Butalbarbital
Butalbarbital eller butalbital, summaformel C11H16N2O3, är ett lugnande och sömngivande preparat som tillhör gruppen barbiturater. Butalbarbital kombineras ofta med andra läkemedel, såsom paracetamol eller aspirin, för behandling av smärta och huvudvärk. De olika formerna i kombination med kodein är FDA-godkända för behandling av spänningshuvudvärk. Butalbarbital har samma kemiska formel som talbutal men en annan struktur, som presenteras som 5-allyl-5-isobutylbarbitursyra.[1]
| Butalbarbital | |
  | |
| Systematiskt namn | 5-(2-Metylpropyl)-5-(2-propenyl)-2,4,6(1H,3H,5H)-pyrimidinetrion |
|---|---|
| Kemisk formel | C11H16N2O3 |
| Molmassa | 224,260 g/mol |
| CAS-nummer | 77-26-9 |
| SMILES | O=C1NC(=O)NC(=O)C1(CC(C)C)C\C=C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Preparatet är narkotikaklassat och ingår i förteckning P III i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning IV i Sverige.[2] Preparatet används inte som läkemedel i Sverige.
Medicinsk användning redigera
Det finns specifika behandlingar som är lämpliga för att motverka migrän och huvudvärk.[3] Butalbarbital rekommenderas inte som en förstahandsbehandling eftersom det försämrar vakenheten, medför risk för beroende och ökar risken för att episodisk huvudvärk blir kronisk.[4] När andra behandlingar är otillgängliga eller ineffektiva kan butalbarbital vara lämpligt om patienten kan övervakas för att förhindra utveckling av kronisk huvudvärk.[4]
Biverkningar redigera
Biverkningar för ett psykoaktivt läkemedel är svåra att förutsäga, även om butalbarbital vanligtvis tolereras väl. Vanliga rapporterade biverkningar är, av vilka några tenderar att avta med fortsatt användning, är yrsel, andningsdepression, dåsighet, berusningskänsla, illamående, sedering, eufori, diarré, minnesförlust eller förstoppning.
Sällsynta biverkningar är Stevens – Johnsons syndrom, en biverkning hos barbituratbarer och anafylaxi.
Risken och svårighetsgraden av alla biverkningar ökar kraftigt när butalbarbital (eller butalbitalhaltiga läkemedel) kombineras med andra lugnande medel (ex. alkohol, opiater, bensodiazepiner, antihistaminer). I synnerhet kan butalbarbital, särskilt i kombination med andra lugnande medel (till exempel opioider), orsaka livshotande andningsdepression och död. Hämmare av leverenzymet CYP3A4 kan också öka risken, svårighetsgraden och varaktigheten av biverkningar, många läkemedel hämmar detta enzym liksom vissa livsmedel som grapefrukt och blodapelsin. Att ta butalbitalbaserade läkemedel med vissa andra läkemedel kan också öka biverkningarna av den andra medicinen.
Säkerhet redigera
Butalbarbital kan orsaka beroende eller missbruk. Blandning med alkohol, bensodiazepiner och andra CNS-depressiva medel ökar risken för förgiftning, ökar andningsdepressionen och ökar levertoxiciteten i kombination med paracetamol. Användning av butalbarbital och alkohol, bensodiazepiner och andra CNS-depressiva medel kan bidra till koma och i extrema fall dödsfall.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Butalbital, 11 februari 2022.
Noter redigera
- ^ DE Patent 526854
- ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 11 augusti 2010.
- ^ American Academy of Neurology (februari 2013). ”Five Things Physicians and Patients Should Question”. Choosing Wisely: an initiative of the ABIM Foundation. American Academy of Neurology. Arkiverad från originalet den 1 september 2013. https://web.archive.org/web/20130901115555/http://www.choosingwisely.org/doctor-patient-lists/american-academy-of-neurology/. Läst 1 augusti 2013., som citerar
- Silberstein SD (september 2000). ”Practice parameter: evidence-based guidelines for migraine headache (an evidence-based review): report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology”. Neurology 55 (6): sid. 754–762. doi:. PMID 10993991.
- Evers S, Afra J, Frese A, Goadsby PJ, Linde M, maj A, Sándor PS (september 2009). ”EFNS guideline on the drug treatment of migraine – revised report of an EFNS task force”. European Journal of Neurology (European Federation of Neurological Societies) 16 (9): sid. 968–981. doi:. PMID 19708964.
- Institute for Clinical Systems Improvement (2011). ”Headache, Diagnosis and Treatment of”. Institute for Clinical Systems Improvement. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029201313/https://www.icsi.org/guidelines__more/catalog_guidelines_and_more/catalog_guidelines/catalog_neurological_guidelines/headache/. Läst 24 oktober 2013.
- ^ [a b] American Headache Society (1 september 2013). ”Five Things Physicians and Patients Should Question”. Choosing Wisely: an initiative of the ABIM Foundation. American Headache Society. Arkiverad från originalet den 6 december 2013. https://web.archive.org/web/20131206060123/http://www.choosingwisely.org/doctor-patient-lists/american-headache-society/. Läst 10 december 2013., som citerar
- Bigal ME, Lipton RB (april 2009). ”Excessive opioid use and the development of chronic migraine”. Pain 142 (3): sid. 179–182. doi:. PMID 19232469.
- Bigal ME, Serrano D, Buse D, Scher A, Stewart WF, Lipton RB (september 2008). ”Acute migraine medications and evolution from episodic to chronic migraine: a longitudinal population-based study”. Headache 48 (8): sid. 1157–1168. doi:. PMID 18808500.
- Scher AI, Stewart WF, Ricci JA, Lipton RB (november 2003). ”Factors associated with the onset and remission of chronic daily headache in a population-based study”. Pain 106 (1–2): sid. 81–89. doi:. PMID 14581114. https://zenodo.org/record/1260009.
- Katsarava Z, Schneeweiss S, Kurth T, Kroener U, Fritsche G, Eikermann A, Diener HC, Limmroth V (mars 2004). ”Incidence and predictors for chronicity of headache in patients with episodic migraine”. Neurology 62 (5): sid. 788–790. doi:. PMID 15007133.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Butalbarbital.- Butalbital, Online Medical Dictionary
- Butalbital and Acetaminophen (Systemic) (archive), MedicinePlus Drug Information
- Controlled Substances in Schedule III, (archive), U.S. Drug Enforcement Administration
