Öppna huvudmenyn
Sågtång (Fucus serratus).
Kodium (Codium fragile) grönalg i Massachusetts, USA.
Den ytliga delen av en kelpskog (Durvillaea antarctica) i Otago, Nya Zeeland.

Tång är ett vardagligt samlingsnamn för stora vattenlevande alger samt en del fanerogamer. Termen används främst om släkten inom brunalger och rödalger, men även om vissa grönalger och cyanobakterier samt fanerogamer, som bandtång.[1] Benämningen tång omfattar växter med stora inbördes olikheter som inte är närbesläktade. Det är alltså en polyfyletisk gruppering som saknar taxonomisk betydelse.

Innehåll

EkologiRedigera

Växter som kallas tång förekommer främst i havsvatten, men vissa även i brackvatten, och kräver ljus för att upprätthålla fotosyntesen. Flera arter behöver också något att sitta fast på, även om det förekommer friflytande arter inom exempelvis släktena Sargassum och Gracilaria. På grund av dessa ekologiska behov förekommer tång främst i havsområden i närheten av stranden, i den så kallade litorala zonen, och i denna zon oftare vid klippiga eller steniga stränder, än vid sandiga eller grusiga stränder. Växter som benämns som tång kan växa på flera meters djup medan andra lever precis vid vattenytan och bara fuktas av vågor. Vissa tångarter har anpassat sig till ett liv i tidvattenpölar där de i perioder till och med överlever att bli uttorkade.[2]

AnvändningRedigera

MatRedigera

 
Rostade tångblad, så kallad nori, används för sushi samt i misosoppa.

I flera länder som Kina, Japan och Korea har tång ingått i basfödan sedan lång tid tillbaka.[3] Även i Europa används tång som föda i länder som Island, Norge, längs västkusten i Frankrike, på Irlands atlantkust, norra och västra delarna av Wales samt några delar av Englands sydvästra kust.[4] Även i Nova Scotia och Newfoundland och bland MāorifolketNya Zeeland har tång utgjort föda.[5] I Kina, Sydkorea och Japan odlas tång kommersiellt.[6] I många länder, som i Sverige där det inte har funnits en tradition av att konsumera tång har intresset för denna näringskälla ökat.[7]

Medicin och skönhetsprodukterRedigera

Vissa typer av tång används även inom kosmetikaindustrin, till förtjockningsmedel och för att rena industrivatten från giftiga metaller.[6] Tångbad, där tångruskor gnuggas mot kroppen praktiseras vid somliga kuranstalter.

Ytterligare användningsområdenRedigera

Tång som drivit upp på stränderna har använts som gödsel, på grund av dess innehåll av bland annat kalium- och kväveföreningar.[6] Dessutom användes tång som isoleringsmaterial i husväggar och även till tak i stället för halm.

NamnRedigera

Dialektala benämningar för tång

Namn Trakt Referens Anteckning

Käve Blekinge
Svenskfinland
[8]
Släke Gotland [9] Gäller såväl tång som andra havsväxter, som spolats upp på land.

SläktenRedigera

Ett urval släkten som omfattar vattenväxter som brukar kallas för tång.

Släkten Algfylum Kommentar
Caulerpa   Grön- Lever under vattnet
Fucus   Brun- I vattenytan på steniga stränder.
Gracilaria   Röd- Odlas som föda
Laminaria   Brun- Även känd som kelp, växer 8–30 meter under vattenytan. Odlas som föda.
Macrocystis   Brun- Jättekelp
Monostroma   Grön- Odlas som föda
Porphyra   Röd- Växer i tidvattenzonen i tempererat klimat. Odlas som föda.

BilderRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Tång i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2017.
  2. ^ Lewis, J.R. (1964) The Ecology of Rocky Shores. The English Universities Press Ltd.
  3. ^ ”Seaweed.ie: Seaweed as human food”. www.seaweed.ie. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017095612/http://www.seaweed.ie/uses_general/humanfood.php. Läst 3 juni 2017. 
  4. ^ ”BBC - Devon Family Friendly - Tasty Seaweed Recipe - Honest!”. www.bbc.co.uk. http://www.bbc.co.uk/devon/discovering/taste/laver.shtml. Läst 3 juni 2017. 
  5. ^ ”Maori Kai Recipes”. www.kawhia.maori.nz. http://www.kawhia.maori.nz/kai-recipes.html. Läst 3 juni 2017. 
  6. ^ [a b c] McHugh, Dennis J (2003). A guide to the sea weed industry 
  7. ^ Bergquist, Milena. ”Alger - Havets sallat” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/alger-havets-sallat. Läst 7 juni 2017. 
  8. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 381 [1], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  9. ^ ”Släke - ett stort problem”. helagotland.se Olofson, Kristoffer. 9 juli 2013. http://www.helagotland.se/start/slake-ett-stort-problem-8670618.aspx. Läst 15 maj 2017. 

Vidare läsningRedigera

  • Christiansen, Zoe; Seifert, Claudia; Westgaard, Lisa och Martinsen, Hanne (2016) Tang & Tare - Et hav av mat. Tromsø. ISBN 9788202509583
  • Mouritsen, Ole G. (2009) Tang - grøntsager fra havet. Nyt Nordisk Forlag. ISBN 9788717040557
  • Catxalot (2016) Tångguide - Hur, var och när havets superfood plockas bäst. Göteborg. ISBN 9789163928048
  • Gustavsson, Ulla (1984) ”Ätliga havsalger” Avdelningen för marin botanik, Göteborgs universitet.

Externa länkarRedigera