Svartå, Degerfors kommun

	Svartå
	tätort
	Svartå bruk från början av 1900-talet
Land	Sverige
Landskap	Närke
Län	Örebro län
Kommun	Degerfors kommun
Distrikt	Nysunds distrikt
Koordinater	59°7′35″N 14°31′22″Ö / 59.12639°N 14.52278°Ö
Area	89 hektar (2020)
Folkmängd	468 (2020)
Befolkningstäthet	5,3 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Riktnummer	0585
Tätortskod	T6140
Beb.områdeskod	1862TB102 (1960–)
Geonames	2670390
	Ortens läge i Örebro län Ortens läge i Örebro län
	Wikimedia Commons: Svartå
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Svartå.

Svartå är en tätort i Degerfors kommun, Örebro län i landskapet Närke, 13 kilometer sydöst om Degerfors. Svartå är en ort med järnbrukshistoria belägen vid sjöarna Stor-Björken och Lill-Björken.

Historia redigera

Hyttpipan är allt som återstår av hyttan.

Svartå är en gammal bruksort. 1658 fick Jöns Eriksson Grubb privilegier på den första stångjärnshammaren vid Svartåns utlopp ur Lill-Björken. Strax intill anlades en hytta, Björkhyttan eller Svartå masugn, med stöd av privilegium 1659. Avsikten var från början att hyttan skulle anläggas i Medskogs ström i Visnums härad. Bruket växte under hela 1700-talet, bland annat genom överföring av smide från Munkfors hammar i Letälven och Kråkfors hammar i Svartån till det nyanlagda övre bruket. 1783 uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden i gustaviansk stil av hovmarskalk Karl Falker.

År 1847 beslutades att driften skulle koncentreras till Svartå Övre bruk. En ny hytta byggdes där 1859–1860 samt nya smedjor 1872–1773. Malm till hyttan hämtades framför allt från gruvor i Nora bergslag. AB Svartå Bruk bildades år 1894, och 1912 förvärvades företaget av Hasselfors Bruks AB. Verksamheten vid smältsmedjan upphörde år 1947, då den nuvarande bultfabriken istället tog vid. Hyttan blåstes ner år 1966 som Sveriges sista träkolshytta.

Svartå var mellan 1897 och 1985 en järnvägsknut då Svartåbanan (Örebro–Svartå) hade sin ena ändpunkt här. Värmlandsbanan går fortfarande igenom samhället.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Svartå 1950–2020^[5]^[6]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1950	493
1960	639
1965	615
1970	613
1975	679
1980	708
1990	644	129
1995	599	129
2000	558	125
2005	592	125
2010	495	110
2015	456	89
2020	468	89

Sevärdheter redigera

Hyttan med tillhörande byggnader revs 1970. Man lät dock spara själva hyttpipan som ensam står kvar intill det som nu är en idrottsplats med namnet Hyttvallen. Den kan således knappast ses som ett pedagogiskt exempel för hur en sentida träkolshytta ser ut. Smältsmedjan tömdes på utrustning efter nedläggningen på 40-talet, och användes därefter av bultfabriken i ett antal år. Efter en tid av förfall har den nya ägaren inlett en restaurering. Ett antal mindre byggnader som tillhört bruket finns även kvar.

Norr om bruksområdet ligger en stor arbetarbostad med mycket välbevarad ursprunglig karaktär på höjden norr. "Slottet" som den kallas i folkmun är numera hembygdsgård. Här finns en sekelskifteslägenhet i tidstypisk stil, en lägenhet inredd som på 40-talet och ett museum med gamla bruksföremål. Utanför står en gammal stångjärnshammare med tillhörande vattenhjul.

Svartå herrgård, med huvudbyggnad av sten i två våningar flankerad av två envåningsflyglar av reveterat trä, ligger på södra sidan om sjön Lill-Björken. I huvudbyggnaden finns ursprunglig gustaviansk väggdekor är bevarad i flera rum. Idag fungerar herrgården som hotell- och konferensanläggning.

Seldén Rigging har en fabrik i Svartå.