Öppna huvudmenyn

Krigshovrätten var en svensk domstol som fungerade andra instans till regementskrigsrätterna.

Krigshovrätten inrättades första gången 1791, upplöstes några år därefter och återinfördes år 1797. 1948 avskaffade Sverige de särskilda krigsdomstolarna i fredstid.

1868 var bestämmelserna enligt kunglig förordning av 11 juni på följande sätt:

Enligt denna förordning är krigshovrätten andra domstol vid krigsmakten (§ 2). När kungen sådant befaller, kan en särskild Överkrigsrätt inrättas för armé, som är utom riket, eller för flotta, som är stadd på sjötåg (§ 12), eller för bägge gemensamt. Krigshovrätten är sammansatt av fyra för tre år av konungen förordnade militära ledamöter, nämligen en generalsperson som ordförande och tre regementsofficerare (bland dem minst en med överstes grad) samt en av kungen utnämnd civil ledamot, med titel krigshovrättsråd. Av de tre regementsofficerarna skall en tillhöra flottan, men de bägge övriga armén. Jämte det Krigshovrätten är överdomstol över krigsrätterna, upptar den även omedelbart vissa mål, nämligen sådana, som röra förbrytelser begångna av officerare, och annars sådant, som det genom särskild författning åligger överdomstol att omedelbart pröva och döma.

OrdförandeRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera