Eslövs kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Eslövs kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Eslövs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö enligt SCB:s definition. Centralort i kommunen är Eslöv.

Eslövs kommun
Kommun
Eslöv stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Eslövs kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortEslöv
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd34 775 ()[1]
Areal424,68 kvadratkilometer ()[2]
- därav land418,96 kvadratkilometer[2]
- därav vatten5,72 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet83,00 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°50′00″N 13°18′00″Ö / 55.833333333333°N 13.3°Ö / 55.833333333333; 13.3
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsLunds domkrets (–)
Eslövs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1173[3]
Anställda3 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1285[5]
GeoNames2715945
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Mycket lerrika jordarter finns i sydvästra delen av kommunen, vilket förklarar de stora öppna odlingsytorna. I norra delen av kommunen är jordarterna lerfattigare och stenigare. Det norra området har således ett mer varierat odlingslandskap som inkluderar beteshagar samt löv– och odlad barrskog. Odlingsmarken var också förklaringen till att en relativt stor andel (i jämförelse med genomsnittet i Sverige) av kommunens arbetsföra befolkning var sysselsatta inom jordbruksnäringen. I övrigt dominerades det lokala näringslivet av tillverkningsindustrin.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit positiv. Största parti under åren 1971 till 2022 var Socialdemokraterna. Efter valen 2018 och 2022 har Sverigedemokraterna varit det näst största partiet.

Administrativ historik redigera

 
Vägverkets skylt längs riksväg 17 vid dagens gräns mellan Höörs och Eslövs kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Billinge, Borlunda, Bosarp, Gårdstånga, Hammarlunda, Harlösa, Holmby, Hurva, Högseröd, Remmarlöv, Reslöv, Skarhult, Skeglinge, Stehag, Trollenäs, Västra Sallerup, Västra Strö, Örtofta, Östra Karaby och Östra Strö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

År 1875 bröts en del av Västra Sallerups landskommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 17 augusti 1894 Västra Sallerups municipalsamhälle. 1909 delades kommunen ånyo i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades Löberöds municipalsamhälle 26 maj 1899 och Marieholms municipalsamhälle 26 mars 1915. Dessa upplöstes vid utgången av 1954 respektive 1960.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Bosarp, Harrie, Löberöd, Marieholm, Röstånga, Skarhult och Snogeröd. Eslövs stad bestod som tidigare.

År 1967 införlivades Bosarps landskommun i Eslövs stad. 1969 upplöstes Harrie, Röstångs och Snogeröds landskommuner och delar av dessa områden uppgick i Eslövs stad. Eslövs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Eslövs stad, Löberöds landskommun, Skarhults landskommun och delar av Maieholms landskommun (Reslöv och Östra Karaby).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Eslövs domsaga och ingår sedan 2002 i Lunds domsaga. [7]

Eslövs kommun har av hävd främst samarbetat med Höörs kommun och Hörby kommun i olika konstellationer; Gymnasieskola, vatten, renhållning, räddningstjänst, livsmedelstillsyn m.m. är sådant som samordnats i olika former. I enstaka fall har samordning skett med Lunds kommun. Samarbete sker idag i större omfattning tillsammans i Malmö-Lundregionen.

Geografi redigera

Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Skåne. Eslövs kommun gränsar i norr till Klippans kommun i före detta Kristianstads län, i nordöst till Höörs kommun, i öster till Hörby kommun och Sjöbo kommun, i sydväst till Lunds kommun och Kävlinge kommun samt i nordväst till Svalövs kommun, alla i före detta Malmöhus län.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen ligger på gränsen mellan den sydvästskånska slättens helåkersbygd och Nordskånes skogsbygder. Denna gräns sammanfaller till största del med den viktiga berggrundsgränsen som separerar Skandinaviens urbergsområde från Centraleuropas sedimentbergarter. Kommunen ligger även på jordartsgränsen, vilken sträcker sig från Svalövstrakten genom centralorten och vidare ner mot Gårdstånga. Mycket lerrika jordarter finns sydväst om denna gräns – vilket förklarar de stora öppna odlingsytorna – medan jordarterna norr om gränsen är lerfattigare och stenigare. Det norra området har således ett mer varierat odlingslandskap som inkluderar beteshagar samt löv– och odlad barrskog.

