Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval

valresultat för svenska partier som ställt upp i riksdagsval, men aldrig blivit invalda
(Omdirigerad från Det fria folkets röst)

Med svenska småpartier åsyftas här politiska partier som vid minst ett tillfälle ställt upp för riksdagsval, men aldrig haft mandat i Sveriges riksdag. Däremot har några av dessa partier tidvis haft platser kommunalt liksom även mandat i EU-parlamentet.

Information
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.
Partier utanför riksdagen. Utbrutna är partier med fler än 10 000 röster. År 2010 kom
Sverigedemokraterna med i riksdagen och räknas därmed inte längre som ett småparti.

I riksdagsvalen från och med 1998 är det totalt arton partier utanför riksdagen som någon gång haft fler än 5 000 röster i något riksdagsval. Dessa är: Feministiskt initiativ, Piratpartiet, Direktdemokraterna, Alternativ för Sverige, Medborgerlig Samling, SPI Välfärden, Norrbottenspartiet, Nya Partiet, Enhet, Junilistan, Ny Framtid, Pensionärspartiet, Sjukvårdspartiet, Partiet MoD, Knapptryckarna, Kristna Värdepartiet, Partiet Nyans, Ny demokrati. Till detta kan dock även läggas Sverigedemokraterna som under 1990-talet och fram till och med riksdagsvalet 2010 också var utanför Riksdagen.

Störst parti utanför Riksdagen i riksdagsvalet 2022 blev Partiet Nyans. I de två föregående riksdagsvalen, 2018 och 2014, hade Feministiskt Initiativ varit största parti under fyraprocentspärren och i riksdagsvalet 2010 var Piratpartiet störst.

Andrakammarvalen 1900–1968 redigera

 
Nils August Nilsson, partiledare för Centerpartiet/Civilisationspartiet, var engagerad i fredsfrågor, aborträtt och världsspråket (Ido).

1900-talet och 1910-talet redigera

Andrakammarvalen i Sverige 1899, 1902 och 1905 kom främst att handla om rösträttsfrågan. Valet 1908 kom i högre utsträckning än tidigare att handla om vänster och höger. Liberaler och socialdemokrater samverkade, vilket präglade den tidens politik.

1920-, 1930- och 1940-talet redigera

I andrakammarvalet 1920 fick den politiske vilden Carl Wahren 1 520 röster i Norrköpings och Linköpings valkrets (motsvarande 0,23% av rösterna i hela riket). Detta gav honom riksdagsmandat, utan att vara ansluten till något parti.[1]

Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) grundades 1917. 1921 accepterade partiet Tredje internationalens (Kominterns) "21 teser" och bytte namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). I samband med det uteslöts de icke-revolutionära ur partiet. Dessa, cirka 6 000 personer, kom att omgruppera sig i ett nybildat SSV. Ledare för detta nya socialdemokratiska vänsterparti blev Ivar Vennerström. Wennerströms SSV deltog i Andrakammarvalet 1921 (fick 3,2 %) och kommunalvalet 1922 (1,8 %).[2]

Örebrobaserade Centerpartiet hade grundats som ett lokalt parti, Civilisationspartiet, 1924, och i andrakammarvalet samma år ställde partiet upp med valsedlar med namnet Arbetarepartiet/Socialdemokratiska listan med undertiteln Civilisationspartiet. I andrakammarvalet 1932 ställde man upp igen, nu under namnet Centerpartiet och med egna valsedlar - resultatet blev 2 501 röster (0,10%). I 1936 års val genererade man dock enbart 96 röster, och fyra år senare avled grundaren och frontmannen N.A. Nilsson.

1930- och 1940-talen innebar framgångar för flera nazistiska och högerradikala partier: Kyrkliga folkpartiet (8 911 röster (0,36%) i 1932 års val), Svenska nationalsocialistiska partiet/Nationalsocialistiska blocket (15 170 (0,61%) vid 1932 års val och 3 025 röster (0,10%) vid 1936 års val), Sveriges nationella förbund (26 750 röster (0,92%) vid 1936 års val och 3 819 röster (0,12%) vid 1944 års val), Nationalsocialistiska arbetarepartiet/Svensk socialistisk samling (17 483 röster (0,60%) vid 1936 års val och 4 202 röster (0,14%) vid 1944 års val), och Svenska socialistiska partiet (5 279 röster (0,17%) vid 1944 års val).

