Öppna huvudmenyn

Vad veta väl männen

film från 1933 regisserad av Edvin Adolphson

Vad veta väl männen är en svensk film från 1933.

Vad veta väl männen
(Vad veta väl männen)
GenreDrama
RegissörEdvin Adolphson
Producent...
ManusGösta Stevens, Edvin Adolphson
SkådespelareAnders de Wahl, Birgit Tengroth, Hilda Borgström, Håkan Westergren
OriginalmusikJules Sylvain
ProduktionsbolagSvensk Filmindustri
Premiär1933
Speltid97 minuter
LandSverige
SpråkSvenska

Innehåll

HandlingRedigera

Antikvariatsbokhandlare Björklund har varit på auktion och missar bussen. Han blir erbjuden skjuts av en handelsresande, Gösta Bergman, som är på väg till staden. När de kommer fram ser han bokhandlarens unga dotter Margit, som ler förläget vid hans åsyn. Gösta frågar efter en Möllers manufakturaffär och fortsätter vidare till den. Senare på kvällen ser ví hur Gösta går på bio med den alltjämt förlägna Margit.

Den lilla staden står i begrepp att fira sitt 500-årsjubileum med allehandla festligheter av det något småstadsaktiga sättet. Det framgår på morgonen att bokhandlaren redan tänkt ut en passande fästman till sin dotter, en notarie Hellberg. Gösta meddelar att han tyvärr måste resa samma dag eftersom han säger sig börjat tycka om staden. Han lovar dock stanna en stund om han får träffa henne på festen.

På festplatsen går Margit och Gösta på var sitt håll och letar efter varandra. Slutligen träffar de på varandra och upplever dagens festligheter tillsammans. Mot kvällen ser vi hur de dansar med varandra på en utedansbana och efteråt när de promenerar i sommarnatten säger han att är kär i henne. Han frågar om hon vill gifta sig med honom. Hon berättar hur hon tänkt sig sin tillkommande, han skall inte vara rik men god. De kysser varandra och man ser sedan hur de försvinner genom en muröppning. I den ljuva sommarnatten betygar de varandra sin kärlek och bilden tonar över i molnhimlar och ljus som strilar genom lövverk.

Vi återfinner Gösta i Stockholm på firmans kontor. Det visar sig att den order han fått av en Möller orsakat en jätteförlust då denne inställt betalningarna. Den förut lycklige Gösta blir rådvill och kan inte förstå hur det kunde hända. Firmans ägare, direktör Abraham, förklarar att eftersom detta var tredje gången så är han tvungen att avskeda Gösta.

Tillbaka i den lilla staden finner vi Margit hos grannen fru Blomqvist. Margit som börjat ana att hon är med barn frågar fru Blomqvist hur det är att föda barn, om det är smärtsamt och mycket arbete. Fru Blomqvist som har en stor barnaskara att ta hand om säger att det är en stor glädje och kärt arbete att ta hand om dem, om man, som hon säger, vet meningen med dem. Under tiden får Gösta arbete på en bilskola. Han kan inte få fast lön utan bara provision på undervisningen men på frågan om han kan klara sig svarar han det går nog eftersom han inte är gift. Vem kan tänka sig att gifta sig i dessa dagar? Han får som elev den flirtiga Annie Kron som har svårt att lära sig då hon verkar mer intresserad av Gösta. Så småningom börjar de också umgås på fritiden.

Margit blir mer och mer bekrymrad. Fadern ser det men tror att det beror på att den tilltänkte notarien nu förlovat sig med en annan och säger att hon ändå har hela livet framför sig, vilket hon ger intryck av att inte tro på. När hon passerar fruarna som står på torget och skvallrar råkar hon höra dem tala om en flicka som begått självmord genom att kasta sig framför tåget. Margit blir hastigt illamående vilken en av fruarna märker och frågar hur det är fatt. Margit säger då att hon är med barn. Hon får då rådet att det finns en utväg och rekommenderar en viss fru Wichel.