De större vattendragens dalgångar har stora naturvärden. Som exempel kan nämnas Rönne å som avvattnar Ringsjöarna och rinner genom Rönneholms mosse. Längre nedströms, i Stockamöllan, är åns dalgång djupt nedskuren med branta sluttningar. Dessa sluttningar är till stor del klädda med lövskog, främst med bok och ek. Mot Lund I söder bildar Kävlingeån, som avvattnar Vombsjön, kommungräns.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Eslövs kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (8,8 %)
  Skog (16,5 %)
  Öppen myrmark (0,5 %)
  Jordbruksmark (71,5 %)
  Övrig mark (2,8 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns sex naturreservat i Eslövs kommun.[10]

Bildad (år) Namn Storlek Anmärkning
1963 Bosarps jär[11] 21 hektar
1994 Abullahagen[12] 39 hektar Natura 2000-område
1994 Billingemölla[13] 9 hektar Natura 2000-område
2010 Eslövs allmänning[14] 7 hektar Kommunalt reservat
2009 Borstbäcken[15] 43 hektar Natura 2000-område.

Går även in i Hörby- och Sjöbo kommuner.

2014 Flyinge ängar[16] 50 hektar Går även in i Lunds kommun

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Eslövs församling, Löberöds församling, Marieholms församling, Ringsjö församling (ligger även i Höörs kommun) samt Östra Onsjö församling.

 
Distrikt (socknar) inom Eslövs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 17 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[17]

Tätorter redigera

I tabellen nedan presenteras de 13 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018
1 Eslöv &&&&&&&&&&014976.&&&&&014 976 &&&&&&&&&&015399.&&&&&015 399 &&&&&&&&&&015521.&&&&&015 521 &&&&&&&&&&016551.&&&&&016 551 &&&&&&&&&&017748.&&&&&017 748 &&&&&&&&&&018592.&&&&&018 592 19 569
2 Marieholm &&&&&&&&&&&01498.&&&&&01 498 &&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485 &&&&&&&&&&&01448.&&&&&01 448 &&&&&&&&&&&01578.&&&&&01 578 &&&&&&&&&&&01598.&&&&&01 598 &&&&&&&&&&&01604.&&&&&01 604 1 645
3 Stehag 737 958 993 &&&&&&&&&&&01129.&&&&&01 129 &&&&&&&&&&&01122.&&&&&01 122 &&&&&&&&&&&01191.&&&&&01 191 1 261
4 Löberöd (del av*) 927 &&&&&&&&&&&01008.&&&&&01 008 975 &&&&&&&&&&&01097.&&&&&01 097 &&&&&&&&&&&01127.&&&&&01 127 &&&&&&&&&&&01241.&&&&&01 241 1 227
5 Flyinge 817 832 839 979 994 992 1 016
6 Harlösa 715 733 708 742 763 780 794
7 Billinge 414 396 424 444 415 434 425
8 Gårdstånga 323 337 338 339 343 366 398
9 Kungshult 378 414 378 367 354 365 387
10 Hurva 322 344 317 332 350 376 376
11 Örtofta 179 153 192 196 202 283 299
12 Stockamöllan 311 297 281 301 300 293 290
13 Väggarp 215 225 212 213 211 229 230

*En mindre del av tätorten Löberöd ligger i Höörs kommun.

Styre och politik redigera

Styre[18] redigera

Sen efter valet 2018 styr Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna tillsammans.