Radikala landsföreningen under ledning av den tidigare socialdemokraten Gillis Hammar, känd som flyktingvän, bildades 1944. Partiet var kritiskt till den förda utrikespolitiken och utpräglat socialliberalt. I andrakammarvalet 1944 fick partiet 6 775 röster(0,2%).

Göteborgsbaserade Albin Ströms Vänstersocialistiska partiet existerade från 1940 till 1963, och var under större delen av denna period det enskilt största partiet utan mandat i kammaren. Partiets ideologi beskrevs som frihetlig socialism, i skarp motsats till såväl kapitalism som statssocialism. Bästa resultatet kom i valet 1948 med 2 943 röster (0,08%).[3]

 
Per Anders Fogelström, författare som även engagerade sig i det kortvariga partiet Framstegsunionen, ett parti med jämställdhet, bistånd, federalism och kärnkraftskritik på agendan.

Partier som enbart deltog i ett enda val, men ändå genererade noterbart resultat, inkluderar Fria gruppen (859 röster (0,12%) i 1917 års val), Nykterhetspartiet (7 157 röster (0,41%) i 1921 års val), Fred och rätt (1 037 röster (0,04%) i 1928 års val), Mot monopolen (712 röster (0,03%) i 1928 års val), Fria listan (301 röster (0,01%) i 1928 års val), Kvinnolistan (186 röster i 1928 års val), Västgötaallmogens fria grupp (175 röster i 1928 års val), Radikala landsföreningen (6 775 röster (0,22%) i 1944 års val), Samlingspartiet (635 röster (0,02%) i 1956 års val), Framstegsunionen (1 375 röster (0,03%) i 1960 års val), och Företagspartiet (614 röster (0,01%) i 1960 års val).

1960-talet redigera

I 1964 års val och 1968 års val ställde två valtekniska samarbetslistor upp: Medborgerlig samling/Samling 68 och Mellanpartierna. Den förra genererade mandat för Högerpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet, och fick 1,5% respektive 1,7% av rösterna, medan den senare omfattade centerpartister och folkpartister i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets och fick 0,3% respektive 0,9% av rösterna.[4]

Riksdagsvalen 1970–1994 redigera

KFML (sedermera under namnet Sveriges kommunistiska parti) och dess utbrytarparti KFML(r) (nuvarande Kommunistiska partiet, vilket idag (2017) enbart är aktivt på kommunalvalsnivå) deltog i riksdagsvalen 19701988 respektive 19731994. Arbetarpartiet kommunisterna (APK) deltog i valen 19791994, varefter det bytte namn till det nuvarande Sveriges kommunistiska parti. Samtliga dessa tre partier fick sitt bästa resultat i sitt premiärval (21 238 röster (0,43%) för KFML, 8 014 röster (0,16%) för KFML(r), respektive 10 725 röster (0,20%) för APK) för att därefter snabbt dala i väljarstöd.

Socialistiska partiet var största parti näst efter de sju etablerade partierna vid 1985 och 1988 års val, med 16 247 röster (0,29%) respektive 12 943 röster (0,24%), men ställde inte upp i 1991 års riksdagsval.[5] I riksdagsvalet 1994 fick partiet 7 827 röster (0,14%).[6] Arbetarlistan etablerades inför valet 1991, i vilket det fick 3 645 röster (0,07%),[5] varefter det bytte namn till det nuvarande Folkdemokraterna.

Sjöbopartiet grundades 1991, och partiet ställde upp i riksdagsvalen 1991 (27 635 röster (0,51%)[5]) och 1994 (8 647 röster (0,16%)[6]). Därefter har partiet enbart varit engagerat på kommunal nivå.

