Uiguriska (även uighuriska, uyghuriska, östturkiska eller türki) är det turkspråk som talas av uigurerna, en minoritetsgrupp i den autonoma regionen Xinjiang (även kallad Östturkestan) i västra Kina, med mindre grupper utanför Xinjiang, främst i Kazakstan.[1] Språket är närbesläktat med uzbekiskan.[2] Idag talas uiguriska av cirka 25 miljoner människor.[3]

Uiguriska
ئۇيغۇرچە
Uyƣurqə
уйғурчә
Talas iKina Kina
Kazakstan Kazakstan
Pakistan Pakistan
Kirgizistan Kirgizistan
Tadzjikistan Tadzjikistan
Indien Indien
Antal talare20 227 431
Statusstabilt
SpråkfamiljTurkspråk
uiguriska, latinska, kyrilliska
Officiell status
Officiellt språk iKina Xinjiang, Kina
SpråkmyndighetWorking Committee of Ethnic Language and Writing of Xinjiang Uyghur Autonomous Region[källa behövs]
Språkkoder
ISO 639‐1ug
ISO 639‐2uig
ISO 639‐3uig
SILuig
Regionen där uiguriska talas i.

Uiguriska har av historiska, religiösa och kulturella skäl många lånord från arabiskan och persiskan. Under 1900-talet har även ord lånats in från ryska och kinesiska (på grund av politiska skäl).

En svensk turkolog och diplomat, Gunnar Jarring (1907-2002), gjorde betydande insatser för det vetenskapliga studiet av uiguriskan i väst. Han samlade främst material rörande Kashgardialekten. Svenska Missionsförbundets verksamhet i Kashgarområdet i början på 1900-talet innebar att den första tryckpressen kom till södra Xinjiang och en stor del av de tryckta verk på uiguriska, som finns bevarade från den här tiden, kommer från Svenska Missionsförbundets tryckeri i Kashgar.

Fonologi redigera

Konsonanter redigera

Bilabial Labiodental Alveolar Postalveolar Palatal Velar Glottal
Nasal m n ŋ
Klusil p | b t | d k | g
Affrikat t͡ʃ | d͡ʒ
Frikativ f | v s | z ʃ | ʒ x | ɣ h
Tremulant r
Lateral l
Approximant w j

Källa:[4]

Vokaler redigera

Främre Central Bakre
Sluten i | y ɨ u
Halvsluten e | ø o
Halvöppen æ
Öppen a

Källa:[4]

Skriftsystem redigera

Uiguriskan har skrivits med en rad olika skriftsystem och hade ursprungligen ett eget alfabet, uigurisk skrift, vilket ersattes under 1000-talet med ett skriftsystem baserat på arabisk skrift. Mellan 1930- och 1980-talet har språket bytt skrift fyra gånger.[5]

I dagens läge skrivs uiguriska med latinska, uigurisk och kyrilliska alfabeten.[6]

Persisk-arabisk skrift Latinsk Kyrillisk ULY IPA   Persisk-arabisk skrift Latinsk Kyrillisk ULY IPA
ئا A a A a A a /a/ ق Ķ ķ Қ қ Q q /q/
ئە Ə ə Ə ə E e /æ/ ك K k K k K k /k/
ب B b Б б B b /b/ ڭ -ng Ң ң -ng /ŋ/
پ P p П п P p /p/ گ G g Г г G g /ɡ/
ت T t Т т T t /t/ ل L l Л л L l /l/
ج J j Җ җ J j /ʤ/ م M m М м M m /m/
چ Q q Ч ч CH ch /ʧ/ ن N n Н н N n /n/
خ H h X x X x /x/ ھ H̡ h̡ Һ һ H h /h/
د D d Д д D d /d/ ئو O o О о О о /o/
ر R r Р р R r /r/ ئۇ U u У у U u /u/
ز Z z З з Z z /z/ ئۆ Ɵ ɵ Ө ө Ö ö /ø/
ژ Ⱬ ⱬ Ж ж J j /ʒ/ ئۈ Ü ü Ү ү Ü ü /y/
س S s С с S s /s/ ۋ V v В в W w /v/
ش X x Ш ш SH sh /ʃ/ ئې E e E e É é /e/
غ Ƣƣ Ғ ғ GH gh /ʁ/ ئى I i И и I i /i/ eller /ɨ/
ف F f Ф ф F f /f/ ي Y y Й й Y y /j/

Källa:[3]

Referenser redigera

  1. ^ ”Uyghur language | Alphabet, History, & Facts” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Uyghur-language. Läst 18 januari 2022. 
  2. ^ ”Glottolog 4.5 - Uighur”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/uigh1240. Läst 18 januari 2022. 
  3. ^ [a b] ”Uyghur language, alphabets and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/uyghur.htm. Läst 18 januari 2022. 
  4. ^ [a b] ”Uyghur Language - Structure, Writing & Alphabet - MustGo” (på engelska). MustGo.com. https://www.mustgo.com/worldlanguages/uyghur/. Läst 18 januari 2022. 
  5. ^ James A. Millward, Eurasian Crossroads: A History of Xinjiang (New York: Columbia University Press, 2007), ss. 235, 256.
  6. ^ ”ScriptSource - Uyghur”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=uig. Läst 18 januari 2022.