Öppna huvudmenyn

Edvard Julius Breitholtz

svensk militär

Edvard Julius Breitholtz, född 22 juli 1830 i Stockholm, död där 23 maj 1912, var en svensk militär (generallöjtnant).

Edvard Julius Breitholtz
Edvard Julius Breitholtz (1830-1912), Svenskt porträttgalleri VII-1.png
Edvard Julius Breitholtz. Porträtt från Svenskt porträttgalleri VII-1.
Information
Född22 juli 1830
Stockholm
Död23 maj 1912 (81 år)
Stockholm
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenSvenska armén
LandSverige Sverige
Tjänstetid1847–1898
GradGenerallöjtnant
BefälArtilleriet 1890–1898
UtmärkelserSe utmärkelser

BiografiRedigera

Breitholtz var son till översten vid Vendes artilleriregemente Claes Josef Breitholtz. Han inledde sin militära bana som kadett vid Karlberg 1847, blev officer vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1851 och utnämndes efter sin broder Claes Gustaf Breitholtz (1828-1885) till överste och chef för regementet. 1886 blev han ledamot av krigsvetenskapsakademien och samma år närvarade han på offentligt uppdrag de ryska höstmanövrerna. 1886-1890 var Breitholtz ledamot av krigshovrätten.

Han utnämndes 1890 till generalmajor i armén, generalfälttygmästare och chef för artilleriet. Som sådan verkade han till 1898, då han utnämndes till generallöjtnant i armén, tog avsked men kvarstod som generallöjtnant i generalitetets reserv till 1908.

Breitholtz var ledamot av ett flertal kommittéer och kommissioner såsom försöken med räfflade kanoner 1861-1863, försök med infanterigevär 1864-1866, artillerikommittén 1875 och krigsundervisningskommissionen 1885. Breitholtz genomförde en rad förbättringar av artilleriet och armén, bland annat införandet av gevär m/96 som standardbeväpning i armén 1896.

FamiljRedigera

Breitholtz gifte sig 1859 med Maria Fredrika Jacobina "Jaquette" Odelberg (1838-1922), dotter till Axel Odelberg, och var far till Axel Breitholtz (1862-1958).

UtmärkelserRedigera

KällorRedigera

  • Boethius, Bertil (red), Svenskt biografiskt lexikon, Bd 6, artikel av Sten Drakenberg, Stockholm 1926.
  • Kleberg, Johan, Arméförvaltningen, Biografiska anteckningar, Svenska ämbetsverk Del II, Stockholm 1936.
  • Wennerström, Thorsten, Kungl. Krigsakademien och Kungl. Krigsskolan åren 1792-1935, Stockholm 1936.
  • Hulthander, Carl, Biografiska anteckningar från Carlberg 1792-1892, Norrköping 1892.
  • Svensk uppslagsbok, Malmö 1934.
  • Elgenstierna, Gustaf, Svenska adelns ättartavlor, del I, Stockholm 1925.
  • Generalitetet i Otto Bergström, Svenskt porträttgalleri (1901), volym VII:1 Arméns officerare och civilstat: Generalitetet, de kungliga personernas staber, generalstaben och fortifikationen

NoterRedigera

  1. ^ Kommendörer m. st. k. af Kungl. Svärds-Orden. i Sveriges statskalender 1905
  2. ^ Arméen. Generalitetet. i Sveriges statskalender 1905
Företrädare:
Carl Leijonhufvud
Sveriges generalfälttygmästare
tillika chef för artilleriet
1890–1898
Efterträdare:
John Hamilton