre onda tingen", vilket sades vara terrorism, separatism och religiös extremism.[1]

Konflikten har sedan dess skärpts ytterligare, med dödligt våld och instabilitet som konsekvens. Polisen dödade 2007 18 personer som misstänktes vara terrorister. Året därefter dödades 16 poliser i ett attentat i Kashgar, ett dåd som extremistiska separatister anklagades för att ha organiserat. I Xinjiangs regionhuvudstad Ürümqi bröt i juli 2009 större våldsamheter ut mellan uigurer och hankineser. Upptrappningen var en händelse i sydöstra Kina där två uigurer hade dödats vid en fabrik, vilket ledde till omfattande protester från uigurerna i Xinjiang. Medan protesterna pågick dödades 200 personer, 1 700 skadades och 1 400 personer greps av polisen. Centralregeringen i Pekings respons till händelserna var att skärpa övervakningen ytterligare.[1]

Under 2010-talet eskalerade våldet vidare, med flera terrorattentat från extrema separatister och våldsamma räder från de kinesiska säkerhetsstyrkorna. Uiguriska terrorgrupper körde 2013 en bil in i en folkmassa på Himmelska fridens torg i Peking, i mars 2014 mördades 31 personer på en järnvägsstation i Kunming och i maj samma år dödades 30 personer av en bilbomb i Ürümqi[31]. Svaret från säkerhetsstyrkorna blev en polisräd där runt 60 påstådda terrorister och en rad civila dödades.[1]

Utvecklingen efter 2014Redigera

Efter händelserna 2014 kom de kinesiska myndigheterna att bedriva en hårdare assimilationspolitik än tidigare. Xinjiangs partisekreterare Zhang Chunxian ansåg att det behövdes "okonventionella metoder" i ett "folkets krig" mot terrorism.[1] Kameraövervakningen har utökats[ej i angiven källa] ytterligare och polisen genomsökte moskéer och trakasserade folk i deras hem. Många människor greps på godtyckliga grunder och flera försvann spårlöst.[31] I en rapport från den Australiensiska tankesmedjan ASPI uppgavs att 16 000 moskéer i Xinjiang helt eller delvis rivits sedan 2017.[32][33]

 
Propagandatavla med Xi Jinping i Kashgar

DNA-profileringRedigera

Två år senare, 2016, infördes hårda reserestriktioner i Xinjiang på prefekturnivå och senare samma år återkallade myndigheterna alla pass i området. 2016 började också regeringen i Xinjiang att systematiskt samla in alla uigurers DNA, samt genomföra medicinska undersökningar av dem.[31] Experter[vilka?] har varnat för att insamlingen av DNA syftar till att utveckla Kinas teknologi för ansiktsigenkänning. Den nya teknologin kan leda till rasprofilering och rasistisk övervakning där polisen ska kunna se om en person tillhör den uiguriska folkgruppen eller inte[neutralitet ifrågasatt]. Ytterligare ett syfte med insamlingen av DNA i form av blodprov skulle kunna vara att använda den datan i andra delar av Kina för att identifiera och spåra politiska meningsmotståndare[neutralitet ifrågasatt].[34]

InterneringslägerRedigera

Reserestriktionerna och DNA-profileringen sammanföll med att myndigheterna i större utsträckning än tidigare internerade människor i "omskolningsläger". Det var inte minst dem som av myndigheterna uppfattades som "religiösa extremister" på något sätt, som fördes bort till lägren. Gränsdragningen för vad som innebär religiös extremism enligt myndigheterna i Xinjiang har rapporterats vara diffus. Religiös extremism kan numera inkludera vardagliga religiösa uttryck i islam (och andra världsreligioner) som att be ofta, ha slöja eller bära skägg, rapporterade Sveriges Radio.[24] Tillgången till rättssäkerhet och Habeas Corpus är svag för de som interneras.[1] Lägren och assimileringspolitiken har väckt stor uppståndelse i omvärlden. Den kinesiska regeringen menar att lägren är till för att bekämpa religiös extremism och separatism, och att de intagna lär sig "språk och färdigheter".[24]

