Öppna huvudmenyn

Svartå, Degerfors

tätort i Degerfors kommun, Sverige
För andra betydelser, se Svartå.

Svartå är en tätort i Degerfors kommun, Örebro län i landskapet Närke, 13 kilometer sydöst om Degerfors. Svartå är en ort med järnbrukshistoria belägen vid sjöarna Stor-Björken och Lill-Björken. Selden rigging är största arbetsgivare.

Svartå
tätort
Svartå bruk från början av 1900-talet
Svartå bruk från början av 1900-talet
Land Sverige Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Degerfors kommun
Distrikt Nysunds distrikt
Koordinater 59°7′35″N 14°31′22″Ö / 59.12639°N 14.52278°Ö / 59.12639; 14.52278
Area 89 hektar (2015)[1]
Folkmängd 470 (2018)[1]
Befolkningstäthet 5,281 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6140[2]
GeoNames 2670390
Ortens läge i Örebro län
Red pog.svg
Ortens läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Svartå
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Smältsmedjan

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Hyttpipan är allt som återstår av hyttan

Svartå är en gammal bruksort. 1658 fick Jöns Eriksson Grubb privilegier på den första stångjärnshammaren vid Svartåns utlopp ur Lill-Björken. Strax intill anlades en hytta, Björkhyttan eller Svartå masugn, med stöd av privilegium 1659. Avsikten var från början att hyttan skulle anläggas i Medskogs ström i Visnums härad. Bruket växte under hela 1700-talet, bl a genom överföring av smide från Munkfors hammar i Letälven och Kråkfors hammar i Svartån till det nyanlagda övre bruket. 1783 uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden i gustaviansk stil av hovmarsalk Karl Falker.

År 1847 beslutades att driften skulle koncentreras till Svartå Övre bruk. En ny hytta byggdes där 1859-60 samt nya smedjor 1872-73. Malm till hyttan hämtades framför allt från gruvor i Nora Bergslag. AB Svartå Bruk bildades år 1894, och 1912 förvärvades företaget av Hasselfors Bruks AB. Verksamheten vid smältsmedjan upphörde år 1947, då den nuvarande bultfabriken istället tog vid. Hyttan blåstes ner år 1966 som Sveriges sista träkolshytta.

Vidare var Svartå ett tag en järnvägsknutSvartåbanan hade sin start/ändpunkt här. Värmlandsbanan går fortfarande igenom samhället.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Svartå 1950–2015[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
493
1960
  
639
1965
  
615
1970
  
613
1975
  
679
1980
  
708
1990
  
644 129
1995
  
599 129
2000
  
558 125
2005
  
592 125
2010
  
495 110
2015
  
456 89

SevärdheterRedigera

Hyttan med tillhörande byggnader revs 1970. Man lät dock spara själva hyttpipan som ensam står kvar intill det som nu är en idrottsplats med namnet Hyttvallen. Den kan således knappast ses som ett pedagogiskt exempel för hur en sentida träkolshytta ser ut. Smältsmedjan tömdes på utrustning efter nedläggningen på 40-talet, och användes därefter av bultfabriken i ett antal år. Efter en tid av förfall har den nya ägaren inlett en restaurering. Ett antal mindre mindre byggnader som tillhört bruket finns även kvar.

Norr om bruksområdet ligger en stor arbetarbostad med mycket välbevarad ursprunglig karaktär på höjden norr. "Slottet" som den kallas i folkmun är numera hembygdsgård. Här finns en sekelskifteslägenhet i tidstypisk stil, en lägenhet inredd som på 40-talet och ett museum med gamla bruksföremål. Utanför står en gammal stångjärnshammare med tillhörande vattenhjul.

Svartå herrgård, med huvudbyggnad av sten i två våningar flankerad av två envåningsflyglar av reveterat trä, ligger på södra sidan om sjön Lill-Björken. I huvudbyggnaden finns ursprunglig gustaviansk väggdekor är bevarad i flera rum. Idag fungerar herrgården som hotell- och konferensanläggning.

Se ävenRedigera

GalleriRedigera


NoterRedigera

Externa länkarRedigera