Regnbåge (fisk)

fiskart i familjen laxfiskar
Uppslagsordet ”Forell” leder hit. För andra betydelser, se Forell (olika betydelser).

Regnbåge[13] är en fiskart som först beskrevs av Johann Julius Walbaum 1792. Arten har sitt naturliga utbredningsområde från vattendrag som mynnar i Stilla havet, men har introducerats på många platser världen över på grund av den är populär som sportfisk och anses vara en god matfisk. Regnbågen är tillfälligt reproducerande i Sverige.[13] Regnbågen är ganska lik öring, men har ofta ett rödaktigt band längs sidan. I matlagningssammanhang används ofta ordet forell för regnbåge eller andra laxfiskar, men ingen fiskart heter så på svenska.[14]

Regnbåge
Oncorhynchus mykiss
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningLaxartade fiskar
Salmoniformes
FamiljLaxfiskar
Salmonidae
SläkteStillahavslaxar
Oncorhynchus
ArtRegnbåge
O. mykiss
Vetenskapligt namn
§ Oncorhynchus mykiss
Auktor(Walbaum, 1792)
Synonymer
Salmo kamloops Dymond, 1931[1]
Salmo irideus Bajkov, 1927[1]
Salmo nelsoni Evermann, 1908[2]
Oncorhynchus mykiss Evermann, 1908[3]
Salmo gilberti Jordan, 1894[4]
Salmo gairdneri Jordan, 1894[5]
Salmo rivularis (Jordan, 1892)[1]
Salmo kamloops (Jordan, 1892)[4]
Oncorhynchus kamloops Jordan, 1892[1]
Salmo masoni Suckley, 1860[1]
Salmo truncatus Suckley, 1859[1]
Salmo rivularis Ayres, 1855[1]
Salmo gairdneri Gibbons, 1855[2]
Salmo gairdnerii Gibbons, 1855[2]
Salmo iridea Gibbons, 1855[2]
Trutta iridea (Gibbons, 1855)[2]
Salmo irideus Gibbons, 1855[2]
Salmo gairdneri Richardson, 1836[5]
Salmo gairdnerii Richardson, 1836[1]
Fario gairdneri (Richardson, 1836)[1]
Oncorhynchus gairdnerii (Richardson, 1836)[6]
Salmo gairdnerii Richardson, 1836[1]
Salmo penshinensis Pallas, 1814[7]
Parasalmo penshinensis (Pallas, 1814)[7]
Salmo purpuratus Pallas, 1814[1]
Onchorynchus mykiss (Walbaum, 1792)[8]
Parasalmo mykiss (Walbaum, 1792)[9]
Oncorhynchus myskis (Walbaum, 1792)[10]
Onchorrhychus mykiss (Walbaum, 1792)[11]
Salmo mykiss Walbaum, 1792[12]
Hitta fler artiklar om djur med

Taxonomi

redigera

Det vetenskapliga namnet för regnbåge är Onchorhynchus mykiss. Arten namngavs och beskrevs av Johann Julius Walbaum 1792[15]. Artepitetet tros komma från mykizha som var namnet på fisken hos lokalbefolkningen på Kamtjatka.[15] Länge placerades arten inom släkten Salmo antingen med något av namnen Salmo irideus eller Salmo gairdneri. [16] Det har beskrivits åtminstone åtta olika underarter (eller varianter) av regnbåge [17]:

  • Oncorhynchus mykiss aquilarum - från Eagle lake, Kalifornien
  • Oncorhynchus mykiss gairdnerii - från Columbiafloden
  • Oncorhynchus mykiss gilberti - från Little Kern, Kalifornien
  • Oncorhynchus mykiss irideus - amerikanska västkusten
  • :Oncorhynchus mykiss mykiss - från Kamtjatka-halvön
  • Oncorhynchus mykiss nelsoni - från Baja California
  • Oncorhynchus mykiss stonei - från Sacramento, Kalifornien
  • Oncorhynchus mykiss whitei - från Little Kern, Kalifornien