Enhet gjorde sitt första val 1991 och fick då 888 röster (0,02%), följt av 2 003 röster (0,04%) i valet 1994. Ny framtid, bildat 1993, med 4 960 röster (0,09%) i riksdagsvalet 1994[7]; och Europeiska arbetarpartiet som grundades 1973, och gjorde sitt bästa val 1985, då de fick 369 röster.

Bland plojpartierna kan Kalle Anka nämnas, som 1985 fick hela 302 röster.

Riksdagsvalen från 1998 och framåt redigera

 
Alexander Bard, en svensk musiker och författare som även gjort sig känd för sitt politiska engagemang. Detta engagemang har han bland annat kanaliserat i Piratpartiet (åren runt 2010) och genom att kandidera till riksdagen för Medborgerlig samling 2018 och 2022.

Sedan valet 1998 publicerar Valmyndigheten (t.o.m. 2001 Riksskatteverket) detaljerad statistik över småpartiernas röstantal. Alla småpartier som rapporterats fått mer än 100 röster i något angivet riksdagsval är inkluderade i denna tabell – i de fall ett parti fått mer än 0,25% av det totala antalet giltiga röster anges även procentsatsen. Notera även att röster anges även i de val då partiet inte ställt upp finns med – till exempel får Socialistiska Partiet, som sedan 2006 enbart ställer upp i lokala val, alltjämt röster i riksdagsvalet.

