Degerfors kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Degerfors.
I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog. Kommunen är en typisk brukskommun, uppbyggd kring stångjärnshammaren som tillkom under 1600-talet. Numer är kommunen den största arbetsgivaren, följt av just järnverket.
Fram till 1980-talet ökade befolkningen, för att därefter minska. Efter valen på 2010-talet har Vänsterpartiet varit det största partiet och styrde tillsammans med Miljöpartiet under åren 2010 till 2018. Under mandatperioden 2018 till 2022 har ett flertal maktskiften skett.
Administrativ historik
redigera
Styre och politik
redigera
Mandatperioden 2018 till 2022 var politiskt stökig i kommunen. Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Alliansen och Socialdemokraterna.[18] År 2019 hade Kristdemokraterna lämnat samarbetet och kvar blev då en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.[19]
Liberalerna valde i oktober 2020 att lämna det dåvarande samarbetet som bestod av Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samarbete kvarstod dock mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Även detta samarbete sprack dock i juni 2021 då Socialdemokraterna valde att lämna samarbetet.[20]
| År
|
Partier
|
| -2006
|
S
|
| 2006-2010
|
S
|
M
|
C
|
FP
|
KD
|
| 2010-2014
|
V
|
MP
|
| 2014-2018
|
V
|
MP
|
| 2018-2022
|
S
|
M
|
C
|
L
|
| 2022-[21]
|
V
|
M
|
Kommunfullmäktige
redigera
| Presidium 2018–2022[22]
|
| Ordförande
|
V
|
Torbjörn Holm
|
| Vice ordförande
|
S
|
Marianne Högberg
|
Mandatfördelning i Degerfors kommun, valen 1970–2022
redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 2 | 26 | | | | 7 | 3 | 1 | 2 | | 41 | 93,1 | |
| 1973 | 2 | 26 | | | | 8 | 2 | 1 | 2 | | 41 | 94,7 | |
| 1976 | 2 | 26 | | | | 8 | 2 | 1 | 2 | | 41 | 93,3 | |
| 1979 | 3 | 25 | | | | 6 | 3 | 1 | 3 | | 41 | 92,5 | |
| 1982 | 4 | 26 | | | | 5 | 2 | 1 | 3 | | 41 | 92,7 | |
| 1985 | 6 | 23 | | | | 4 | 4 | 1 | 3 | | 41 | 91,4 | |
| 1988 | 7 | 23 | 2 | | | 3 | 3 | 1 | 2 | | 41 | 88,4 | |
| 1991 | 7 | 20 | 1 | | 1 | 3 | 4 | 2 | 3 | | 41 | 87,6 | |
| 1994 | 13 | 19 | 1 | | | 3 | 2 | 1 | 2 | | 41 | 87,3 | |
| 1998 | 10 | 20 | 1 | | | 3 | 2 | 2 | 3 | | 41 | 81,39 | |
| 2002 | 10 | 21 | 1 | | | 3 | 3 | 1 | 2 | | 41 | 80,73 | |
| 2006 | 12 | 18 | 1 | | | 3 | 2 | 2 | 3 | | 41 | 79,95 | |
| 2010 | 20 | 12 | 1 | 1 | | 2 | 1 | 1 | 3 | | 41 | 83,88 | |
| 2014 | 13 | 10 | 1 | 2 | | 2 | | 1 | 2 | | 31 | 84,14 | |
| 2018 | 11 | 9 | | 4 | | 2 | 1 | 1 | 3 | | 31 | 84,85 | |
| 2022 | 10 | 7 | 1 | 6 | | 2 | | 1 | 4 | | 31 | 81,95 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera
| Nämnd[25] |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
| Socialnämnden
|
V
|
Anita Bohlin Neuman
|
M
|
Ingela Sundberg
|
| Kultur- och utbildningsnämnden
|
V
|
Kim Bäckström
|
V
|
Caisa Johansson
|
| Bygg- och miljönämnden
|
V
|
Per-Olow Linder
|
C
|
Karl Lichtermann
|
| Servicenämnden
|
S
|
Patrik Renberg
|
V
|
Mauri Sukuvaara
|
| Valnämnden
|
S
|
Jeannette Rasko
|
S
|
Marina Åslund
|
Ekonomi och infrastruktur
redigera
Georg Camitz (1623–87) från Schlesien fick 1660 privilegier för att anlägga en stångjärnshammare intill den ”digra fors” i Letälven som senare gav upphov till namnet Degerfors. Inledningsvis kallades stångjärnshammaren Nedre Degerfors men bytte senare namn till Degerfors järnverk. Numer ingår järnverket i Outokumpu Stainless AB. I företagets högmoderna anläggningar tillverkas produkter som rostfritt stål och rostfri grovplåt, vilka även förädlas till formade specialkomponenter som används för transport och för att lagra gas och kemikalier. Kommunen var i början av 2020-talet den största arbetsgivaren följt av just järnverket. Utöver dessa finns ett antal små företag vilka sysselsätter mellan en och femtio anställda.[9]
Genom kommunen går tre länsvägar – 204, 205 och 243. Därtill genomkorsas kommunen av järnvägen (Stockholm–)Hallsberg–Karlstad(–Oslo).[9]
Befolkningsutveckling
redigera
Kommunen har 9 357 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 225:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Degerfors kommun 1970–2020[26] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 11 840 |
| 1975 | | 12 153 |
| 1980 | | 12 246 |
| 1985 | | 11 912 |
| 1990 | | 11 701 |
| 1995 | | 11 396 |
| 2000 | | 10 544 |
| 2005 | | 10 093 |
| 2010 | | 9 641 |
| 2015 | | 9 543 |
| 2020 | | 9 631 |
