Kristdemokraterna (Finland)

finskt politiskt parti
(Omdirigerad från Finlands kristliga förbund)

Kristdemokraterna i Finland (KD finska: Suomen Kristillisdemokraatit) är ett kristdemokratistk politiskt parti i Finland. Partiledare är sedan 2015 Sari Essayah. Vid valet 2019 fick Kristdemokraterna fem representanter i Finlands riksdag: Sari Essayah, Antero Laukkanen, Sari Tanus, Päivi Räsänen och Peter Östman.

Kristdemokraterna
Kristillisdemokraatit
Christian Democrats (Finland) logo 2022.svg
FörkortningKD
LandFinland Finland
PartiordförandeSari Essayah
Vice partiordförandeMika Poutala
Katriina Hiippavuori
David Pettersson
PartisekreterareMikko Rekimies
GruppledarePeter Östman
Grundat6 maj 1958
HuvudkontorKarjalankatu 2 C 7 krs. FI-00520, Helsingfors
Politisk ideologiKristdemokrati
Socialkonservatism
Politisk positionCenter-höger
Internationellt samarbetsorganKristdemokratiska internationalen
Nordiskt samarbetsorganMittengruppen
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska folkpartiet (EPP)
Färg(er)     Blå
     Ljusblå
     Orange
Riksdagen
Mandat
5 / 200
Europaparlamentet
Mandat
0 / 14
Kommunfullmäktige
Mandat
309 / 8 859
Webbplats
www.kd.fi/sv/
Finlands politik
Politiska partier
Val
Sari Essayah, partiordförande sedan 2015.

Partiet betecknar sig som del av den kontinentala kristdemokratiska rörelsen. Partiet framhåller en kristen människosyn och värderingar som inkluderar människovärdet, frihet och ansvar, jämställdhet och likvärdighet, rättvisa, sanning och ärlighet, närhet och lokalt beslutsfattande.[1]

Kristdemokraterna antog sitt nuvarande namn 20 juni 2001 som ersatte Finlands Kristliga Förbund som partiet bar från dess grundade 1958. Nordiska kristdemokratin kom till Finland mitt i den kulturella oron på 1950-talet. Istället för att fokusera på makt, stod partiet upp för hållbara värderingar, självständighet och demokrati.[1][2]

Partiet tillhör Europeiska folkpartiet inom EU och Mittengruppen i Nordiska rådet. Partiet samarbetar med de nordiska systerpartierna.[1] Partiets veckotidning är KD-Tidningen.[3]

Politikområden och kärnfrågor redigera

Kristdemokraterna framhåller fem mål: en hållbar ekonomi, en stärkt sysselsättning, välmående familjer, fungerande social- och hälsovård och en stärkt krisberedskap och självförsörjning.[4]

Familjepolitik redigera

Kristdemokraterna är oroliga över den sjunkande nativiteten och tycker att nativitetskrisen inte diskuteras tillräckligt mycket. Kristdemokraternas åsikt är att alla barn som föds ska få en tusenlapp. En annan bonus för familjer är "tultingbonusen" som skulle ge familjer en viss summa skattefritt i månaden att använda till barnomsorgstjänster. Partiet lyfter också upp frågan om familjeledighetsreformen.[5] Kristdemokraterna vill höja barnbidraget.[6][4]

Kristdemokraterna vill jobba för barns och ungas välbefinnande och hälsa och sitter inte med i en regering som kringskär familjernas rätt att fatta egna beslut om till exempel föräldraledigheten.[7] Kristdemokraterna ha föreslagit att man i stället bland annat minskar gruppstorlekar i skolorna. Partiet vill utveckla det nuvarande läromedelsstödet och utnyttja skolbyggnaderna till mer hobbyverksamhet på eftermiddagar och kvällar.[8]

Vård och omsorg redigera

Kristdemokraterna föreslår satsningar på äldrevården och vården i livets slutskede. Därtill vill man att terapigarantin tas i bruk och att närståendevården ska bli en skattefri inkomst.[6] Kristdemokraterna vill styra om i vårdreformen och fördela pengar så att en halv miljard går till vårdpersonal.[9]