Utseende

redigera

Regnbågen är ganska lik öring men har ett rödaktigt band längs sidorna som är det lättaste kännetecknet och dessutom är dess fenor prickiga. Regnbågen kan väga upp till 15 kg och bli 80 cm lång, men det är ovanligt med exemplar över 10 kg. Fiskköttet kan variera från ljusbrunt till rosa, rött eller nästan vitt. Livslängden i Sverige är cirka 16 år.[18]

Ovansidan har en grön eller blå färg och intill det röda bandet är kroppen silverfärgad. På hela kroppen finns svarta punkter. Oftast har rygg-, buk- och analfenan en orange eller gul spets. Under parningstiden blir regionen ovanför hannens mun vit. Vid sidolinjeorganet finns 100 till 148 fjäll.[19]

Utbredning

redigera

Regnbågens ursprungliga utbredningsområde är i Stilla havet mellan Asien och Nordamerika och vattendrag som mynnar där.

Introducerade populationer

redigera

Vildfångade och uppfödda former av denna art har inplanterats för användning som föda och för sportfiske i åtminstone 45 länder och på alla kontinenter utom Antarktis.[källa behövs] Regnbågen infördes i Sverige 1928 för fiskodling.[20] Från dessa odlingar rymde den och har i vissa sjöar fått stor spridning.

Vuxna regnbågar som lever i strömmande vatten väger 0,5 till 2,5 kg, medan de som lever i sjöar eller vandrar till havet oftast blir upp till 10 kg. Det finns dock ett antal fångster av fiskar i som väger mellan 10 och 20 kilo, men under naturliga omständigheter är dessa fiskar extremt ovanliga. Färgteckningen varierar mycket mellan underarterna och mellan former som anpassats till olika livsmiljöer. De fullvuxna fiskarna känns igen på en bred rödaktig rand längs hela sidan, från gälarna till stjärten. Den är allra tydligast på lekande hanar.

Ekologi

redigera

Den lever i havet i två till tre år och återvänder därefter vanligtvis till sötvatten för att leka.

Regnbågen och människan

redigera

Fiskarten kallas för många olika namn, som "regnbågsöring", "regnbågsforell", "laxforell", "fjordörret", "blanklaxöring" och "röd forell". Den har dessutom av finländska och svenska myndigheter tidvis fått benämningen "regnbågslax".[21][22][23] Enligt svenska Livsmedelsverket är både "regnbåge" och "regnbågslax" godkända handelsnamn.[24] Kommittén för svenska djurnamn bestämde 2010 att det korrekta svenska namnet är regnbåge.[13]

Status och hot

redigera

Vissa underarter är listade som hotade.[källa behövs]

 
Tillagade foreller.

Vildfångade och uppfödda former av denna art har inplanterats för användning som föda och för sportfiske i åtminstone 45 länder och på alla kontinenter utom Antarktis.[15] Den är ett populärt fiskebyte bland annat på grund av dess energiska kämpande vid infångandet. Regnbåge är den dominerande fisken i så kallat put and take-vatten. [25]

Effekter av utplantering

redigera

Som i de flesta fall där arter introducerats utanför dess naturliga utbredningsområde har ekosystemen där utsättning skett påverkats. I regnbågens fall har naturliga bestånd av öring, lax och röding påverkats negativt av introduktionen, men då utsatt fisk numera ofta är steril utgör de inget långsiktigt hot mot naturlig fiskfauna. I fall där fertil fiskar introduceras kan de dock utgöra ett direkt hot mot konkurrenssvaga arter. I andra fall har introduktion i vatten som tidigare helt saknat fiskbestånd eller haft starkt reducerade bestånd av infödda fiskarter har resulterat i sportfiskevatten av världsklass, till exempel de Stora sjöarna och vattendraget Firehole river i Wyoming.

