Constance Gibson, född Constantia Theresia Gottschalck 19 december 1869 i Stockholm,[1] död på samma ort 23 mars 1955, var en svensk skådespelare.[2]

Constance Gibson
Constance Gottschalk som Perdita i En vintersaga, Vasateatern 1896
Constance Gottschalk som Perdita i En vintersaga, Vasateatern 1896
FöddConstantia Theresia Gottschalck
19 december 1869
Stockholm
Död23 mars 1955 (85 år)
Stockholm
MakeOlof Darling Gibson
(1902–1913; hans död)
SläktingarLisa Ranft (syster)
IMDb SFDb

Biografi redigera

Gibson var dotter till hattmakargesällen Johan August Leonard Gottschalck och hans hustru Emma Olivia. Hennes syster var skådespelaren Lisa Ranft.[3]

Efter att 1880–1889 ha tillhört Kungliga teaterns balett knöts Gibson till Södra Teatern där hon främst framförde lustspelsroller som Kerstin i Anna Wahlenbergs På vakt, Hilma Palm i Gustaf af Geijerstams Aldrig i livet och Clotilde i Henri Meilhacs Min kusin. Sin främsta insats gjorde hon på Albert Ranfts teatrar i Stockholm och Göteborg 1893–1902. Särskilt hade hon framgång som Vasantasena i dramat med samma namn och som Birgit i Ljungby horn, Lady Widermere i Oscar Wildes Solfjädern, Anna i Max Halbes Ungdom, Christine i Arthur Schnitzlers Älskog, Perdita i Shakespeares En vintersaga och Sargit i Ernst Didrings Midnattssol.

1911–1925 spelade hon hos Albert Ranft på Svenska teatern i Stockholm där hon framförde roller som Valborg i Bjørnstjerne Bjørnsons Ett handelshus och Eunike i Henryk Sienkiewicz' Quo vadis. 1926–1932 var hon anställd vid Oscarsteatern. Därefter hade hon endast enstaka roller, främst vid Dramatiska teatern, Riksteatern och Folkparkernas turnéer.[4]