Margit skriver brev till Gösta och stoppar det på brevlådan. Senare får vi Margit samtala med sin väninna Gertrud, en av fru Blomqvists vuxna döttrar, som var den som gifte sig med notarien. Gertrud beklagar det där med notarien men säger att någon gång måste man ju gifta sig. När hon säger hur gärna hon vill ha barn, börjar Margit att gråta. Margit får sedan tillbaka det brev hon skickat till Gösta. På sitt rum ber hon att Gösta inte skall överge henne. Fadern kommer in och märker att hon gråtit.

Margit uppsöker fru Wichel. Hon förklarar att Margit är i goda händer och garanterar diskretion och att hon inte behöver vara rädd. Margit förstår vad det är fråga om och börjar gråta hysteriskt och går sin väg. Wichel säger efter henne att tänka på saken så kommer hon nog tillbaka.

Notarien kommer in i bokhandeln och upplyser Margits far om att det går vissa rykten i staden om hans dotter. När Margits tant, Hedvig, erfar om besöket hos fru Wichel, varnar hon för att Margit aldrig mer kan få barn om hon går med på abort. Hon måste därför berätta för fadern. Fadern måste nu fråga Margit om det är sant det han hört och hon medger detta. Han säger att om hon föder barnet så är hans hus för alltid stängt för henne. Han är ledsen för att han som han säger levat, fostrat och älskat sitt enda barn och trodde hon var en ärlig och anständig människa. Margit går sin väg.

Vi återfinner Margit ånyo utanför fru Wichels dörr. När hon ser ett litet barn som kommer utför trappen ångrar hon sig och går ut igen. På hemväg stannar hon vid de nedfällda järnvägsbommarna. I en återblick erinrar hon sig torgkvinnornas tal om flickan som begått självmord och det förefaller som hon för ett ögonblick överväger att kasta sig framför tåget. Men medan tåget passerar ber hon en bön för sig själv. När Margit därefter träffar familjens förtrogne, farbror Björn, säger denne att hon skall få en bostad hon honom om fadern förskjutit henne.

En längre tid har förflutit och Margit har fött sitt barn alltmedan vi ser fadern ensam och övergiven i sitt hem. Margit förefaller lycklig med sitt barn men bekänner för Gertrud, som besöker henne, att hon inte är lycklig ändå. Efteråt blir Gertrud osams med sin man som säger åt henne att avbryta sin förbindelse med Margit. Då säger hon att hon skall hämta dit Gösta för att visa att han inte är någon dålig människa. Hon reser till Stockholm och lyckas hitta Gösta. Denne får reda på barnet och brevet som kom i retur. I samma ögonblick dyker fröken Kron upp. När hon börjar tycka att det hela är en ”malör” och att sådant kan ordnas upp med pengar, ber Gösta henne gå.

Gösta har nu kommit tillbaka till den lilla staden. Hemma hos farbror Björn konfronteras han med Margits far som farbror Björn försöker få på bättre tankar. Gösta går in till Margit. När Margits far ser dem tillsammans ger han upp och sträcker ut sin hand till försoning. Gösta säger att om han bara hade vetat och då svarar Margit att hon visste att han skulle komma. Filmen avslutas med bilder av farbror Björns trädgård som utstrålar ro och harmoni.

Om filmenRedigera

Premiärvisning på ett antal orter 26 december 1933. Filmens förlaga var en tysk film och den har även visats i SVT. Filmen kom vid en tid då debatten om befolkningsfrågan blivit central och frågan om de s.k. utomäktenskapliga barnen också kommit i fokus. Sverige hade vid denna tid en mycket hög andel av sådana jämfört med andra länder och en ny barnavårdslag hade något stärkt deras rättigheter. När Svensk Filmindustri 1933 utlyste en manuskriptpristävling var temat utomäktenskapliga barn det vanligaste temat bland de 700 insända bidragen.

ReferensRedigera

Qvist, Per Olov (1995): Folkhemmets bilder. Modernitet, motstånd och mentalitet i svensk 30-talsfilm. Lund. Arkiv ISBN 91 7924 084 4 (sid 316-318)

Rollista i urvalRedigera