Ivar Vennerström

svensk journalist och politiker

Ivar Teodor Vennerström, född 9 november 1881 i Brunskog, död 13 juni 1945, var en svensk politiker (socialdemokrat, vänstersocialist), försvarsminister 1932–1936,

Ivar Vennerström


Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1915-1917
1918-1920
1921
1922-1924
1924-1928
Valkrets Ångermanlands södra valkrets (1915-1921)
Västernorrlands läns valkrets (1922-1927)
Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets (1928-1936)
Uppdrag i riksdagen
Ledamot i andra kammaren (1915-1927)
Ledamot i första kammaren (1928-1936)

Född 9 november 1881
Brunskog, Värmlands län
Död 13 juni 1945 (63 år)
Karlstads församling, Värmlands län
Politiskt parti Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP)
Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV)
Yrke Redaktör

BiografiRedigera

Efter studier vid Uppsala universitet blev Vennerström medarbetare vid Upsala Nya Tidning 1904, redaktör för Norrskensflamman 1906–1907, för Värmlands Folkblad 1907–1909 och för Nya Norrland 1912–1926[1].

Han var tidigt en av Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis (SAP) främsta agitatorer, tillhörde andra kammaren 1915–1927 och första kammaren 1927–1936. I Per Albin Hanssons regering var han försvarsminister mellan den 24 september 1932 till 19 juni 1936[2]. Han var även ledamot av 1930 års försvarskommission och 1932 års statsrevision.

PartikarriärRedigera

Han tillhörde från början Sveriges socialdemokratiska arbetarpartiets vänsterfalang och anslöt sig 1916 till den Vänstersocialistiska riksdagsgruppen, senare Socialdemokratiska vänstergruppen (1917–1921). År 1917 var han en av de ledande krafterna vid bildandet av Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV). När SSV anslöt sig till Komintern och bytte namn till Sveriges kommunistiska parti, bildade han och gamla medlemmar av SSV ett nytt SSV: Sverges socialdemokratiska vänsterparti, för vilket han var ledare. Han återvände till SAP 1923 när det SSV upplöstes.

I riksdagen sysslade han framför allt med försvars- och författningsfrågor och tillhörde i flera år Konstitutionsutskottet. Från 1936 till sin död var han landshövding[3] i Värmlands län.

Gift med Lóa Guđmundsdóttir 1889–1984 från Island, syster till Gudrun Gudmundsdottir som var gift med Vennerströms kollega Karl Bergström.

BibliografiRedigera

  • August Palm och nykterhetsungdomen. Lidköping. 1912. Libris länk 
  • Den svenska socialismens historia. 1, Svenska utopister, D. 1. Stockholm. 1913. Libris länk 
  • Världskriget. Sollefteå. 1914. Libris länk 
  • Småfolket och landstingen : en påminnelse till valmännen. Eskilstuna. 1915. Libris länk 
  • Vad vill den socialdemokratiska vänstern?. Stockholm: Fram. 1916. Libris länk 
  • Politiska tal : stenografiska referat av anföranden vid riksdagen 1917. Sollefteå: Tryckeriföreningen Norrland. 1917. Libris länk 
  • Till våra valmän : redogörelse för riksdagsvärksamheten treårsperioden 1915-1917. Sollefteå: Tryckeriföreningen Norrland. 1917. Libris länk 
  • De finska arbetarnas frihetskamp. Stockholm: Fram. 1918. Libris länk 
  • Den socialdemokratiska vänstern på oppositionens bänkar : anförande ... Stockholm: Fram. 1918. Libris länk 
  • Vad gäller omröstningen. Sollefteå: Tryckerifören. Norrland. 1919. Libris länk 
  • Blockets synder : liberaler och högersocialister inför valmännen. Stockholm: Socialdemokratiska vänsterpartiet. 1920. Libris länk 
  • Nationernas förbund : riksdagsanföranden. Sollefteå: A.-B. Energi. 1920. Libris länk 
  • Brattsystem eller rusdrycksförbud?. Sollefteå: Tryckeri A.B. Energi. 1921. Libris länk 
  • Den 27 augusti : reflektioner inför folkomröstningen om förbudet. Sollefteå: Tr.-a.-b. Fenix. 1922. Libris länk 
  • F.V. Thorsson : en minnesskrift. Stockholm: Tiden. 1926. Libris länk. http://runeberg.org/withorsson/ 
  • Kanada och kanadasvenskarna : studier och reseintryck. Stockholm: Tiden. 1926. Libris länk 
  • Primus verkstadsklubb 1897-1927 : en historik. Stockholm. 1927. Libris länk 
  • Liberalism och socialdemokrati. Stockholm: Tiden. 1928. Libris länk 
  • Den ryska fackföreningsrörelsen. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 20. Stockholm: Tiden. 1928. Libris länk 
  • Den skandinaviska Canadapressen : stipendiatberättelse. Stockholm. 1929. Libris länk 

ÖversättningarRedigera

KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 264-265

NoterRedigera

  1. ^ Bonniers Lexikon, band 15, spalt 203. Alb. Bonniers tryckeri 1967.
  2. ^ Lilla Uppslagsboken, band 10, sid 478. Förlagshuset Norden, Malmö 1967.
  3. ^ Tidningen Se nr 18, 1942, sid 28: "Familjealbumet : Röd aktivist blev blågul landshövding". Åhlén och Åkerlunds, Stockholm 1942. Läst 5 augusti 2018.
Företrädare:
Anton Rundqvist
Sveriges försvarsminister
1932–1936
Efterträdare:
Janne Nilsson
Företrädare:
Abraham Unger
Landshövding i Värmlands län
1936–1945
Efterträdare:
Axel Westling