I kulturen

redigera

Regnbågen är officiell statsfisk för delstaten Washington i USA.[26]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Scott, W.B. and E.J. Crossman (1973) Freshwater fishes of Canada., Bull. Fish. Res. Board Can. 184:1-966.
  2. ^ [a b c d e f] Eschmeyer, W.N. (ed.) (1998) Catalog of fishes., Special Publication, California Academy of Sciences, San Francisco. 3 vols. 2905 p.
  3. ^ Nielsen, J.L. (1998) Threatened fishes of the world: Oncorhynchus mykiss nelsoni Evermann, 1908 (Salmonidae)., Environ. Biol. Fish. 51(4):376.
  4. ^ [a b] Gall, G.A.E. and P.A. Crandell (1992) The rainbow trout., Aquaculture 100:1-10.
  5. ^ [a b] Muus, B.J. and P. Dahlström (1968) Süßwasserfische., BLV Verlagsgesellschaft, München. 224 p.
  6. ^ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2004) Catalog of fishes. Updated database version of January 2004., Catalog databases as made available to FishBase in January 2004.
  7. ^ [a b] Behnke, R.J. (1992) Native trout of western North America., American Fisheries Society Monograph 6.
  8. ^ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2000) Catalog of fishes. Updated database version of November 2000., Catalog databases as made available to FishBase in November 2000.
  9. ^ Welcomme, R.L. (1988) International introductions of inland aquatic species., FAO Fish. Tech. Pap. 294. 318 p.
  10. ^ Bunkley-Williams, L. and E.H. Williams, Jr. (2002) Nematodes of freshwater fishes of the Neotropical region. (Book review)., Caribb. J. Sci. 38(3-4):289-294.
  11. ^ Frier, J.-O. (1994) Danmark. Danske ferskvandsfisk og deres udbredelsesområde., p. 4-6, 83-99. In J.-O. Frier (ed.) Truede ferskvandsfiskearter i Norden. TemaNord 1994:625. Nordisk Ministerråd, København. (in Danish).
  12. ^ Fricke, R. (1999) Fishes of the Mascarene Islands (Réunion, Mauritius, Rodriguez): an annotated checklist, with descriptions of new species., Koeltz Scientific Books, Koenigstein, Theses Zoologicae, Vol. 31:759 p.
  13. ^ [a b c] ”Taxonomisk information”. www.artfakta.se. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/206227/details. Läst 2 januari 2023. 
  14. ^ ”Lax, laxöring, öring och forell”. Svenssons nyheter - Njord. 20 oktober 2020. https://fiske.zaramis.se/2020/10/20/lax-laxoring-oring-och-forell/. Läst 11 september 2022. 
  15. ^ [a b c] ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 2 januari 2023. 
  16. ^ Nilsson, Olle W. (1994 ;). Regnbågen och regnbågsfisket : [en faktabok]. Settern. ISBN 91-7586-439-8. OCLC 186365139. https://www.worldcat.org/oclc/186365139. Läst 2 januari 2023 
  17. ^ ”ITIS - Report: Oncorhynchus mykiss”. www.itis.gov. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=161989#null. Läst 2 januari 2023. 
  18. ^ ”Regnbågsöring”. svensk fisk. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518082534/http://www.svenskfisk.se/1119.aspx. Läst 7 maj 2015. 
  19. ^ Nelson & Paetz (1992). ”Rainbow Trout”. The Fishes of Alberta. University of Alberta. sid. 263 
  20. ^ ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019. 
  21. ^ ”Regnbågsöring”. Fiskbasen. http://www.fiskbasen.se/regnbagsoring.html. Läst 7 maj 2015. 
  22. ^ ”Regnbågslax - Institutet för de inhemska språken”. Kotimaisten kielten keskus. 5 februari 2015. http://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor/1987/regnbagslax. Läst 26 mars 2016. 
  23. ^ ”Detta är norsk fjordörret”. Norsk Fisk. Arkiverad från originalet den 21 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160521040646/http://www.norskfisk.se/Artiklar/Sverige/Fjord%C3%B6rret/Detta-%C3%A4r-norsk-fjord%C3%B6rret. Läst 20 maj 2016. 
  24. ^ Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter, SLVFS 2001:37 (H 136) / LIVSFS 2014:23, bilaga, sid. 11. Giltiga från 13 december 2014.
  25. ^ ”Regnbågsöring”. Naturegate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kalat/regnbagsoring. Läst 7 maj 2015. 
  26. ^ ”Symbols of Washington State”. Washington State Legislature. http://www.leg.wa.gov/symbols/pages/default.aspx. Läst 29 november 2013. 

Externa länkar

redigera