Degerfors kommun

kommun i Örebro län, Sverige

Degerfors kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Degerfors.

Degerfors kommun
Kommun
Degerfors Komunkontor1.JPG
Degerfors kommunkontor
SloganMer än stål och fotboll[1]
Kommunens vapen.
Degerfors kommunvapen
LandSverige
LandskapNärke
Värmland
LänÖrebro län
CentralortDegerfors
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal433,7 kvadratkilometer ()[2]
- därav land383,94 kvadratkilometer[2]
- därav vatten49,76 kvadratkilometer[2]
Folkmängd9 526 ()[3]
Bef.täthet24,81 inv./km² (land)
Läge
Degerfors Municipality in Örebro County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°14′00″N 14°26′00″Ö / 59.233333333333°N 14.433333333333°Ö / 59.233333333333; 14.433333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets (–)
Karlskoga domsaga ()
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1934[4]
Anställda925 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1862
GeoNames2717881
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog. Kommunen är en typisk brukskommun, uppbyggd kring stångjärnshammaren som tillkom under 1600-talet. Numer är kommunen den största arbetsgivaren, följt av just järnverket.

Fram till 1980-talet ökade befolkningen, för att därefter minska. Efter valen på 2010-talet har Vänsterpartiet varit det största partiet och styrde tillsammans med Miljöpartiet under åren 2010 till 2018. Under mandatperioden 2018 till 2022 har ett flertal maktskiften skett.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar en del av Karlskoga socken och Nysunds socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. En del av Nysunds landskommun tillhörde till 1923 Värmlands län vilken då överfördes till Örebro län där resten av landskommun redan tillhörde.

I Karlskoga landskommun inrättades Karlskoga municipalsamhälle 26 juni 1885 och 1 juni 1912 inrättades Jannelunds municipalsamhälle. Ur kommunen utbröts 1925 en del och bildade Degerfors landskommun med Jannelunds municipalsamhälle. 1940 bildades Karlskoga stad genom en ombildning av Karlskoga landskommun. 1943 ombildades Degerfors landskommun till Degerfors köping.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Nysunds landskommun i den då bildade Svartå landskommun medan Degerfors köping förblev opåverkad. Svartå landskommun upplöstes 1967 och Nysunds församling uppgick då i Degerfors köping.

Degerfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Degerfors köping.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 12 januari 2009 i Karlskoga domsaga och ingår sedan dess i Örebro domsaga.[7]

GeografiRedigera

Topografi och hydrografiRedigera

Letälven sträcker sig från sjön Möckeln i norr mot sjön Skagern i sydsydväst. Sjön Ölen löper parallellt med Letälvens dalgång. Lidetorpsmon, ett 40 m högt och 900 m brett parti av Letälvsåsen finns nio kiloneter sydväst om centralorten. På denna finns en av Sveriges största dödisgropar, Djupa hålet. De märkliga Sveafallen ligger vid Degerfors vilka inte bildades som ett väldigt vattenfall utan då två stora smältvattenälvar möttes i samband med isavsmältningen. Detta genom att det uppstod kraftiga vattenvirvlar vilka sköljde bort lös jord och bildade en mängd stora jättegrytor. I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog.[8]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 15 naturreservat i Degerfors kommun.[9] Östra Sälsjömossen utgörs av myrmarker och är klassat som Natura 2000-område.[10] Även Julömossen utgörs av myrmarker,[11] liksom Stormossen som är klassat som Natura 2000-område.[12]

I reservatet Jätteberget hittas, förutom myrmark och skog, ett helt system av grottor.[13]

Administrativ indelningRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Degerfors kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Degerfors-Nysunds församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Degerfors och Nysund.

TätorterRedigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Degerfors kommun.[15]

Nr Tätort Folkmängd
1 Degerfors &&&&&&&&&&&07190.&&&&&07 190
2 Svartå &&&&&&&&&&&&0456.&&&&&0456

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Mandatperioden 2018 till 2022 var politiskt stökig i kommunen. Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Alliansen och Socialdemokraterna.[16] År 2019 hade Kristdemokraterna lämnat samarbetet och kvar blev då en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.[17]

Liberalerna valde i oktober 2020 att lämna det dåvarande samarbetet som bestod av Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samarbete kvarstod dock mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Även detta samarbete sprack dock i juni 2021 då Socialdemokraterna valde att lämna samarbetet.[18]

År Partier
-2006 S
2006-2010 S M C FP KD
2010-2014 V MP
2014-2018 V MP
2018-2022 S M C L

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022[19]
Ordförande V Torbjörn Holm
Vice ordförande S Marianne Högberg

Mandatfördelning i Degerfors kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702267312
226732
4193,1
37
19732268212
226822
4194,7
356
19762268212
226822
4193,3
329
19793256313
325633
4192,5
2912
19824265213
426523
4192,7
2912
19856234413
623443
4191,4
3011
198872323312
7232332
4188,4
2912
1991720113423
7203423
4187,6
3110
1994131913212
1319322
4187,3
2417
1998102013223
10203223
4181,39
2318
2002102113312
1021332
4180,73
2318
2006121813223
12183223
4179,95
2318
20102012112113
201223
4183,88
2317
2014131012212
1310222
3184,14
1813
201811942113
119423
3184,85
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022[20]
Ordförande V Anneli Mylly
Vice ordförande V Peter Pedersen

Övriga nämnderRedigera

Nämnd[21] Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden V Anita Bohlin Neuman M Ingela Sundberg
Kultur- och utbildningsnämnden V Kim Bäckström V Caisa Johansson
Bygg- och miljönämnden V Per-Olow Linder C Karl Lichtermann
Servicenämnden S Patrik Renberg V Mauri Sukuvaara
Valnämnden S Jeannette Rasko S Marina Åslund

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Georg Camitz (1623–87) från Schlesien fick 1660 privilegier för att anlägga en stångjärnshammare intill den ”digra fors” i Letälven som senare gav upphov till namnet Degerfors. Inledningsvis kallades stångjärnshammaren Nedre Degerfors men bytte senare namn till Degerfors järnverk. Numer ingår järnverket i Outokumpu Stainless AB. I företagets högmoderna anläggningar tillverkas produkter som rostfritt stål och rostfri grovplåt, vilka även förädlas till formade specialkomponenter som används för transport och för att lagra gas och kemikalier. Kommunen var i början av 2020-talet den största arbetsgivaren följt av just järnverket. Utöver dessa finns ett antal små företag vilka sysselsätter mellan en och femtio anställda.[8]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Genom kommunen går tre länsvägar – 204, 205 och 243. Därtill genomkorsas kommunen av järnvägen (Stockholm–)Hallsberg–Karlstad(–Oslo).[8]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Degerfors kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
11 840
1975
  
12 153
1980
  
12 246
1985
  
11 912
1990
  
11 701
1995
  
11 396
2000
  
10 544
2005
  
10 093
2010
  
9 641
2015
  
9 543
2020
  
9 631
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

SpråkRedigera

Sedan den 1 januari 2014 ingår Degerfors kommun i det finska förvaltningsområdet. Kommunens styrgrupp för samråd om det finska förvaltningsarbetet inkluderar representanter från kommunen, finska organisationer och sverigefinska medborgare.[22]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

I hela kommunen finns lämningar efter torp och backstugor, vilka i Kulturmiljöregistret benämns som ”Lägenhets-bebyggelse”. Förutom lämningar efter bebyggelse finns även gruv- och hyttlämningar, milstolpar, väghållningsstenar, vägvisarstenar, fångstgropar, offerkällor och "platser till vilka en muntlig tradition är knuten". Bland levande kulturarv kan nämnas bron vid Åtorp.[23]