Parti Valet 1998[8] Valet 2002[9] Valet 2006[10] Valet 2010[11] Valet 2014[12] Valet 2018[13] Valet 2022[14]
Allianspartiet &&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175 &&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058 &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133 &&&&&&&&&&&&&087.&&&&&087
Alternativ för Sverige &&&&&&&&&&020290.&&&&&020 290 (0,31 %) &&&&&&&&&&016646.&&&&&016 646 (0,26 %)
Basinkomstpartiet &&&&&&&&&&&&0632.&&&&&0632 &&&&&&&&&&&&0374.&&&&&0374
Centrumdemokraterna &&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377
Det fria folkets röst &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
Det nya partiet &&&&&&&&&&025276.&&&&&025 276 (0,48 %)
Direktdemokraterna[t 1] &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081 &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 &&&&&&&&&&&01417.&&&&&01 417 &&&&&&&&&&&05153.&&&&&05 153 &&&&&&&&&&&01755.&&&&&01 755
Djurens parti &&&&&&&&&&&04093.&&&&&04 093 &&&&&&&&&&&03648.&&&&&03 648
Enhet &&&&&&&&&&&01725.&&&&&01 725 &&&&&&&&&&&&0603.&&&&&0603 &&&&&&&&&&&02648.&&&&&02 648 &&&&&&&&&&&&0632.&&&&&0632 &&&&&&&&&&&06277.&&&&&06 277 &&&&&&&&&&&04647.&&&&&04 647 &&&&&&&&&&&01234.&&&&&01 234
Europeiska arbetarpartiet &&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117 &&&&&&&&&&&&0163.&&&&&0163 &&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083 &&&&&&&&&&&&0187.&&&&&0187 &&&&&&&&&&&&0140.&&&&&0140 &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052 &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015
Feministiskt initiativ &&&&&&&&&&037954.&&&&&037 954 (0,68 %) &&&&&&&&&&024139.&&&&&024 139 (0,40 %) &&&&&&&&&0194719.&&&&&0194 719 (3,12 %) &&&&&&&&&&029665.&&&&&029 665 (0,46 %) &&&&&&&&&&&03157.&&&&&03 157
Folkdemokraterna &&&&&&&&&&&&0109.&&&&&0109 &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
Folkets vilja &&&&&&&&&&&&0881.&&&&&0881 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
Framstegspartiet &&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196
Fria listan &&&&&&&&&&&&0274.&&&&&0274
Frihetspartiet &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&&0688.&&&&&0688
Förenade Demokratiska Partiet &&&&&&&&&&&&0157.&&&&&0157
Gottlandspartiet Gotlands framtid &&&&&&&&&&&&0405.&&&&&0405
Hälsopartiet &&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
Initiativet &&&&&&&&&&&&0615.&&&&&0615
Invandrarpartiet &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
Junilistan &&&&&&&&&&026072.&&&&&026 072 (0,47 %) &&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
Klassiskt liberala partiet &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202 &&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716 &&&&&&&&&&&01210.&&&&&01 210 &&&&&&&&&&&01504.&&&&&01 504 &&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344
Klimatalliansen &&&&&&&&&&&01702.&&&&&01 702
Knapptryckarna &&&&&&&&&&&05493.&&&&&05 493
Kristna Värdepartiet &&&&&&&&&&&03553.&&&&&03 553 &&&&&&&&&&&03202.&&&&&03 202 &&&&&&&&&&&05983.&&&&&05 983
Kvinnokraft &&&&&&&&&&&&0116.&&&&&0116
Landsbygdspartiet oberoende &&&&&&&&&&&01565.&&&&&01 565 &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 &&&&&&&&&&&04962.&&&&&04 962 &&&&&&&&&&&02215.&&&&&02 215
Medborgerlig samling &&&&&&&&&&013056.&&&&&013 056 &&&&&&&&&&012882.&&&&&012 882(0,20%)
MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati &&&&&&&&&&&06077.&&&&&06 077
Nationaldemokraterna &&&&&&&&&&&04122.&&&&&04 122 &&&&&&&&&&&03064.&&&&&03 064 &&&&&&&&&&&01141.&&&&&01 141
Nordiska motståndsrörelsen &&&&&&&&&&&02106.&&&&&02 106 &&&&&&&&&&&&0847.&&&&&0847
Norrbottenspartiet &&&&&&&&&&014854.&&&&&014 854 (0,28 %)
Norrländska samlingspartiet[t 2] &&&&&&&&&&&01456.&&&&&01 456
Ny demokrati[t 3] &&&&&&&&&&&08297.&&&&&08 297 &&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106 &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
Ny Framtid &&&&&&&&&&&09171.&&&&&09 171 &&&&&&&&&&&09337.&&&&&09 337 &&&&&&&&&&&01171.&&&&&01 171 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
Partiet de fria &&&&&&&&&&&&0749.&&&&&0749
Partiet för naturens lag &&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791
Partiet Nyans &&&&&&&&&&028352.&&&&&028 352 (0,44 %)
Partiet Vändpunkt &&&&&&&&&&&&0419.&&&&&0419
Pensionärspartiet &&&&&&&&&&&06865.&&&&&06 865 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
Piratpartiet &&&&&&&&&&034918.&&&&&034 918 (0,63 %) &&&&&&&&&&038491.&&&&&038 491 (0,65 %) &&&&&&&&&&026515.&&&&&026 515 (0,43 %) &&&&&&&&&&&07326.&&&&&07 326 &&&&&&&&&&&09135.&&&&&09 135(0,14%)
Rättvisepartiet Socialisterna &&&&&&&&&&&03044.&&&&&03 044 &&&&&&&&&&&01519.&&&&&01 519 &&&&&&&&&&&01097.&&&&&01 097 &&&&&&&&&&&01507.&&&&&01 507 &&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791
Sjukvårdspartiet &&&&&&&&&&011519.&&&&&011 519 &&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185 &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
Skånepartiet &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&04564.&&&&&04 564 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296 &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206(0,0032%)
Socialisterna-Välfärdspartiet &&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
Socialistiska Partiet &&&&&&&&&&&01466.&&&&&01 466 &&&&&&&&&&&03213.&&&&&03 213 &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
SPI Välfärden[t 4] &&&&&&&&&&052869.&&&&&052 869 (1,00 %) &&&&&&&&&&037573.&&&&&037 573 (0,71 %) &&&&&&&&&&028806.&&&&&028 806 (0,52 %) &&&&&&&&&&011078.&&&&&011 078 &&&&&&&&&&&03369.&&&&&03 369
Spritpartiet &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
Stram kurs Sverige &&&&&&&&&&&&0156.&&&&&0156(0,0024%)
Svenskarnas parti[t 5] &&&&&&&&&&&01417.&&&&&01 417 &&&&&&&&&&&&0681.&&&&&0681 &&&&&&&&&&&04189.&&&&&04 189
Sverigedemokraterna[t 6] &&&&&&&&&&019624.&&&&&019 624 (0,37 %) &&&&&&&&&&076300.&&&&&076 300 (1,44 %) &&&&&&&&&0162463.&&&&&0162 463 (2,93 %)
Sveriges kommunistiska parti[t 7] &&&&&&&&&&&01868.&&&&&01 868 &&&&&&&&&&&01182.&&&&&01 182 &&&&&&&&&&&&0438.&&&&&0438 &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375 &&&&&&&&&&&&0558.&&&&&0558 &&&&&&&&&&&&0702.&&&&&0702 &&&&&&&&&&&01181.&&&&&01 181
Sverigesmultidemokrater &&&&&&&&&&&&0388.&&&&&0388
Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (FRP) &&&&&&&&&&&&0174.&&&&&0174
Trygghetspartiet &&&&&&&&&&&&0511.&&&&&0511 &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
Unika partiet &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222
Vägvalet &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&01037.&&&&&01 037
  1. ^ T.o.m. 2014 under namnet Aktiv Demokrati. Inför valet 2014 gick Aktiv Demokrati samman med de lokala partierna Demoex och Äkta Demokrati, och bildade Direktdemokraterna.
  2. ^ Gick 2013 upp i Landsbygdspartiet oberoende.
  3. ^ Partiet upplöstes 2000 men har alltså fortsatt att få handskrivna röster.
  4. ^ T.o.m. 2013 under namnet Sveriges pensionärers intresseparti.
  5. ^ T.o.m. 2008 under namnet Nationalsocialistisk front.
  6. ^ Sedan 2010 ett riksdagsparti.
  7. ^ T.o.m. 2006 under namnet Kommunisterna.