TvångsarbeteRedigera

Nyhetsorganisationerna BBC[35] och Wallstreet journal[36] har väckt misstankar om förekomsten av tvångsarbete i Xinjiang, inte minst kopplat till bomullsindustrin eftersom ca 80% av all bomull i Kina kommer från Xinjiang. Kina som helhet står i sin tur för en fjärdedel av hela världens bomullsproduktion. Flertalet företag, bland annat H&M och Ikea har underleverantörer i Xinjiang vilket har väckt misstankar om att deras produkter kan innehålla bomull som producerats av tvångsarbete. Australian Strategic Policy Institute gör bedömningen att det inte går att vara säker på att tvångsarbete inte ligger bakom bomull som kommer från Xinjiang, trots säkerhetsåtgärder som särskilda revisioner och dylikt.[37] Talespersoner för regeringen i Kina har kallat anklagelserna om tvångsarbete och folkmord för "århundradets lögn". Den Kinesiska regeringen menar att statliga satsningar i bomullsindustrin är en del av ett bredare initiativ för att bekämpa fattigdom i regionen genom att erbjuda jobb till minoritetspopulationer.[38][39]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f] ”Xinjiang − Politik”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/xinjiang/politik/. Läst 29 juni 2021. 
  2. ^ ”One million Muslim Uighurs held in secret China camps: UN panel” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2018/8/10/one-million-muslim-uighurs-held-in-secret-china-camps-un-panel. Läst 27 november 2021. 
  3. ^ Arrest by algorithm: Inside the dystopian state of surveillance and repression in Xinjiang” (på australisk engelska). ABC News. 24 november 2019. https://www.abc.net.au/news/2019-11-25/china-cables-beijings-xinjiang-secrets-revealed/11719016. Läst 27 november 2021. 
  4. ^ ”UN: Unprecedented Joint Call for China to End Xinjiang Abuses” (på engelska). Human Rights Watch. 10 juli 2019. https://www.hrw.org/news/2019/07/10/un-unprecedented-joint-call-china-end-xinjiang-abuses. Läst 27 november 2021. 
  5. ^ Joanne Finley (2020). ”Why Scholars and Activists Increasingly Fear a Uyghur Genocide in Xinjiang”. Journal of Genocide Research. 
  6. ^ Kirby, Jen (28 juli 2020). ”Concentration camps and forced labor: China’s repression of the Uighurs, explained” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/2020/7/28/21333345/uighurs-china-internment-camps-forced-labor-xinjiang. Läst 27 november 2021. 
  7. ^ Nast, Condé (3 april 2021). ”Surviving the Crackdown in Xinjiang” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2021/04/12/surviving-the-crackdown-in-xinjiang. Läst 27 november 2021. 
  8. ^ Feng, Emily (10 juli 2018). ”Uighur children fall victim to China anti-terror drive”. Financial Times. https://www.ft.com/content/f0d3223a-7f4d-11e8-bc55-50daf11b720d. Läst 27 november 2021. 
  9. ^ ”Break Their Roots: Evidence for China’s Parent-Child Separation Campaign in Xinjiang” (på amerikansk engelska). The Journal of Political Risk. juli 2019. https://www.jpolrisk.com/break-their-roots-evidence-for-chinas-parent-child-separation-campaign-in-xinjiang/. Läst 27 november 2021. 
  10. ^ ”Mike Pompeo declares China's treatment of Uighurs 'genocide'” (på engelska). the Guardian. 19 januari 2021. http://www.theguardian.com/world/2021/jan/19/mike-pompeo-china-uighur-genocide-sanctions-xinjiang. Läst 17 mars 2022. 
