Josef Kriehuber, född 14 december 1800 i Wien, död 30 maj 1876 i Wien, var en österrikisk litograf och målare. Han gjorde ett stort antal porträtt av adelspersoner, statstjänstemän och konstnärer. Han efterlämnade över 3 000 litografier.[11][12]

Josef Kriehuber
Född14 december 1800[1][2], 14 december 1801[3] ​eller ​15 december 1800[4][5]
Wien[3][6][4]
Död30 maj 1876[7][8][1] ​eller ​30 mars 1876[2]
Wien[6][4]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike[9]
Utbildad vidAkademie der bildenden Künste Wien
SysselsättningLitograf[6][5], målare[6][5], porträttkonstnär[10]
Befattning
Hovmålare
ArbetsgivareMatthias Trentsensky
BarnFriedrich Kriehuber (f. 1834)
Utmärkelser
Frans Josefsorden
Redigera Wikidata

Biografi

redigera
 
Robert Schumann, litografi av Josef Kriehuber, 1839
 
Monument på Zentralfriedhof.

Josef Kriehuber undervisades först av sin bror Johann Kriehuber och studerade sedan vid konstakademien, men flyttade sedan till Galizien där han ägnade sig åt att måla hästar.[11] Han arbetade som litograf för flera förlag i Wien och är också berömd för sina bilder från Prater. Han undervisade också vid Theresia-akademien.[11]

Hans porträtt av societeten i Wien från den här tiden är litografier och akvareller. Det fanns nästan inte en känd person i Wien som Kriehuber inte avbildat. Bland de porträtterade finns bland andra Frans I av Österrike, Klemens von Metternich, Josef Radetzky, Franz Grillparzer, Johann Nestroy, Ärkehertig Johan, Friedrich Hebbel, Franz Schubert, Anton Diabelli, Robert Schumann, Giacomo Meyerbeer, Carl Czerny, Franz Liszt, Sigismund Thalberg, Ole Bull, Niccolò Paganini, Fritz Reuter, Fanny Elssler, Karl Ludwig av Österrike, Sofia av Bayern, Marie Louise av Österrike, Stephan Endlicher, Carl Ritter von Ghega och Ferdinand Maximilian.

När fotograferingen började bli vanlig dalade Kriehubers stjärna. 1860 var han den förste konstnären som fick Frans Josef-orden. Hans sista år kännetecknades av brist på beställningar och överskuggades av fattigdom.

En samling av hans verk finns i konstmuseet Albertina i Wien och även ett porträttgalleri i Österrikiska nationalbiblioteket.

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b] SNAC, Josef Kriehuber, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Joseph (I) Kriehuber, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kriehuber, Joseph, vol. 13, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 219.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] RKDartists, läs online, läst: 29 september 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  8. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Josef Kriehuber, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Libris, 25 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] ”Kriehuber, Josef” (på engelska). Austria Forum, Encyclopedia. http://www.aeiou.at/aeiou.encyclop.k/k846496.htm. Läst 13 september 2009. 
  12. ^ Clive, Peter (1997) (på engelska). Schubert and his world: a biographical dictionary. Oxford: Clarendon Press. Libris 4622748. ISBN 0-19-816582-X 

Litteratur

redigera
  • Wolfgang von Wurzbach: Catalog of the Portrait-Lithograhs of Josef Kriehuber. – 2. uppl. Wien: Walter Krieg Verlag, 1958
  • Selma Krasa: Josef Kriehuber 1800–1876: The Portraitist of an Epoch. – Wien: Edition Christian Brandstätter, 1987
  • Wurzbach, Constantin von (1856-1891) (på tyska). Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, enthaltend die Lebensskizzen der denkwürdigen Personen, welche seit 1750 in den österreichischen Kronländern geboren wurden oder darin gelebt und gewirkt haben.. Wien. Libris 1846314 
  • Becker Felix, Thieme Ulrich, red (1907-1950) (på tyska). Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler: von der Antike bis zur Gegenwart. Leipzig. Libris 698398 , band. 21, 1927, sid. 535 ff.
  • Rudolf von Eitelberger von Edelberg: Gesammelte kunsthistorische Schriften, band 1, sid. 90. Wien: Braumüller, 1879.

Externa länkar

redigera