Kommunens område inbegriper inte något riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat. Däremot finns byggnader klassade som byggnadsminnen, exempelvis Ölsboda herrgård.[23]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 17 december 1948 för Degerfors köping, och togs över av den nybildade kommunen 1971 när köpingen avskaffades. Balken representerar Letälven, och järnmärket och kugghjulen representerar Degerfors järnverk.[24]

IdrottRedigera

Under 1930-talets lågkonjunktur växte idrottsföreningarna. I Degerfors, liksom i många andra brukskommuner, är det främst lagsporter som bandy och fotboll som förknippas med kommunen, främst fotboll.[23]

FotbollRedigera

Fotbollens historia i kommunen inleds på tidigt 1900-tal när den "svenska idrottens fader", Victor Balck, höll ett föredrag framför ett fullsatt föreningshus. Detta ledde till att Degerfors Idrottsförening (DIF) bildades 1907 och att dessa tilläts nyttja järnverkets mark som fotbollsplan, den så kallade "bruksplanen". Detta var början på en framgångsrik verksamhet. På västra sidan av älven bildade några ungdomar en egen klubb i slutet av 1910-talet, Jannelunds Sportklubb. Dessa klubbar slogs samman på 1930-talet. Fotboll växte starkt under 1930- och 1940 talen och hade en stark inverkan på bygdens arbetarungdom. Detta kan till stor del förklaras av att Gunnar Nordahl som värvades dit 1940. Senare värvningar inkluderar Ralf Edström, född och uppfostrad i Degerfors, och Sven-Göran Eriksson. Totalt har kommunen fostrat 23 landslagsspelare. Degerfors IF har vunnit Svenska cupen en gång och säsongen 2020 nådde klubben för tredje gången allsvenskan.[23]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlskoga tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Degerfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/degerfors. Läst 3 augusti 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat.html. Läst 4 augusti 2022. 
  10. ^ ”Östra Sälsjömossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/ostra-salsjomossen.html. Läst 4 augusti 2022. 
  11. ^ ”Julömossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/julomossen.html. Läst 4 augusti 2022. 
  12. ^ ”Stormossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/stormossen.html. Läst 4 augusti 2022. 
  13. ^ ”Jätteberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/jatteberget.html. Läst 4 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  16. ^ Nyheter, S. V. T.; Lindhe, Alexander (13 oktober 2018). ”Klart: Alliansen och S styr Degerfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-alliansen-och-s-styr-degerfors. Läst 3 augusti 2022. 
  17. ^ ”Årsredovisning 2019”. Degerfors kommun. 28 maj 2020. https://www.degerfors.se/download/18.10386c2a175188121743c43/1614955243092/%25C3%2585rsredovisning%25202019.pdf. Läst 3 augusti 2022. 
  18. ^ Nyheter, S. V. T.; Svennebäck, Åsa (15 juni 2021). ”Samarbetet mellan S och V i Degerfors spricker”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/samarbetet-mellan-s-och-v-i-degerfors-spricker. Läst 3 augusti 2022. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 3 augusti 2022. 
  20. ^ ”Kommunstyrelse - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelse.html. Läst 3 augusti 2022. 
  21. ^ ”Nämnder - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 3 augusti 2022. 
  22. ^ ”Finskt förvaltningsområde - Degerfors kommun”. www.degerfors.se. https://www.degerfors.se/kommun-och-politik/kommunfakta/finskt-forvaltningsomrade.html. Läst 4 augusti 2022. 
  23. ^ [a b c d] [https://www.degerfors.se/download/18.607d387a17d560a7e9fc8c/1643893543794/Kulturmilj%C3%B6program%20samr%C3%A5d.pdf ”Kulturmiljöprogram Degerfors kommun”]. Värmlands museum. 17 augusti 2021. https://www.degerfors.se/download/18.607d387a17d560a7e9fc8c/1643893543794/Kulturmilj%C3%B6program%20samr%C3%A5d.pdf. Läst 4 augusti 2022. 
  24. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 18 november 2013. 

Externa länkarRedigera