Gråsej (Pollachius virens) eller enbart sej är en stor, kraftig fiskart i ordningen torskartade fiskar (Gadiformes)[3].

Gråsej
Status i världen: Livskraftig (lc)[1][a]
Pollachius virens.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningTorskartade fiskar
Gadiformes
FamiljTorskfiskar
Gadidae
SläktePollachius
ArtGråsej
P. virens
Vetenskapligt namn
§ Pollachius virens
AuktorLinné, 1758
Synonymer
Gadus virens Linnaeus, 1758, Merlangus virens Linnaeus, 1758, Gadus carbonarius Linnaeus, 1758, Merlangus carbonarius Linnaeus, 1758, Pollachius carbonarius Linnaeus, 1758, Gadus colinus Lacepède, 1800, Gadus sey Lacepède, 1800, Gadus purpureus Mitchill, 1814, Merlangus purpureus Mitchill, 1814[2]
Hitta fler artiklar om djur med

UtseendeRedigera

Den liknar torsken men saknar skäggtöm. Gråsejen har tre ryggfenor och två analfenor. Ryggen är olivgrön eller grågrön, med något ljusare sidor och silvergrå buk. Underkäken är längre än överkäken och fisken har en rät sidolinje och en djupt inskuren stjärtfena.[4]

EkologiRedigera

Fiskarna lever i stim och kan bli upp till 130 centimeter långa och väga upp till 32 kg om de får leva riktigt länge (uppåt trettio år). En vanligare storlek är ett till tre kilogram, men större vid Lofoten. Gråsejen äter fiskyngel, sill, skarpsill och kräftdjur. Leken sker i januari till maj.

UtbredningRedigera

Gråsej finns längs svenska västkusten, norska kusten, i Nordsjön, kring Brittiska öarna samt i Biscayabukten. Den är allmän i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, men mindre vanlig i Öresund. I Östersjön förekommer den nästan inte alls.[5]

Ytterligare populationer hittas i västra Atlanten från North Carolina över Hudson Strait till sydvästra Grönland. Öster om Grönland fortsätter utbredningsområdet över Spitsbergen till Barents hav. Gråsej kan dyka till ett djup av 200 meter.[1]

Gråsej som matfiskRedigera

Den är en vanlig matfisk, med en smak som liknar den andra arten i släktet Pollachius[6], lyrtorsk, men med ett gråaktigt och lite grövre kött. Förekommer ofta i mald form eller behandlad form, som fiskpinnar, gratänger och så vidare. Gråsejen är en mager fisk och därmed nästan fettfri.

Gråsej är ekonomiskt en av de viktigare fiskarna i Sverige. Inlagd på burk och rökt har den sålts under benämningen havslax.[4]

StatusRedigera

Industriellt fiske är det största hotet mot beståndet. I nordöstra Atlanten är fiske på arten inte lika vanlig som före 2000-talet. Populationen har därför återhämtad sig i europeiska vatten. IUCN listar det europeiska beståndet av gråsej som livskraftig (LC).[1]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Cook, R., Fernandes, P., Florin, A., Lorance, P. & Nedreaas, K. 2015 Pollachius virens . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2020.
  2. ^ ”Pollachius virens (Linnaeus, 1758) – Saithe” (på engelska). Fishbase. Svensk Fisk ekonomiska förening. http://www.fishbase.org/summary/1343. Läst 12 maj 2015. 
  3. ^ http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1343
  4. ^ [a b] Sven O. Kullander. ”Gråsej”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gr%C3%A5sej. Läst 12 maj 2015. 
  5. ^ ”Pollachius virens – Sej, Gråsej”. Svensk Fisks hemsida. Svensk Fisk ekonomiska förening. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116084831/http://www.svenskfisk.se/fiskarter-och-fisket/vanliga-arter/sej.aspx. Läst 12 maj 2015. 
  6. ^ Sven O. Kullander. ”Pollachius”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pollachius. Läst 12 maj 2015. 

AnmärkningarRedigera

  1. ^ endast Europa

Externa länkar och källorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.