  11. ^ Lynch, Colum. ”State Department Lawyers Concluded Insufficient Evidence to Prove Genocide in China” (på amerikansk engelska). Foreign Policy. https://foreignpolicy.com/2021/02/19/china-uighurs-genocide-us-pompeo-blinken/. Läst 17 mars 2022. 
  12. ^ ”Campaigners call for global response to ‘unprecedented’ oppression in Xinjiang” (på engelska). the Guardian. 19 april 2021. http://www.theguardian.com/world/2021/apr/19/global-response-oppression-xinjiang-china-human-rights-watch-turkic-muslims. Läst 20 mars 2022. 
  13. ^ China has created a dystopian hellscape in Xinjiang, Amnesty report says” (på brittisk engelska). BBC News. 10 juni 2021. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-57386625. Läst 20 mars 2022. 
  14. ^ [a b c] ”The Uyghur Genocide: An Examination of China's Breaches of the 1948 Genocide Convention” (på engelska). Newlines Institute. 9 mars 2021. https://newlinesinstitute.org/uyghurs/the-uyghur-genocide-an-examination-of-chinas-breaches-of-the-1948-genocide-convention/. Läst 2 juli 2021. 
  15. ^ ”Kulturmord är det nya folkmordet” (på svenska). PEN/Opp. 5 maj 2020. https://www.penopp.org/sv/artiklar/kulturmord-ar-det-nya-folkmordet?language_content_entity=sv. Läst 2 juli 2021. 
  16. ^ ”UK MPs declare China is committing genocide against Uyghurs in Xinjiang” (på engelska). the Guardian. 22 april 2021. http://www.theguardian.com/world/2021/apr/22/uk-mps-declare-china-is-committing-genocide-against-uyghurs-in-xinjiang. Läst 7 juli 2021. 
  17. ^ ”Mike Pompeo declares China's treatment of Uighurs 'genocide'” (på engelska). the Guardian. 19 januari 2021. http://www.theguardian.com/world/2021/jan/19/mike-pompeo-china-uighur-genocide-sanctions-xinjiang. Läst 7 juli 2021. 
  18. ^ Dutch parliament: China's treatment of Uighurs is genocide” (på engelska). Reuters. 25 februari 2021. https://www.reuters.com/article/us-netherlands-china-uighurs-idUSKBN2AP2CI. Läst 17 mars 2022. 
  19. ^ Sytas, Andrius (20 maj 2021). ”Lithuanian parliament latest to call China's treatment of Uyghurs 'genocide'” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/china/lithuanian-parliament-latest-call-chinas-treatment-uyghurs-genocide-2021-05-20/. Läst 17 mars 2022. 
  20. ^ PLOWRIGHT, Christophe DE ROQUEFEUIL and Adam. ”French Parliament Denounces China's Uyghur 'Genocide'” (på amerikansk engelska). www.barrons.com. https://www.barrons.com/news/french-parliament-denounces-china-s-uyghur-genocide-01642684207. Läst 17 mars 2022. 
  21. ^ ”Canada votes to recognize China’s treatment of Uighur population as genocide” (på engelska). the Guardian. 22 februari 2021. http://www.theguardian.com/world/2021/feb/22/canada-china-uighur-muslims-genocide. Läst 7 juli 2021. 
  22. ^ ”UK ministers accused of cynically blocking clear vote on genocide” (på engelska). the Guardian. 9 februari 2021. http://www.theguardian.com/law/2021/feb/09/uk-ministers-accused-cynically-blocking-clear-vote-genocide. Läst 7 juli 2021. 
  23. ^ Sachs, Jeffrey D. (20 april 2021). ”The Xinjiang Genocide Allegations Are Unjustified | by Jeffrey D. Sachs & William Schabas” (på engelska). Project Syndicate. https://www.project-syndicate.org/commentary/biden-should-withdraw-unjustified-xinjiang-genocide-allegation-by-jeffrey-d-sachs-and-william-schabas-2021-04. Läst 17 mars 2022. 
  24. ^ [a b c] Radio, Sveriges. ”Kina internerar hundratusentals – världen ser på - Konflikt”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/1294587. Läst 6 juli 2021. 