Fiktiva partier redigera

Två plojpartier, Kalle Anka-partiet och Satanistiskt initiativ, har fått över 50 röster vid ett eller flera av de inkluderade valen.

Parti Valet 1998[8] Valet 2002[9] Valet 2006[10] Valet 2010[11] Valet 2014[12] Valet 2018[13] Valet 2022[14]
Kalle Anka-partiet &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 &&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093 &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 &&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115 ?[förtydliga] &&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131[a]
Alla stavningar av Kalle Anka-partiet ? &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230 &&&&&&&&&&&&0170.&&&&&0170 &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133
Satanistiskt initiativ &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
  1. ^ I riksdagsvalet 2022 var "Kalle ankapartiet" ett registrerat parti.

Urval av partiföreföreträdare redigera

Feministiskt Initiativ redigera

Piratpartiet redigera

Invandringskritiska partier redigera

Socialistiska partier redigera

Övriga partier redigera

Referenser redigera

  1. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1918–1920 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Vänstersocialister i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  3. ^ SCB. Riksdagsmannavalen åren 1945–1948.
  4. ^ ”Sveriges officiella statistik: Riksdagsmannavalen 1965-1968”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924122727/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201965-1968%201.pdf. Läst 6 oktober 2014. 
  5. ^ [a b c] SCB. Allmänna valen 1991: Specialundersökningar Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., s. 114.
  6. ^ [a b] Gilljam, Mikael och Holmberg, Sören (1995). Väljarnas val Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., s, 14.
  7. ^ Idling, Lillemor. Göteborgs-Posten 10 maj 1998, "Små partier satsar på nytt".
  8. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 1998 Arkiverad 19 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine..
  9. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2002.
  10. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2006.
  11. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2010.
  12. ^ [a b] Valmyndigheten. Valresultat 2014.
  13. ^ [a b] ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 11 september 2018. 
  14. ^ [a b] ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike. Läst 18 september 2022.