År Partier
1991–1994 C M FP KD
1994–1998 S
1998–2002 S V MP
2002–2006 S MP V
2006–2010 S V MP
2010–2014 S M
2014–2018 S M
2018–2022 S M L
2022– S M L

Kommunalråd redigera

  • Ture Pettersson (s), 1968–73, varav en mandatperiod då Eslöv hade borgerligt styre
  • Malte Jeppsson (c), 1974–82
  • Kjell Jansson (s), 1983–85
  • Bertil Jönsson (c), 1986–94
  • Gunnar Nilsson (s), 1994–02
  • Cecilia Lind (s), 2002–2010
  • Cecilia Lind (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2010–2014
  • Johan Andersson (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2014–2018
  • Johan Andersson (s) och Catharina Malmborg (m), 2018–2026

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022-2026
Ordförande S Kerstin Ekoxe
Förste vice ordförande M Mikael Wehtje
Andre vice ordförande SD Bo Broman

Källa:[19]

Mandatfördelning i Eslövs kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDESLKVNKECLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970231565
231565
4988,5
418
1973231736
231736
4991,1
3811
19761221646
221646
4990,7
3910
197922121248
22121248
4989,2
3712
1982223111210
22311210
4989,7
3712
1985123110410
2310410
4987,8
3811
198812521038
2521038
4984,1
3415
19911201113211
20113211
4984,0
3316
199422621828
2262828
4984,2
3019
1998321228229
321228229
4975,23
3316
2002122228527
22228527
4974,09
2821
2006220168318
2206838
4975,73
3118
201021726254110
2172625410
4980,28
3118
20142184102438
18410438
5181,88
3219
20183152136219
3151369
5183,62
3219
20223161153229
3161539
5180,29
3021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Johan Andersson
Förste vice ordförande M Catharina Malmborg
Andre vice ordförande SD Fredrik Ottesen

Källa:[20]

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande 2022-2026 Vice ordförande Andre vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden S Tony Hansson M Lena Hugosdotter Sundberg SD Linus Walemo
Kultur- och fritidsnämnden M Christine Melinder S Kire Gelevski SD Ted Bondesson
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden M Bengt Andersson S Janet Andersson SD Kent Björk
Servicenämnden S Lars Månsson M Rikard Malmborg SD Yngve Mark
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden M Tony Ekblad S Marianne Svensson SD Cvetanka Bojcevska
Barn- och familjenämnden S David Westlund M Claus-Göran Wodlin SD Denis Larsen
Valnämnden S Tony Hansson M Jörgen Andersson

Källa:[21]

Vänorter[22] redigera

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet utgjordes en stor andel av kommunens yta av jordbruksmark vilket också innebar att en relativt stor andel (i jämförelse med genomsnittet i Sverige), cirka fem procent) av kommunens arbetsföra befolkning var sysselsatta inom jordbruksnäringen. I övrigt dominerades det lokala näringslivet av tillverkningsindustrin som stod för omkring en femtedel av kommunens arbetstillfällen. Stora företag inom denna sektor var Orkla Foods Sverige AB (tidigare AB Felix) och Nordic Sugar AB (Örtofta sockerbruk). Andra större arbetsgivare var Saint-Gobain Sekurit Scandinavia AB och Smurfit Kappa Sverige AB. Ett annat välkänt företag var O. Kavli AB, tidigare Dr Pers Food Produktion AB).[8]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunens sydöstra del av E22, dess centrala delar av riksväg 17 och dess norra delar av riksväg 13. Dessa vägar förbinds i nord-sydlig riktning av länsväg 113. Länsväg 104 följer kommunens sydvästra gräns. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen också av Södra stambanan varifrån Rååbanan tar av åt väster i Eslöv. Södra stambanan trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och båda banorna trafikeras av regiontåget Pågatågen som förutom i Eslöv även stannar vid Stehag och Örtofta på stambanan. Från och med december 2016 trafikeras Rååbanan åter av persontrafik och Marieholm blir stationssamhälle igen.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 34 775 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 76:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun 1970–2020
Källor: Folkmängden 2005, Folkmängden 1950-2000, SCB - Folkmängd efter region och tid
ÅrFolkmängd
1970
  
26 205
1975
  
26 288
1980
  
26 829
1985
  
26 340
1990
  
27 780
1995
  
28 543
2000
  
28 487
2005
  
30 087
2010
  
31 587
2015
  
32 438
2020
  
34 123

Kultur redigera

Konstarter redigera

Offentlig konst redigera

 
Eslövs stadshus, med Alexius Hubers Begynnelse framför.

