Upploppen i Ürümqi juli 2009
Upploppen i Ürümqi[1] startade med demonstrationer den 5 juli 2009 i Ürümqi, huvudstad i Xinjiang i nordvästra Kina. Åtminstone 1 000 uigurer var inblandade i upploppen på den första dagen.[2][3][4]
Upploppen har sin bakgrund i missnöje bland den uiguriska befolkningen som upplever sig som utträngda av hankineser som flyttat in i området sedan Xinjiang, Östturkestan, blev en del av Folkrepubliken Kina 1949.[5] Många av dessa konflikter har förvärrats under partisekreteraren Wang Lequans styre. På initiativ av Wang har den mesta högskoleundervisningen på uiguriska avskaffats till förmån för kinesiska och 2002 hävdade han att uiguriskan var ”ur takt med 2000-talet”.[6] Wang har också tillgripit hårda metoder mot det som uppfattats som uiguriska ”separatistiska” krafter och han stod bland annat bakom undertryckandet av en protest i Yining 1997, vilket blivit känt som ”Ghulja-massakern”.[7]
Det som utlöste oroligheterna var en sammanstötning mellan hankinesiska och uiguriska arbetare i en leksaksfabrik i Shaoguan i Guangdong i juni 2009, då minst två uigurer avled och flera skadades.[2][8][9][10] Rapporter om konflikten nådde snabbt Xinjiang-regionens huvudstad Ürümqi, där ett tusental uigurer startade en till en början fredlig protest. sedan polisen försökt upplösa demonstrationen med våld utbröt ett upplopp, där vissa demonstranter angrep hankineser i närheten.[11][12] Efter den 5 juli skedde flera våldsamma sammanstötningar mellan hankineser och uigurer, vilka först bedarrade sedan styrkor från Folkets befrielsearmé och Folkets beväpnade polis sänts in.
Enligt officiella källor omkom minst 197 människor,[13] 1 680 skadades[14] och många motorfordon och byggnader förstördes.[14][3] Den regionale partisekreteraren Li Zhi utlovade i en rad skarpa uttalanden att de som gjort sig skyldiga till våldsdåd i upploppen skulle bestraffas strängt.[15]
Orsaken till upploppen är omtvistad. De kinesiska myndigheterna har utpekat utländska ”separatistiska” krafter ledda av exiluiguren Rebiya Kadeer som skyldiga till oroligheterna.[16] Kadeer förnekar dock inblandning och har anklagat kineserna för att provocerat fram kravallerna.[8][17]
I september 2009 demonstrerade tusentals hankineser i Ürümqi i protest mot Wang Lequans politik i regionen och krävade hans avgång. Demonstrationerna ledde till att Ürümqis partisekreterare Li Zhi gick avgå, men Wang Lequan fick behålla sin post.[18]
Källor
redigera- Becquelin, Nicolas. "Xinjiang in the Nineties." The China Journal, no. 44 (2000): 65-90. Libris 11338572
- Millward, James A. (2007) (på engelska). Eurasian crossroads: a history of Xinjiang. New York: Columbia University Press. Libris 10482873. ISBN 0-231-13924-1 (cloth : alk. paper)
- ^ Statliga media och myndigheter benämner det ”乌鲁木齐“7·5”打砸抢烧严重暴力犯罪事件” (ordagrant Ürümqi 7·5 kravallartad allvarlig våldsam kriminell incident).
- ^ [a b] Epstein, Gady (5 juli 2009). ”Uighur Unrest”. Forbes. http://www.forbes.com/2009/07/05/china-riots-xinjiang-opinions-beijing-dispatch.html. Läst 5 juli 2009.
- ^ [a b] Agencies (5 juli 2009). ”Civilians die in China riots”. Al Jazeera. http://english.aljazeera.net/news/middleeast/2009/07/200975175832600179.html. Läst 5 juli 2009.
- ^ ”China's Xinjiang hit by violence”. BBC News. 6 juli 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/8135203.stm. Läst 6 juli 2009.
- ^ Becquelin (2000).
- ^ Millward, s. 345; Nicolas Becquelin, "Behind the Violence in Xinjiang", New York Times, 2 juli 2009.
- ^ Millward, s. 331f.
- ^ [a b] Wong, Edward (5 juli 2009). ”Riots in Western China Amid Ethnic Tension”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2009/07/06/world/asia/06china.html?ref=global-home. Läst 5 juli 2009.
- ^ Reuters (5 juli 2009). ”China calls Xinjiang riot a plot against its rule”. http://www.reuters.com/article/worldNews/idUSTRE56500R20090706.
- ^ Macartney, Jane (5 juli 2009). ”China in deadly crackdown after Uighurs go on rampage”. The Times. Arkiverad från originalet den 15 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200515211718/https://www.thetimes.co.uk/. Läst 5 juli 2009.
- ^ Wong, Edward (6 juli 2009). ”Migrants Describe Grief From China’s Strife”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2009/07/09/world/asia/09han.html?hpw. Läst 9 juli 2009.
- ^ ”Han Chinese launch revenge attacks on Uighur property”. The Guardian. 5 juli 2009. https://www.theguardian.com/world/2009/jul/07/fresh-protests-break-out-china. Läst 9 juli 2009.
- ^ Yan Hao, Geng Ruibin and Yuan Ye (18 juli 2009). ”Xinjiang riot hits regional anti-terror nerve”. Xinhua. Arkiverad från originalet den 17 april 2010. https://www.webcitation.org/5p3pHXm0l?url=http://news.xinhuanet.com/english/2009-07/18/content_11727782.htm. Läst 21 juli 2009.
- ^ [a b] ”Number of injured in Urumqi riot increases to 1,680”. Xinhua. 12 juli 2009. http://news.xinhuanet.com/english/2009-07/12/content_11696865.htm.
- ^ Foster, Peter (7 juli 2009). ”Eyewitness: tensions high on the streets of Urumqi”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/china/5769839/Eyewtiness-tensions-high-on-the-streets-of-Urumqi.html.
- ^ ”Civilians and armed police officer killed in NW China violence”. Xinhua News. 5 juli 2009. http://news.xinhuanet.com/english/2009-07/06/content_11658819.htm. Läst 5 juli 2009.
- ^ Marquand, Robert (12 juli 2009). ”Q&A with Uighur spiritual leader Rebiya Kadeer”. Christian Science Monitor. http://www.csmonitor.com/2009/0712/p06s07-wogn.html. ”[Kadeer:] I was quite surprised by the loss of so many lives. Initially the protest was peaceful. You could even see Uighurs in the crowd holding Chinese flags. There were women and children, and that seemed at first like a good thing. But the Uighurs were provoked by Chinese security forces – dogs, armored cars. What has not been noted are the plain clothes police who went in and provoked the Uighurs. My view is that the Chinese wanted a riot in order to justify a larger crackdown; its an attempt to create solidarity between the Han and the government at a time when there is insecurity. Provoking the crowd justifies that this was a Uighur mob.”
- ^ "All Eyes on Regional Official After Latest Unrest in W. China", Washington Post, 7 september 2009, läst 2009-09-07.