Ekonomi redigera

Kristdemokraterna vill satsa på utbildningen och sitter inte i regeringar som gör arbete och företagsamhet mindre lönsamt.[7] Kristdemokraterna oroar sig för den låga tillgången till arbetskraft och vill lösa frågan om utbud och efterfrågan bland annat genom att satsa på läroavtalsutbildningen. Partiet ser också bränsleskatterna som ett stort problem. Förutom bränsleskatten vill Kristdemokraterna också sänka energiskatten.[6]

Kristdemokraterna vill lätta på inkomstbeskattningen för att istället införa olika former av punktskatter, till exempel höja sockerskatten och införa nya skatteavgifter för energiproducenter. Partiet efterlyser skarpa åtgärder för att balansera den offentliga ekonomin.[4]

Historia redigera

Bildandet och de tidiga åren redigera

 
Under de första åren deltog partiets medlemmar i valen på listan över gruppen "Oberoende Center". På bilden valevenemang i Helsingfors mässhall 1962.

Kristdemokraterna bildades 1958 under namnet Finlands Kristliga Förbund av i huvudsak konservativa från Samlingspartiet. Kristdemokraterna framträdde som registrerad förening vid riksdagsvalen 1958 och 1966 samt erövrade i det senare drygt 10 000 röster. Partiet hade även vissa framgångar i kommunalval under 1960-talet.[10] Finlands Kristliga Förbund infördes i partiregistret 7 juli 1970.[2]

Nytt parti i riksdagen redigera

 
KD:s första partimöte ordnades i Jyväskylä 1971.

Kristdemokraterna fick sitt genombrott i riksdagsvalet 1970. Dess kandidat, forstmästare Raino Westerholm blev invald från Kymmene läns valkrets. Partiets röstandel utökades till 2,5 % 1972 och 3,3 % 1975. Genom fördelaktiga valförbund blev det företrätt med 9 representanter i riksdagen. Westerholm var partiordförande från 1973 till 1982 och var presidentkandidat 1978 och 1982. I valet 1979 var röstandelen 4,9 % men 1983 rasade den till 3,0 %. I början offentliggjorde partiet ett omfattande socialt reformprogram och sökte påverka till de kristna livsvärdenas försvar.[10]

Den kristna ungdomspolitiken föddes som en motvikt till studentradikalismen på 1960-talet och ungdomsorganisationen grundades 1971 som Finlands kristliga förbunds ungdomar.[11]

Regeringsparti redigera

Under perioden 1991–1995 hade kristdemokraterna en företrädare i regeringen.[10] Partiet gick med som observatörsmedlem i Europeiska folkpartiet redan 1991. Partiets första europaparlamentariker var Eija-Riitta Korhola (1999–2004).[12]

Kristdemokratiska partiet redigera

 
Under Bjarne Kallis ordförandetid 1995–2005 har partiet antagit karaktären av ett universalparti

Partiet ändrade namnet 20 juni 2001 till Suomen Kristillisdemokraatit (KD) – Kristdemokraterna i Finland (KD) r.p..[2] Under Bjarne Kallis ordförandetid 1995–2005 har partiet antagit karaktären av ett universalparti.[10] Kallis efterträddes på ordförandeposten 2004 av Päivi Räsänen som innehade posten fram till 2015. Hon har i ett flertal riksdagsval varit en av röstmagneterna i sitt valdistrikt och har försvarat konservativa kristna synpunkter.[13][14]

I valet 1999 erövrade Kristdemokraterna 10 mandat med röstandelen 4,2 % och 2003 7 mandat med 5,3 %. I valet 2007 fick partiet 4,9 % av rösterna vilket berättigade till 7 mandat i riksdagen.[10]

Sari Essayah valdes in som ledamot av Europarlamentet 2009 och tjänstgjorde i parlamentet fram till 2014. Europeiska folkpartiet gav Kristdemokraterna fullvärdigt medlemskap i april 2018.[12] Essayah har lett Kristdemokraterna sedan 2015.[15] Essayah har fokuserat på ekonomi, social rättvisa och sysselsättning. Under hennes ordförandetid företräder Kristdemokraterna en stram ekonomisk politik, motsätter sig fördelningen av flyktingar inom EU, motsatte sig stödpaket och förordar en traditionell familjepolitik.[16]

Svenska organisationen redigera

En svenskspråkig särorganisation arbetar inom KD sedan 1975.[17] Svenska organisationen arbetar med frågor som rör både Svenskfinland och landets tvåspråkighet. Inom partiet fungerar organisationen som en matrisorganisation i alla nivåer som sakkunnig i alla politiska frågor som berör tvåspråkighet, språkpolitik och Finlandssvensk regionalpolitik.[18]

Framträdande partiföreträdare redigera

Partiordförande redigera

Partisekreterare redigera

Betydande personer redigera

 
Kristdemokraternas partikontoret i Helsingfors.

