Fiskodling på Färöarna
Fördelning mellan vildfångad fisk (blått, nederst) och odlad fisk (grönt, överst)

Fiskodling är en form av vattenbruk där man odlar fisk avsedd som livsmedel, eller för utplantering eller akvaristik. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är fiskodling sannolikt världens snabbast växande livsmedelsproduktion. [1]

De vanligaste sätten att odla fisk är[2]

  • Öppna kassodlingar i havet där fiskar hålls i stora nät med minst 30 meter i diameter
  • Landbaserade odlingar i bassänger i hus. I recirkulerande akvakultursystem (RAS) recirkuleras minst 95 procent av vattnet med hjälp av filtersystem som renar vattnet
  • Slutna eller halvslutna system där en balja sänks ned i öppet vatten och där strömmar skapas i baljan för att samla upp fiskens avföring eller matpellets som fisken inte har ätit upp

Fiskodling som livsmedelsproduktionRedigera

Fiskodling är idag världens snabbast växande livsmedelsproduktion [3] och volymen växer med cirka 2 miljarder kilogram årligen. [4] Sedan 2015 är den globala produktionen av fisk större än nötkött.[4] Fiskodlingar står idag för cirka hälften av all fisk som äts i världen.[5]

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO säger att fiskodlingen måste fördubblas fram till 2050 [5] och att havsbaserad fiskodling är sannolikt det enda hållbara sättet att förse världens växande befolkning med mat. [6] Jordens yta är till 70% täckt av vatten men endast 2% av den totala livsmedelsproduktionen sker i vattnet.[7]

Eftersom man kan kontrollera fiskens intag av föda innehåller odlad fisk mindre gifter än vildfångad fisk.[2]

Fiskodling i SverigeRedigera

År 2018 odlades i Sverige totalt 11 300 ton matfisk och 2 000 ton musslor, den vanligaste odlingsarten var regnbåge och den vanligaste odlingstekniken var kassodling.[8] Kassodling står för ca 97% av den svenska matfiskproduktionen.[9]

Fiskodling är mindre vanligt i Sverige än i grannländerna Norge, Danmark och Finland. Den allra vanligaste fisken att odla i Sverige är regnbåge. Andra arter som bedöms vara lämpliga är röding, torsk, hälleflundra, havskatt, tunga och piggvar.[2]

I Sverige odlas även lax och karp. En av Europas största laxodlingar ligger i Bergeforsen, där man också odlar sik och havsöring för utplantering. På Simontorp säteri finns en av Sveriges största anläggningar för odling av akvariefisk, där man också odlar kräftor.

Fiskodling i FinlandRedigera

År 2016 odlades i Finland totalt 14 400 ton matfisk, över 90% av produktionen bestod av regnbåge. Andra arter som odlas i Finland är till exempel sik, havsöring, röding och gös. Kassodling står för ca 95% av den finska matfiskproduktionen. [10] Det finns ca 300 verksamma fiskodlingsföretag i Finland. [11]

Klimat- och miljöpåverkan av fiskodlingRedigera

Fisk anses vara en klimatsmart proteinkälla och fiskodling har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än köttproduktion, detta beror främst på att fisken är växelvarm samt bättre på att ta upp foder än landlevande djur och kräver således mindre energi och resurser för att växa. Fiskodling tar också mindre utrymme än övrig djurproduktion på land. [11]

Näringsutsläpp från en fiskodling kan orsaka lokal övergödning, därför bör fiskodlingar styras till lämpliga vattenområden var de inte äventyrar de miljömål som ställts upp för vatten- havsvård. [12] En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att farhågorna om miljöpåverkan av fiskodlingar i Sverige är starkt överdrivna.[13]

Resurseffektivitet, jämförelse av produktionsdjur [7]
Fisk Fjäderfä Svin Nötkreatur
Foderåtgång per kg producerat kött 1,6kg 4,8kg 5,9kg 25kg
Färskvattenanvändning per kg producerat kött 2000l 4300l 6000l 15400l
Koldioxidutsläpp per kg producerat kött 2,7kg 2,9kg 5,9kg 30kg

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Aquaculture” (på en). Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://www.fao.org/aquaculture/en/. Läst 30 september 2019. 
  2. ^ [a b c] Varannan fisk vi äter är odlad, Meny, Sveriges radio, 22 januari 2015. Läst den 1 februari 2015.
  3. ^ ”How a tiny portion of the world's oceans could meet global seafood demand” (på en-us). phys.org. https://phys.org/news/2017-09-tiny-portion-world-oceans-global.html. Läst 27 november 2019. 
  4. ^ [a b] ”Farming fish for foods” (på en-GB). Luonnonvarakeskus. https://www.luke.fi/en/natural-resources/fish-and-the-fishing-industry/aquaculture/farming-fish-for-foods/. Läst 27 november 2019. 
  5. ^ [a b] Jensen, Victor. ”FN: Vi måste odla och äta mer fisk”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7299006. Läst 27 november 2019. 
  6. ^ ”Fish farming in offshore areas” (på en-GB). Luonnonvarakeskus. https://www.luke.fi/en/natural-resources/fish-and-the-fishing-industry/aquaculture/fish-farming-in-offshore-areas/. Läst 27 november 2019. 
  7. ^ [a b] Lauri (25 november 2019). ”Kala tekee hyvää - ilmastolle ja ihmiselle” (på fi). Kalaneuvos. https://kalaneuvos.fi/vastuullisuus/kala-tekee-hyvaa/. Läst 26 november 2019. 
  8. ^ ”Vattenbruk 2018”. SCB. https://www.scb.se/contentassets/cef2fb103630496bb532e76c98f747e6/jo1201_2018a01_sm_jo60sm1901.pdf. Läst 30 september 2019. 
  9. ^ ”Matfiskodlarna”. Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) tillsammans med Swemarc, SLU Aquaculture och Matfiskodlarna. https://www.nkfv.se/images/pdf/Presentationer_kurs_djurvalfard_mars2019/2_Om_MFO_och_bakgrund_till_COP.pdf. Läst 6 februari 2020. 
  10. ^ ”Ruoka ja luonnonvaratilastojen e-vuosikirja 2019”. Naturresursinstitutet (Luke). https://stat.luke.fi/sites/default/files/luke-luobio_86_2019_0.pdf. Läst 6 februari 2020. 
  11. ^ [a b] ”Fiskodling i Finland”. Havs och fiskeri. https://merijakalatalous.fi/sv/fiskeri-i-finland/fiskodling-i-finland/. Läst 30 september 2019. 
  12. ^ ”Odling av matfisk”. Luonnonvarakeskus. https://www.luke.fi/sv/om-naturresurser/fiskar-och-fiskerinaring/fiskodling/odling-av-matfisk/. Läst 9 november 2019. 
  13. ^ Administrator. ”Miljöeffekter av fiskodling” (på sv-se). www.nkfv.se. https://www.nkfv.se/index.php?option=com_k2&view=item&layout=item&id=101&Itemid=144. Läst 9 november 2019. 

LitteraturRedigera

Externa länkarRedigera