Hon gifte sig 1902 med kapten Olof Darling Gibson (1857–1913).[5] Constance Gibson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1892 Fröken Möller Ett silverbröllop
Emma Gad
Djurgårdsteatern[7]
1893 Ljungby horn
Frans Hedberg
Djurgårdsteatern[8]
1894 En förorättad På Helgeandsholmen, revy
Eric Sandberg
Djurgårdsteatern[9]
1896 Fröken Margit Verelius Det stora förslaget
Pehr Staaf
Vasateatern[10]
Perdita En vintersaga
William Shakespeare
Vasateatern
Back Kerstin Med Sveriges allmoge
Hugo Fröding
Arenateatern[11]
1897 Ingeborg Bodi Ungdomslek
Frederik Leth Hansen
Vasateatern[12]
1898 Marcelle
Simone
Marcelle
Victorien Sardou
Vasateatern[13][14][15]
Margreta Kungsämnena
Henrik Ibsen
Harald Molander Vasateatern[16]
Systern Hemmet
Hermann Sudermann
Vasateatern[17]
Nichette Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Vasateatern[18]
Drottningen Konung Richard II
William Shakespeare
August Lindberg Svenska teatern, Stockholm[19]
1899 Dagny Härmännen på Helgeland
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[20]
Kajsa Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[21][22]
Bertha Baumert Vävarna
Gerhart Hauptmann
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[23]
1900 Colette de Rouvray Colinette
G. Lenotre och Gabriel Martin
Vasateatern[24]
1901 Marta Sommar Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam
Albert Ranft Södra Teatern[25]
1911 Anna Stjernhök Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm[26]
Dagne Kämparna på Helgeland
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[27]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander)
Svenska teatern, Stockholm[28]
1914 Svanevits moder Svanevit
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[29]
1915 Niobe Niobe
Harry Paulton och Edward Paulton
Oscar Byström Vasateatern[30]
1921 Niobe Niobe
Harry Paulton och Edward Paulton
Vasateatern[31]
1922 Kristina Gustav Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[32]
1923 Clarisse Grégoire, skådespelerska Lilla modellen
Rudolf Eger
Gunnar Klintberg Svenska Teatern[33]
Kaptenskan Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[34]
1924 Det levande liket
Leo Tolstoj
Gunnar Klintberg Svenska teatern[35]
1925 Valentine Précardan Herrn som kommer klockan 5
Maurice Hennequin och Pierre Veber
Knut Nyblom
Albert Ranft
Svenska teatern[36]
Kyrkoherdens hustru Det stora barndopet
Oskar Braaten
Pauline Brunius Vasateatern[37]
1926 Drottningen Sanningens pärla
Zacharias Topelius
Rune Carlsten Oscarsteatern[38]
Féen Lycko-Pers resa
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[39]
1927 Mrs Ebley Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[40]
Värdshusvärdinnan Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman
Johannes Poulsen
Oscarsteatern[41]
Miss Tate Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray
Pauline Brunius Oscarsteatern[42]
Den första av herrarna
Yves Mirande och André Mouézy-Éon
Gösta Ekman Oscarsteatern[43]
1928 Fru Ljunberg Rötmånad
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[44]
Fru Mönter Alexander den Store
Gustav Esmann
Oscarsteatern
1929 Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[45]
Olga Olson Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[46]
1930 En gammal hovdam Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[47]
Syster Phyllis En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell
Gösta Ekman Oscarsteatern[48]
Fru Krans Äventyr på fotvandringen
Jens Christian Hostrup
Rune Carlsten Oscarsteatern[49]
Hushållerskan Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[50]
Måns Nilssons hustru Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[51]
Fru Eleonore Nettelfeldt Nyckelromanen
Ragnar Josephson
Erik Berglund Oscarsteatern[52]
1931 Peter Pan
J.M. Barrie
Palle Brunius Oscarsteatern[53]
1938 Sadie Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten
1940 Anna Breit Idag blir igår
Martha Lundholm
Martha Lundholm Vasateatern[54]
1943 Madame Monnier Jag är sjutton år
Paul Vandenberghe
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[55]
Markisinnan de Chamarande Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Constance Theresia Gottschalk i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ^ ”Constance Gibson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58857&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dConstance+Gibson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 28 mars 2014. 
  3. ^ Sveriges befolkning 1880: Gottschalck, Johan August Leonard (1842) Dadalus 1 2, Storkyrkoroten 1 (Stockholms stad, Uppland)
  4. ^ Gibson, Constance i Svenska män och kvinnor (1946)
  5. ^ Gottschalk-Gibson, Constance Theresia i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 juni 1892. http://tidningar.kb.se/8224221/1892-06-04/edition/0/part/1/page/2/?q=silfverbr%C3%B6llop%20djurg%C3%A5rdsteatern&sort=asc&freeonly=1&page=2. Läst 15 september 2015. 
  8. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 28 augusti 1894. http://tidningar.kb.se/4112678/1894-08-28/edition/0/part/1/page/3/?q=hamlet%20%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1. Läst 15 november 2015. 
  9. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-11/8953/2. Läst 23 augusti 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 26 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-26/9500A/3. Läst 24 februari 2019. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 11 maj 1896. http://tidningar.kb.se/8224221/1896-05-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22Med%20Sveriges%20allmoge%22%20arenateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 januari 1897. http://tidningar.kb.se/8224221/1897-01-12/edition/0/part/1/page/3/?q=Ungdomslek%20vasateatern&sort=asc. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2. 
  14. ^ ”Teater och Musik”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015. 
  15. ^ ”Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4. Läst 15 november 2015. 
  16. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 18 april 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-04-18/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 9 maj 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-05-09/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 november 2015. 
  19. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-27/10341a/3. Läst 15 november 2015. 
  20. ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 16 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-01-16/edition/0/part/1/page/2. 
  21. ^ ”Teater och musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 24 februari 1899. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-02-24/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 november 2015. 
  22. ^ ”Teater och musik: Svenska teatern”. Aftonbladet: s. 3. 27 februari 1899. http://tidningar.kb.se/4112678/1899-02-27/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015. 
  23. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-04-11/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015. 
  24. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 februari 1900. http://arkivet.dn.se/tidning/1900-02-14/10742a/3. Läst 25 februari 2017. 
  25. ^ ”Södra Teatern: G. af Geijerstam: 'Stiliga Agusta'”. Dagens Nyheter: s. 2. 19 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-19/11071A/2. Läst 6 april 2017. 
  26. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ Bo Bergman (11 oktober 1911). ”Svenska teatern: Kämparna på Helgeland”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-11/14878/7. Läst 2 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 4 december 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-04/14932/6. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Svanehvit”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7010&pos=452. Läst 23 mars 2024. 
  30. ^ ”Niobe”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14558&pos=222. Läst 9 juli 2015. 
  31. ^ ”Niobe”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26500&pos=276. Läst 11 juli 2015. 
  32. ^ ”Gustav Vasa”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14088&pos=185. Läst 23 mars 2024. 
  33. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  34. ^ ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024. 
  35. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  36. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-30/115/7. Läst 19 februari 2017. 
  37. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  38. ^ ”'Sanningens pärla' på Oscarsteatern: Premiär för skolteaterns yngre grupp”. Dagens Nyheter: s. 19. 19 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-19/284/9. Läst 6 januari 2016. 
  39. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-25/321/7. Läst 11 maj 2016. 
  40. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  41. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  42. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  43. ^ Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016. 
  44. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  45. ^ ”Scen och Film: En skådespelarpjäs på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 augusti 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-30/235/9. Läst 6 januari 2016. 
  46. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  47. ^ Bo Bergman (8 mars 1930). ”Henrik VIII”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-08/65/26. Läst 11 maj 2016. 
  48. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017. 
  49. ^ ”Äventyr på fotvandringen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22325&pos=177. Läst 12 juni 2015. 
  50. ^ ”Teater, Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 september 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-05/240/13. Läst 11 maj 2016. 
  51. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  52. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  53. ^ ”Teater Musik Film: 'Peter Pan'”. Dagens Nyheter: s. 4. 17 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-17/343/16. Läst 7 januari 2016. 
  54. ^ ”I dag blir i går”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14234&pos=418. Läst 1 maj 2016. 
  55. ^ ”Jag är 17 år”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22220&pos=125. Läst 22 april 2016. 

Källor redigera

Externa länkar redigera