Enligt uppgifter från 2019 har Eslövs kommun en årligt budget för offentlig konst på 300 000 kr. Samma år mottog dock kommunen en gåva på fem miljoner från Sparbanksstiftelsen Finn. Gåvan skulle användas för inköp av offentlig konst.[23]

Bland de offentliga konstverken i kommunen märks SnäckfågelStora Torg, Begynnelse i Edelbergsparken och GranitblommanGröna Torg.[24]

Kulturarv redigera

År 2023 fanns sju statliga byggnadsminnen i Eslövs kommun; bland dessa de två slotten Trollenäs slott och Skarhults slott.[25] Ett annat exempel på byggnadsminnen är Harlösa donationshus som stod färdigt 1824. Byggnaden vittnar om socialvårdens historia.[26]

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.

Eslövs kommunvapen innehåller ett bevingat hjul som symbol för järnvägen och ett klöverblad som symbol för handel och lantmannaprodukter. Vapnet fastställdes för Eslövs stad 1911. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är att gammalstavningen behölls vid registreringen 1975 samt att murkronan omnämns i blasoneringen.

Kommunfågel redigera

 
Sånglärkan är Eslövs kommunfågel.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Domsagohistorik Frosta och Eslövs domsaga
  8. ^ [a b] ”Eslöv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/esl%C3%B6v. Läst 9 juli 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 9 juli 2023. 
  11. ^ ”Bosarps jär”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/eslov/bosarps-jar.html. Läst 9 juli 2023. 
  12. ^ ”Abullahagen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/eslov/abullahagen.html. Läst 9 juli 2023. 
  13. ^ ”Billingemölla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/eslov/billingemolla.html. Läst 9 juli 2023. 
  14. ^ ”Eslövs allmänning”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/eslov/eslovs-allmanning.html. Läst 9 juli 2023. 
  15. ^ ”Borstbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/eslov-horby-sjobo/borstbacken.html. Läst 9 juli 2023. 
  16. ^ ”Flyinge ängar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/eslov-lund/flyinge-angar.html. Läst 9 juli 2023. 
  17. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  18. ^ Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-11-27
  19. ^ ”kommunfullmäktige”. Troman. Eslövs kommun. https://eslov.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=bf06cd7c-a31f-4701-93d5-ed39f143ebb3. Läst 26 maj 2022. 
  20. ^ ”kommunstyrelsen”. Troman. Eslövs kommun. Arkiverad från originalet den 21 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230621213152/https://eslov.tromanpublik.se/organisation/06d5932e-f856-49c3-a21a-9b7c9bc8edf1. Läst 21 juni 2023. 
  21. ^ ”Centrala Nämnder/Styrelser”. TroInt. Eslövs kommun. https://eslov.tromanpublik.se/. Läst 20 oktober 2020. 
  22. ^ ”Internationellt arbete”. Eslövs kommun. https://eslov.se/kommun-politik/internationellt-arbete/. Läst 20 juli 2022. 
  23. ^ ”Så kommer Eslövs dyraste konstverk se ut”. Sydsvenskan. 24 maj 2019. https://www.sydsvenskan.se/2019-05-24/sa-kommer-eslovs-dyraste-konstverk-se-ut. Läst 9 juli 2023. 
  24. ^ Konstverk i Eslövs kommun. Eslövs turistbyrå. 2012. sid. 4, 10. https://eslov.se/wp-content/uploads/konstverk_2012_web.pdf. Läst 9 juli 2023. 
  25. ^ ”Byggnadsminnen”. Länsstyrelsen i Skåne. https://www.lansstyrelsen.se/skane/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 9 juli 2023. 
  26. ^ ”Harlösa donationshus”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoer/harlosa-donationshus.html. Läst 9 juli 2023. 

Källor redigera

Externa länkar redigera