Carl Gustaf Löwenhielm (landshövding)

Carl Gustaf Löwenhielm
Carl Gustaf Löwenhielm
	Carl Gustaf Löwenhielm i uniform för Livregementets husarer, med kraschan för Serafimerorden på dolman samt även Svärdsordens riddartecken, Sankt Vladimirs orden, För tapperhet i fält samt Medalj för 1812 års fälttåg på bröstet, runt halsen bär han det stora ämbetstecknet för Serafimerorden samt Nordstjärneorden.
	Titlar
	Greve
	Kammarherre
Tidsperiod	1818-1858
Utnämnd av	Karl XIV Johan
	Ministerresident i Osmanska riket
Tidsperiod	1824 - 1827
Utnämnd av	Karl XIV Johan
	Envoyé och Minister Plenipotentiär i Kejsardömet Österrike
Tidsperiod	1827-1843
	Envoyé och Minister Plenipotentiär i Kungariket Bayern
Tidsperiod	1828-1843
Andra titlar	Generaladjutant
Yrke	Militär
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Kungliga Armén
Land	Sverige
Tjänstetid	ca. 1808 - 1856
Grad	Generallöjtnant i armén
Enhet	Livregementets husarer
Befäl	Tredje militärdistriktet
Slag/krig	Napoleons ryska fälttåg 1812 Slaget vid Borodino; Sjätte koalitionskriget Slaget vid Leipzig; Intåget i Paris;
Utmärkelser	Serafimerorden; Svärdsorden; Nordstjärneorden; För tapperhet i fält; Sankt Vladimirs orden; Hederslegionen; Dannebrogorden
	Personfakta
Född	30 januari, 1790; Long
Nationalitet	Sverige
Död	18 maj 1858 (68 år); Long
Begravd	Grums kyrka, Löwenhielmska gravkoret
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Löwenhielm
Far	Carl Gustaf Löwenhielm
Mor	Agneta Sophia Wrangel
	Familj
Gift	15 september, 1817; Stockholm
Make/maka	Jacquette Gyldenstolpe
	Familj 2
Gift 2	23 februari, 1840; Wien
Make/maka 2	Natalie Alexandra von Buxhoeveden
Barn med 2	5 barn

Carl Gustaf Löwenhielm, född den 30 januari 1790 på Långs säteri i Grums socken, död där den 18 maj 1858, var en svensk greve, officer (generallöjtnant), diplomat, hovman och ämbetsman.

Denna artikel handlar om landshövdingen Carl Gustaf Löwenhielm. För kanslipresidenten, se Carl Gustaf Löwenhielm.

Biografi redigera

Löwenhielm växte upp på fideikommisset Lång utanför Grums i Värmland som son till greven Carl Gustaf Löwenhielm och dennes hustru Agneta Sophia Wrangel. Han blev student vid Uppsala universitet 1803, och gick 1808 in som volontär vid Livregementets husarer och han blev samma år utnämnd till kornett. Han utnämndes 1811 till kavaljer hos Prins Oscar samt blev 1812 attaché vid den svenska beskickningen i Sankt Petersburg varvid han följde med den ryske kejsaren Alexander I samt dennes militära högkvarter under Napoleons ryska fälttåg 1812.

Den ryske kejsaren utnämnde Löwenhielm till sin adjutant och han var närvarande vid Slaget vid Borodino, slaget vid Leipzig och var med när de allierade marscherade in i Paris på våren 1814. För sina tjänster till Ryssland fick han Sankt Vladimirs orden samt Medaljen för 1812 års fälttåg. För sina tjänster tilldelades han även 1814 För tapperhet i fält och samma år repellerades han från sin tjänst vid beskickningen i Sankt Petersburg.

1815 erhöll han ryttmästares namn, heder och värdighet och redan 1816 fick han denna befattning vid sitt regemente. Han flyttades dock till generalstaben samma år, där han utnämndes till brigadadjutant vid Första artilleribriganden. Han befordrades till major 1817 och blev kammarherre 1818 samt befordrades till överstelöjtnant samt utnämndes till chef för kronprins Oscars stab 1818^[1]

1821 utnämndes Löwenhielm till överste i generalstaben och följande år följde han kronprinsen på dennes friarfärd i Europa, bland annat då kronprinsen uppvaktade Josefina av Leuchtenberg som han senare gifte sig med. 1824 utnämndes Löwenhielm till ministerresident i Konstantinopel samt även till generalkonsul i Levanten. 1826 fick han befattningen generaladjutant han vantrivdes dock i Konstantinopel, varför han 1827 blev svensk extraordinär och plenipotentiär envoyé i Wien (Kejsardömet Österrike), och 1828 blev han det även i München (Kungariket Bayern).

Han befordrades till generalmajor 1835. Löwenhielm kunde 1843 lämna sin diplomatiska karriär och återvända till familjegodset Lång då han samma år utnämndes till landshövding av Göteborgs och Bohus län. 1844 blev han generallöjtnant blev 1847 generalbefälhavare över Tredje militärdistriktet och var 1848 överbefälhavare för de svenska trupperna som var förlagda på Fyn under Schleswig-holsteinska kriget. Han tog avsked från det militära 1856, och han var en av kung Oscar I:s förtrogna under Krimkriget.

Han var även verksam som konstnär och är representerad vid bland annat Nationalmuseum^[2] i Stockholm.

Familj redigera

1817 gifte han sig med grevinnan Jacquette Gyldenstolpe, hovfröken hos drottning Hedvig Elisabet Charlotta. Äktenskapet blev olyckligt, främst då hans hustru blev kronprins Oscars älskarinna. Makarna skildes 1828. 1840 gifte sig Löwenhielm på nytt, nu med riksgrevinnan och hovfröken hos den ryska kejsarinnan Alexandra Feodorovna, Natalie von Buxhoeveden. Äktenskapet har beskrivits som lyckligt och det föddes fem barn, av vilka tre nådde vuxen ålder.