Öppna huvudmenyn

Fiskerinäringen består av yrkesmässigt fiske av fisk, skaldjur och andra havslevande djur. Förädling av fisk är också ett viktigt område. Alla länder inom EU har fått begränsa fisket då till exempel torsken höll på att fiskas ut i många bestånd. EU bestämmer hur stora fiskekvoter varje fiskare har. De får vare sig inte överstiga sin kvot eller fiska alltför små fiskar enligt EU:s regler för minimimåtten på fångstfisk.

Innehåll

Fiskenäringen i SverigeRedigera

 
Fiskeläget Mollösund, 1899.
 
Fiskebåt i Hasselösunds hamn, 2018.

Statlig myndighet som reglerar fisket är Havs- och vattenmyndigheten, medan Jordbruksverket ansvarar för att skapa mer gynnsamma förhållanden för näringen. År 2006 fanns det totalt 1 881 personer som hade yrkesfiskelicens. Den totala sysselsättningen var dock högre eftersom alla de som förvärvsarbetar ombord på fiskefartyg inte har licens. Näringen domineras av småföretag och år 2015 fanns det 968 företag som sysslade med yrkesfiske[1]. En växande tjänst inom fiskerinäringen är att vara fiskeguide.

För Sverige är fisket en liten näring i jämförelse med skogsbruket eller jordbruket. Trots det fångas det varje år fisk och skaldjur för en miljard kronor. De viktigaste arterna är skarpsill, sill, torsk, makrill och räkor. Sverige har långa fiskrika kuststräckor som Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. 75 procent av all fångst är foderfisk som sill/strömming och skarpsill. Foderfisk mals till fiskmjöl som sedan blir mat åt odlade fiskar som regnbåge eller lax.

Den svenska fiskeflottan kan indelas i följande tre huvudgrupper:

Fiskindustri och relaterade näringarRedigera

Själva fisket ger också sysselsättning för flera andra näringar. Där ingår förpackningsindustri, tillverkning av fiskmjöl och (andra) fisk-/skaldjursrelaterade livsmedel samt restaurangbranschen.

Läs merRedigera

KällhänvisningarRedigera

Externa länkarRedigera