Nuvarande politiker redigera

Tidigare riksdagsledamöter redigera

Valresultat redigera

Riksdagsval redigera

Valår Partiordförande Stöd Mandat +/– Regering
Röstandel %
1958 Olavi Päivänsalo 3 358 0,17 % 0 av 200
1966 Ahti Tele 10 646 0,45 % 0 av 200
1970 Eino Sares 28 228 1,40 % 1 av 200 1 Opposition
1972 Olavi Majlander 65 228 2,53 % 4 av 200 3 Opposition
1975 Raino Westerholm 90 599 3,29 % 9 av 200 5 Opposition
1979 138 244 4,78 % 9 av 200 0 Opposition
1983 Esko Almgren 90 410 3,03 % 3 av 200 6 Opposition
1987 74 209 2,58 % 5 av 200 2 Opposition
1991 Toimi Kankaanniemi 83 151 3,05 % 8 av 200 3 Aho
1995 82 311 2,96 % 7 av 200 1 Opposition
1999 Bjarne Kallis 111 835 4,17 % 10 av 200 3 Opposition
2003 148 987 5,34 % 7 av 200 3 Opposition
2007 Päivi Räsänen 134 790 4,86 % 7 av 200 0 Opposition
2011 118 453 4,03 % 6 av 200 1 Katainen/Stubb
2015 105 022 3,54 % 5 av 200 1 Opposition
2019 Sari Essayah 120 039 3,90 % 5 av 200 0 Opposition
2023 130 694 4,22 % 5 av 200 0 Orpo

Välfärdsområdesval redigera

Valår Stöd Mandat +/–
Röstandel %
2022 78 914 4,2 % 57 57


Kommunalval redigera

Valår Stöd Mandat +/–
Röstandel %
1968 3 3
1972 49 877 1,99 % 134 131
1976 85 792 3,20 % 322 191
1980 100 800 3,68 % 333 11
1984 80 455 2,98 % 257 76
1988 71 614 2,72 % 273 16
1992 84 481 3,17 % 353 80
1996 75 494 3,18 % 353 0
2000 95 009 4,27 % 443 90
2004 94 666 3,96 % 392 51
2008 106 639 4,18 % 351 41
2012 93 257 3,74 % 300 51
2017 105 551 4,1 % 316 16
2021 88 259 3,6 % 311 5

Europaparlamentsval redigera

Valår Stöd Mandat +/–
Röstandel %
1996 63 279 2,81 % 0 av 16
1999 29 637 2,39 % 1 av 16 1
2004 70 845 4,28 % 0 av 14 1
2009 69 458 4,17 % 1 av 13 1
2014 90 586 5,24 % 0 av 13 1
2019 89 166 4,87 % 0 av 13 0

Presidentval redigera

Valår Kandidat Stöd Elektorer
Röstandel %
1978 Raino Westerholm 215 244 8,8 % 24[a]
1982 Raino Westerholm 59 885 1,9 % 0
1994 Toimi Kankaanniemi 1k 31 453 1k  1,0 %
2006 Bjarne Kallis 1k 61 483 1k  2,04 %
2012 Sari Essayah 1k 75 744 1k  2,47 %
2018 partiet stödde omvalet av Sauli Niinistö (Saml)
2024 Sari Essayah 47 820 1,48 %

Anmärkningar redigera

  1. ^ Det valdes 24 elektorer för partiet 1978, men när elektorerna röstade valde en av Kekkonens elektorer att rösta på Westerholm, så han fick sammanlagt 25 elektorsröster