I hela kommunen finns lämningar efter torp och backstugor, vilka i Kulturmiljöregistret benämns som ”Lägenhets-bebyggelse”. Förutom lämningar efter bebyggelse finns även gruv- och hyttlämningar, milstolpar, väghållningsstenar, vägvisarstenar, fångstgropar, offerkällor och "platser till vilka en muntlig tradition är knuten". Bland levande kulturarv kan nämnas bron vid Åtorp.[27]
Kommunens område inbegriper inte något riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat. Däremot finns byggnader klassade som byggnadsminnen, exempelvis Ölsboda herrgård.[27]
Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 17 december 1948 för Degerfors köping, och togs över av den nybildade kommunen 1971 när köpingen avskaffades. Balken representerar Letälven, och järnmärket och kugghjulen representerar Degerfors järnverk.[28]
Under 1930-talets lågkonjunktur växte idrottsföreningarna. I Degerfors, liksom i många andra brukskommuner, är det främst lagsporter som bandy och fotboll som förknippas med kommunen, främst fotboll.[27]
Fotbollens historia i kommunen inleds på tidigt 1900-tal när den "svenska idrottens fader", Victor Balck, höll ett föredrag framför ett fullsatt föreningshus. Detta ledde till att Degerfors Idrottsförening (DIF) bildades 1907 och att dessa tilläts nyttja järnverkets mark som fotbollsplan, den så kallade "bruksplanen". Detta var början på en framgångsrik verksamhet. På västra sidan av älven bildade några ungdomar en egen klubb i slutet av 1910-talet, Jannelunds Sportklubb. Dessa klubbar slogs samman på 1930-talet. Fotboll växte starkt under 1930- och 1940 talen och hade en stark inverkan på bygdens arbetarungdom. Detta kan till stor del förklaras av att Gunnar Nordahl som värvades dit 1940. Senare värvningar inkluderar Ralf Edström, född och uppfostrad i Degerfors, och Sven-Göran Eriksson. Totalt har kommunen fostrat 23 landslagsspelare. Degerfors IF har vunnit Svenska cupen en gång och säsongen 2020 nådde klubben för tredje gången allsvenskan.[27]
- ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlskoga tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2013:1086 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2013/1000-1099/d_1869442-sfs-2013_1086-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. }
- ^ [a b c] ”Degerfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/degerfors. Läst 3 augusti 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 augusti 2022.
- ^ ”Östra Sälsjömossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/ostra-salsjomossen.html. Läst 4 augusti 2022.
- ^ ”Julömossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/julomossen.html. Läst 4 augusti 2022.
- ^ ”Stormossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/stormossen.html. Läst 4 augusti 2022.
- ^ ”Jätteberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/jatteberget.html. Läst 4 augusti 2022.
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Lindhe, Alexander (13 oktober 2018). ”Klart: Alliansen och S styr Degerfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-alliansen-och-s-styr-degerfors. Läst 3 augusti 2022.
- ^ ”Årsredovisning 2019”. Degerfors kommun. 28 maj 2020. https://www.degerfors.se/download/18.10386c2a175188121743c43/1614955243092/%25C3%2585rsredovisning%25202019.pdf. Läst 3 augusti 2022.
- ^ Svennebäck, Åsa (15 juni 2021). ”Samarbetet mellan S och V i Degerfors spricker”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/samarbetet-mellan-s-och-v-i-degerfors-spricker. Läst 3 augusti 2022.
- ^ Vänsterpartiet och Moderaterna kommer styra Degerfors 2022-10-17
- ^ ”Kommunfullmäktige - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 3 augusti 2022.
- ^ ”Kommunstyrelse - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelse.html. Läst 3 augusti 2022.
- ^ ”Kommunstyrelse - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelse. Läst 24 juli 2023.
- ^ ”Nämnder - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 3 augusti 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ [a b c d] [https://www.degerfors.se/download/18.607d387a17d560a7e9fc8c/1643893543794/Kulturmilj%C3%B6program%20samr%C3%A5d.pdf ”Kulturmiljöprogram
Degerfors kommun”]. Värmlands museum. 22 april 2021. https://www.degerfors.se/download/18.607d387a17d560a7e9fc8c/1643893543794/Kulturmilj%C3%B6program%20samr%C3%A5d.pdf. Läst 4 augusti 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 18 november 2013.
Wikimedia Commons har media som rör Degerfors kommun.