För andra betydelser, se Mat (olika betydelser).

Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur, eller till vad människor äter. Denna artikel handlar framförallt om mat i den senare betydelsen, det vill säga livsmedel. Mat är oftast av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung, men flera undantag finns.

Exempel på mat från växtriket

Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. Mat omgärdas ofta av sociala, kulturella och religiösa konventioner som i varierande grad reglerar vad som äts, samt var och hur det äts. Konventionerna är olika i olika delar av världen och det är vanligt att de skiljer sig för olika samhällsklasser. Vissa av dessa regler är direkt relaterade till frågor om hur man bör handskas med mat för att undvika matförgiftning.

Produktion, distribution och konsumtion har sedan mycket lång tid varit kulturellt och socialt viktigt, men också ekonomiskt och politiskt betydelsefullt. Nu på senare tid har dessutom mer uppmärksamhet getts även åt de allvarliga miljöaspekter som är förknippade med mat och mathantering.

Sammansättning och storlek av kost är direkt relaterat till hälsofrågor. Detta kommer till uttryck såväl i rika länder med så kallade välfärdssjukdomar som i fattiga länder där undernäring kan vara ett ofta återkommande problem. Den globala obalans som råder när det gäller tillgång på mat leder till etiska frågor om rättvisa och jämlikhet, och är direkt relaterad till internationella hjälpinsatser, så kallade matprogram, ofta i regi av FN:s Världslivsmedelsprogram.

Mat i väntan på vidare transport till södra Sudan som del av ett FN-program, oktober 2004.

LivsmedelRedigera

Huvudartikel: Livsmedelslagstiftning

I många länder finns lagstiftning som både definierar vad som klassas som föda för människor och djur och reglerar hanteringen av föda. I EU:s förordning om livsmedelshygien[1] definieras alla ämnen eller produkter som är avsedda, eller rimligen kan förväntas, att förtäras av människor som livsmedel. Detta är oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade, eller obearbetade. Livsmedel inbegriper drycker, tuggummi, och alla ämnen, inklusive vatten, som avsiktligt tillförts livsmedlet under dess framställning, beredning eller behandling.

Detta betraktas inte som livsmedel enligt EU:s förordning:

  1. foder
  2. levande djur, utom om de har behandlats för att släppas ut på marknaden som livsmedel
  3. växter före skörd
  4. läkemedel i den mening som avses i rådets direktiv 65/65/EEG och 92/73/EEG
  5. kosmetika i den mening som avses i rådets direktiv 76/768/EEG
  6. tobak och tobaksprodukter i den mening som avses i rådets direktiv 89/622/EEG
  7. narkotika eller psykotropa ämnen i den mening som avses i Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention från 1961 och i Förenta nationernas konvention från 1971 om psykotropiska ämnen
  8. restsubstanser och främmande ämnen

ProduktionRedigera

Huvudartiklar: Jordbruk och Köttproduktion
 
Människoproducerad mat som är betydligt äldre än stenålderns agrara revolution.

I likhet med vilda djur ägnade sig människan från början inte åt egen produktion av mat utan klarade sig genom att jaga och leta efter föda i naturen. Detta har historiskt varit det dominerande sättet för människan att proviantera och var allenarådande fram till Mesolitikum, 12 000-6 000 år före vår tid. Under senare stenålder domesticerades en del djur och framför allt lärde sig människan att bruka jorden och så producera mat på ett aktivt sätt. Trots att inslag av både jakt och letande fortfarande förekommer har jordbruk tillsammans med boskapsuppfödning därefter varit det dominerade framställningssätten för mat i de flesta samhällen.

DistributionRedigera

 
Paketerad mat i en livsmedelsbutik.

Mat har tidigare framställts huvudsakligen för lokal konsumtion, ofta först och främst för det egna hushållet, men idag konsumeras det mesta av maten långt bort från de platser där den framställs. Detta har ökat betydelsen av distributionsledet för mat. Det är en utveckling som både bygger på och är en del av globalisering och urbanisering. För många konsumenter betyder det ett kraftigt ökat utbud av matvaror, men också ett allt större avstånd mellan produktion och konsumtion.

KonsumtionRedigera

Huvudartiklar: Matkultur och Kosthållning

Långt ifrån allt ätligt bedöms till vardags som mat, och vad som räknas som mat varierar mycket mellan olika samhällen och grupper i tid och rum. Det mänskliga intresset för mat har gett upphov till en omfattande litteratur i ämnet liksom till en mängd olika tekniker för beredning och matlagning. De flesta länder, regioner eller folkgrupper har sina egna matlagningstraditioner och kulinariska regler som till exempel italiensk eller indisk mat.

 
Salmonellabakterier – välkända för sin förmåga att ställa till problem med mat.

MatvetenskaperRedigera

Mat behandlas ur vetenskaplig synvinkel av en lång rad discipliner. Inom näringslära, eller näringsfysiologi, forskar man kring matens påverkan på människors hälsa. Inom olika områden av miljövetenskapen, såsom ekotoxikologi och miljökemi, letar man efter samband mellan mat och miljö. Exempelvis undersöks påverkan av jordbruks- och fabriksutsläpp på miljön, och hur olika tillsatser, till exempel sötningsmedel och smakförstärkare, påverkar miljön. Även vetenskaper som sociologi, antropologi och etnologi intresserar sig i hög grad för hur mat produceras, distribueras och konsumeras. Matlagning och matkultur studeras också inom gastronomi.