  25. ^ ”Reservations and Declarations to the Genocide Convention - - Prevent Genocide International”. www.preventgenocide.org. http://www.preventgenocide.org/law/convention/reservations/. Läst 8 juli 2021. 
  26. ^ Newlines Institute, 2021. The Uyghur Genocide, s. 3
  27. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (1 januari 1994). ”Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide)”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/sveriges-internationella-overenskommelser/1994/01/so-195264/. Läst 8 juli 2021. 
  28. ^ ”EASTERN TURKISTAN ISLAMIC MOVEMENT | United Nations Security Council”. www.un.org. https://www.un.org/securitycouncil/sanctions/1267/aq_sanctions_list/summaries/entity/eastern-turkistan-islamic-movement. Läst 4 april 2022. 
  29. ^ ”After 9/11 terror attacks, China saw a strategic opportunity and took it” (på engelska). South China Morning Post. 2 september 2021. https://www.scmp.com/news/china/diplomacy/article/3147220/9/11-20-years-later-how-china-used-attacks-its-strategic. Läst 4 april 2022. 
  30. ^ says, Telh. ”Turkistan Islamic Party leader criticizes the Islamic State’s ‘illegitimate’ caliphate | FDD's Long War Journal” (på amerikansk engelska). www.longwarjournal.org. https://www.longwarjournal.org/archives/2016/06/turkistan-islamic-party-leader-remains-loyal-to-al-qaeda-criticizes-islamic-states-illegitimate-caliphate.php. Läst 4 april 2022. 
  31. ^ [a b c] ”Uyghurs” (på brittisk engelska). Minority Rights Group. https://minorityrights.org/minorities/uyghurs/. Läst 5 juli 2021. 
  32. ^ ”Thousands of mosques in China's Xinjiang region demolished in recent years, report says” (på engelska). France 24. 25 september 2020. https://www.france24.com/en/20200925-thousands-of-mosques-in-china-s-xinjiang-region-demolished-in-recent-years-report-says. Läst 20 mars 2022. 
  33. ^ China foreign ministry denies think-tank claims of Xinjiang mosque destruction” (på engelska). Reuters. 26 september 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-mosques-idUSKCN26H083. Läst 20 mars 2022. 
  34. ^ Wee, Sui-Lee; Mozur, Paul (3 december 2019). ”China Uses DNA to Map Faces, With Help From the West” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/12/03/business/china-dna-uighurs-xinjiang.html. Läst 5 juli 2021. 
  35. ^ Xinjiang cotton sparks concern over 'forced labour' claims” (på brittisk engelska). BBC News. 13 november 2019. https://www.bbc.com/news/business-50312010. Läst 26 mars 2022. 
  36. ^ Deng, Eva Dou and Chao (16 maj 2019). ”Western Companies Get Tangled in China’s Muslim Clampdown” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/western-companies-get-tangled-in-chinas-muslim-clampdown-11558017472. Läst 26 mars 2022. 
  37. ^ Thörnqvist, Ingrid (26 november 2019). ”Misstänkt tvångsarbete i Kina – svenska företag köper bomull från regionen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/misstankt-tvangsarbete-i-kina-svenska-foretag-bland-kunderna. Läst 7 juli 2021. 
  38. ^ ”Is US trying to create 'forced unemployment, poverty' in Xinjiang? Chinese FM asks - Global Times”. www.globaltimes.cn. https://www.globaltimes.cn/page/202012/1208900.shtml. Läst 26 mars 2022. 
  39. ^ ”‘Forced labor’, ‘genocide’ in Xinjiang is the lie of the century: Chinese ministries - Global Times”. www.globaltimes.cn. https://www.globaltimes.cn/page/202106/1227008.shtml. Läst 26 mars 2022.