Källor redigera

  1. ^ [a b c] ”Principprogram” (  PDF). Finlands Kristdemokraterna. 1 mars 2018. sid. 2. https://www.kdpuolue.fi/kd/files/2018/03/Principprogram-KD_12s_SVENSKA.pdf. Läst 1 februari 2023. 
  2. ^ [a b c] ”Partier som införts i och avförts ur partiregistret” (  PDF). Justitieministeriet. 3 september 2021. sid. 2. https://vaalit.fi/documents/5430845/0/Partier+som+inf%C3%B6rts+i+och+avf%C3%B6rts+ur+partiregistret,+3.9.2021.pdf/d511f7da-947e-6c72-cfac-bf0d3af78fd7/Partier+som+inf%C3%B6rts+i+och+avf%C3%B6rts+ur+partiregistret,+3.9.2021.pdf?t=1631187885648. Läst 19 november 2021. 
  3. ^ ”Framsidan”. KD-Tidningen. 1 februari 2023. https://www.kdlehti.fi/kd-svenska/f. Läst 1 februari 2023. 
  4. ^ [a b c] ”KD är först ute med skuggbudget: Vill stärka statskassan med sockerskatt och nya avgifter till energiproducenter”. Svenska YLE. 25 november 2022. https://svenska.yle.fi/a/7-10023476. Läst 1 februari 2023. 
  5. ^ ”Kristdemokraterna vill hålla tultingarna hemma”. Hufvudstadsbladet. 17 juli 2019. https://www.hbl.fi/artikel/bc844b4a-571e-4624-9c43-f090bd95df7c. Läst 1 februari 2023. 
  6. ^ [a b c] ”Kristdemokraterna vill ge en halv miljard till vården”. Svenska YLE. 23 november 2021. https://svenska.yle.fi/a/7-10009266. Läst 1 februari 2023. 
  7. ^ [a b] ”KD har svarat på Rinnes frågor – kan inte sitta i en regering som gör arbete mindre lönsamt”. Hufvudstadsbladet. 30 april 2019. https://www.hbl.fi/artikel/4aba2602-40bd-4a35-a04b-fa2ffd9b0e4a. Läst 1 februari 2023. 
  8. ^ ”Även KD tävlar i regionerna med "hela landet med"”. Hufvudstadsbladet. 27 januari 2021. https://www.hbl.fi/artikel/1208e148-a5ce-4f94-bb2c-357fcdd3336d. Läst 1 februari 2023. 
  9. ^ ”KD föreslår en halv miljard till fler vårdare”. Hufvudstadsbladet. 23 november 2021. https://www.hbl.fi/artikel/27d02f3d-2c44-431a-921a-4461fd2410df. Läst 1 februari 2023. 
  10. ^ [a b c d e] ”Kristdemokraterna i Finland”. Uppslagsverket i Finland. 30 juni 2011. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-KristdemokraternaIFinland. Läst 1 februari 2023. 
  11. ^ ”Principprogram”. KD Unga. 21 november 2021. https://kdnuoret.fi/sv/politik/principprogram/. Läst 1 februari 2023. 
  12. ^ [a b] ”Kristdemokraterna i Finland fullvärdig medlem i EPP”. Kristdemokraterna i Finland. 10 april 2018. https://www.kd.fi/politik/nyheter/kristdemokraterna-finland-fullvardig-medlem-epp/. Läst 1 februari 2023. 
  13. ^ ”Päivi Räsänen friad på alla punkter”. Kyrkpressen. 30 mars 2022. https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/60488-P-ivi-R-s-nen-friad-p-alla-punkter-kr-nkande-men-inte-hatretorik.html. Läst 1 februari 2023. 
  14. ^ ”Päivi Räsänen tiltalt etter å ha sitert bibelvers”. Norge idag. 18 maj 2021. https://idag.no/trosfriheten-pa-prove-i-finland/19.36223. Läst 1 februari 2023. 
  15. ^ ”Sari Essayah fortsätter som KD:s ordförande – Peter Östman vald till första vice ordförande”. Svenska YLE. 25 augusti 2019. https://svenska.yle.fi/a/7-1408563. Läst 1 februari 2023. 
  16. ^ ”Sari Essayah leder KD”. Hufvudstadsbladet. 28 augusti 2015. http://gamla.hbl.fi/nyheter/2015-08-28/768296/just-nu-ordforandeval-i-kd. Läst 1 februari 2023. 
  17. ^ ”Kristdemokraterna i Finland” (på svensk). Uppslagsverket Finland. 30 juli 2020. https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-KristdemokraternaIFinland. 
  18. ^ ”Svenska organisation” (på svensk). Kristdemokraterna i Finland. 19. maj 2009. Arkiverad från originalet den 19 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090519145318/http://www.kristillisdemokraatit.fi/KD/www/se/partiorganisation/svenska_organisationen/index.php. Läst 6 december 2021. 

Externa länkar redigera