MatpolitikRedigera

Huvudartikel: Matpolitik

Idag är produktionen av mat ekonomiskt mycket betydelsefullt med många aktörer, från enskilda småjordbrukare till multinationella handels- och matföretag. Jordbruk, djurhållning, samt distribution och konsumtion av mat har stora konsekvenser för natur och miljö. Mat och matrelaterade frågor är därför också viktiga politiskt i många länder och även internationellt.

 
Jean Anthelme Brillat-Savarins klassiker Smakens fysiologi från 1848 representerar en slags matrelaterad litteratur.

MatfuskRedigera

Livsmedel har genom tiderna manipulerats med avsikt att vilseföra köparen. Orsaker har bland annat varit att dölja undermåliga råvaror eller en till exempel på grund av ålder eller felaktig lagring otjänlig slutprodukt. Fusk och missvisande beskrivningar har också haft som avsikt att ge en illusion av högre kvalitet, finare ursprung eller större mängd. Redan i många länders gamla ordspråk finns en skepsis mot köpta livsmedel.

År 2006 upptäcktes det att flera svenska Ica-handlare, bland annat i Nacka och Södertälje, hade satt nya datummärkningar på köttfärs efter utgångsdatumet. Detta upptäcktes av uppdrag granskning reportage "I takt med tiden".[2]

Äkta vara är bland annat en webbplats i Sverige,[3] som varje år utser årets matbluff. År 2020 utsågs "Pop! Bakery Smördeg" till årets matbluff. Det för att den trots sitt namn inte innehåller något smör. Företaget som tillverkar Pop! Bakery Smördeg meddelade att de kommer att byta till smör i degen.[4]

Ett annat fall av livsmedelsfusk inträffade 1981 i Spanien. Där flera hundra människor dog[5] och cirka 20 000 människor förgiftades[6], många tusen fick men för livet. Av en ”olivolja”, som visade sig vara industriell rapsolja. Oljan, som hade importerats från Frankrike, var utblandad med anilin, ett kolämne. För att visa att denna olja inte var avsedd för humankonsumtion. Den märktes emellertid om och såldes som olivolja för matlagning.

I dagens livsmedelsindustri finns en tydlig trend att nedtona den industriella produktionen och ge illusion av gammalt hantverk i exklusiva småserier. Några exempel:

  • Skinka: modern skinka tillverkas sällan av en hel skinkbit. I stället tumlas köttbitar och tillförs salt. I denna process frigörs bindväv, som används för att binda ihop skinkan när den läggs samman i en rund form. Lönnebergas skinka har marknadsförts som en traditionell produkt trots industriproduktion med sju tillsatser.
  • Balsamvinäger: äkta balsamvinäger är en mycket dyrbar produkt av flera års produktion och lagring. Livsmedelshandelns "balsamvinäger" är i flertalet fall vanlig billig vinäger som sötats med ojäst druvmust, färgats med sockerkulör, tillfogats konserveringsmedel och ibland gjorts trögflytande genom tillsats av någon form av konsistensgivare.
  • Vaniljglass: handelns vanliga vaniljglass innehåller inte vanilj utan får all smak från vanillin som bland annat utvinns ur gran. I exklusivare sorter drygas den dyra råvaran ut med syntetiska smakämnen.
  • Glass: Enklare former av glass med sämre smak kan även produceras genom att mejeriprodukterna ersätts med råvaror liknande dem som används vid tillverkning av margarin (olja, vatten och emulgering), skummjölk, eller att mjölk ersätter färsk grädde.

Andra sätt att vilseleda konsumenten är:

  • Tillsats av vatten: Vatten tillsätts en råvara, till exempel kycklingfilé, och ger illusion av att man får mer för pengarna. Eftersom vatten är smaklöst måste produkten tillföras smakförstärkare och andra tillsatser.
  • Rökning: En produkt som marknadsförs som rökt, är inte alltid rökt. Det är enklare och billigare att tillsätta en rökarom.
  • Lättprodukter: Här kan, mycket förenklat, en råvara spädas ut med vatten och tillsatser för att på så vis bli en lättare produkt än originalet. Dessutom blir produkten ofta billigare att tillverka.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002”. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2002R0178:20090807:SV:PDF. Läst 30 mars 2018. 
  2. ^ I takt med tiden”. Wikipedia. 2020-11-25. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=I_takt_med_tiden&oldid=48488672. Läst 1 mars 2021. 
  3. ^ Äkta vara”. Wikipedia. 2021-02-01. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%84kta_vara&oldid=48836595. Läst 1 mars 2021. 
  4. ^ ”Här är Årets matbluff 2020 - Äkta vara Sverige”. www.aktavara.org. https://www.aktavara.org/nyheter/36245/har-ar-arets-matbluff-2020. Läst 1 mars 2021. 
  5. ^ AFP (26 april 2008). ”Spanien varnar för solrosolja”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/spanien-varnar-for-solrosolja. Läst 1 mars 2021. 
  6. ^ Enfermedad del aceite tóxico de colza” (på spanska). Wikipedia, la enciclopedia libre. 2021-02-25. https://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Enfermedad_del_aceite_t%C3%B3xico_de_colza&oldid=133516293. Läst 1 mars 2021. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera