Spiral även kallat livmoderinlägg är ett preventivmedel som förs in i livmodern och ger effektivt skydd mot oönskad graviditet under sin livslängd. Namnet kommer från den ursprungliga formen, men idag är de flesta formade som ett T. Insättning av spiral sker hos gynekolog eller barnmorska.

Kopparspiral

BakgrundRedigera

Livslängden på spiraler är mellan tre till fem år. Pearl-index för spiraler varierar mellan 0,2-0,8 vilket är jämförbart med många p-piller vid perfekt användning, men klart överlägset vid "typisk" användning eftersom spiralen inte är användarberoende. Det vill säga, till skillnad från p-piller kan man inte missa enskilda doser. Den vanligaste oönskade effekten av en spiral är smärta och för kopparspiral även ökade vaginala blödningar.[1] Smärta är vanligt i samband med att spiralen sätts in och upp till två veckor efter spiralinsättning. Vid kvarstående smärtor efter två veckor bör spiralen tas ut.[2] Spiraler bör avlägsnas och eventuellt bytas ut i samband med deras utgångsdatum.[3] Läkemedelsverket rekommenderar användning av spiral också till unga kvinnor som inte haft sin första graviditet, även om metoden i samband med genomgången 2014 ännu inte var välstuderad bland yngre tonåringar. Metoden föreslås ändå vara ett alternativ efter att användaren fått individuellt anpassad preventivmedelsrådgivning.[1]

KomplikationerRedigera

Hos ungefär 5% avlägsnar spiralen sig själv oftast i samband med menstruation, om inga trådar sticker fram från livmoderhalsen kan närvaro av spiral bekräftas eller uteslutas med vaginalt ultraljud.[1][3] Om användaren trots spiralinsättningen blir gravid är det mycket viktigt att utesluta ektopisk graviditet. Av det fåtal graviditeter som sker hos användare av hormonspiral är ungefär hälften ektopiska.[3] Vid graviditet måste spiralen tas ut oavsett om användaren önskar fullgöra eller avbryta graviditeten.[1] Perforation av livmodern drabbar ungefär 1 av 1 000 användare och är i regel symtomfri och förblir därför ofta odiagnostiserad.[3]

KopparspiralRedigera

 
En vagina med normala vitaktiga flytningar på väggarna. I cervix ser man toppen av en Spiral.

Kopparspiralen avger kopparjoner som är toxiska och orsakar spermiedöd. Kopparspiralen irriterar livmoderslemhinnan vilket förhindrar implantering av redan befruktade ägg, men brukar leda till ökad och förlängd mensblödning samt i vissa fall mellanblödningar. Kopparspiralen kan därför anses vara en dålig metod för kvinnor som redan har riklig eller smärtsam mens eller har problem med järnbrist, men en bra metod för kvinnor som önskar ett hormonfritt och säkert alternativ.[1][2] En kopparspiral insatt inom fem dagar efter oskyddat sex är en effektiv form av akutpreventivmedel.[4] Det anses vara den säkraste av de akuta preventivmetoderna och oavsett ger kopparspiralen effektivt skydd mot oönskad graviditet i upp till 5 år.[1]

I många regioner är kopparspiralen ett kostnadsfritt preventivmedel, men besöksavgift för spiralinsättning kan tillkomma.[2]

HormonspiralRedigera

Hormonspiralen avger gestagener, syntetiska ämnen med samma funktion som kroppseget progesteron. Gestagenerna försvårar spermiernas transport genom livmoderhalsen (cervix) och själva livmodern (corpus) samt tillväxt och utveckling av livmoderslemhinnan (vilket behövs för implantation). Effekten är i stort sett bara lokal och läckaget av gestagener till resten av kroppen är begränsat och så även effekten på äggstockarna.[1] Vissa användare kan ändå få systemiska biverkningar som bröstspänningar, humörpåverkan och lindrig akne, särskilt i samband med behandlingsstart.[3]

Hormonspiraler finns i olika storlekar som är verksamma i tre eller fem år. Under de första månaderna är små mellanblödningar (ofta kallade stänkblödningar) vanliga, men på sikt brukar mensblödningarna minska avsevärt eftersom gestagenerna stabiliserar livmoderslemhinnan och förhindrar dess tillväxt.[3] Hormonspiral är till skillnad från kopparspiral inte ett akutpreventivmedel och kan bara sättas in i förebyggande syfte. Mensblödningarna minskar i regel efter insättning och kan försvinna helt, särskilt vid användning av den större modellen. Om blödningar återkommer bör man kontrollera om spiralen stötts ut hos gynekolog.[1]

Hormonspiraler är läkemedelsavgivande produkter och därför upptagna i FASS och omfattas av högkostnadsskyddet, vilket kan ge rabatt. Preventivläkemedel är dessutom kostnadsfria fram till dess att användaren fyllt 21 år i samtliga regioner.[5]

KällorRedigera