Brittiska Amerika

tidigare brittiska besittningar i Nordamerika

Brittiska Amerika är benämningen på de engelska, och senare brittiska, territorierna i Nordamerika och Västindien. De här besittningarna kallades formellt för Brittiska Amerika och Brittiska Västindien, som var en del av det brittiska väldet, på den amerikanska kontinenten under 1700- och 1800-talen. Från och med 1783 började man att skilja på det brittiska Nordamerika och det brittiska Västindien.

Brittiska Amerika och Brittiska Västindien
British America and the British West Indies (engelska)

Prinsenvlag.svg
Sweden-Flag-1562.svg
Flag of New Spain.svg
16071783
Grand Union Flag.svg
Flag of New Spain.svg
Flag of Great Britain (1707-1800).svg

Flagga

Nationalsång: God Save the King ("Gud bevare Konungen")
Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa).
Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa).
Huvudstad Förvaltat från London, England
Största stad New York
Språk Engelska (de facto officiellt)
Tyska
Franska
Spanska
Nederländska
Svenska
Finska
kymriska
Korniska
Irisk gäliska
Skotsk gäliska
Manniska
Norn
Ojibwa
Inhemska språk
Afrikanska språk
Religion Anglikansk kristendom
protestantisk kristendom
Evangelisk-luthersk kristendom
Romersk-katolsk kristendom
Judendom
Inhemska religioner
Afrikanska religioner
Statsskick Konstitutionell monarki
Bildades 1607
 – bildades ur Jamestowne
Upphörde 1783
 – upphörde genom Parisavtalet
 – uppgick i Brittiska Nordamerika och Brittiska Västindien
Folkmängd >2 680 234 (ursprungsbefolkning ingår ej) (1780)
Valuta Lokala pund, spansk silverdaler, in natura, andra valutor, brittiskt pund (GBP)
Idag del av Anguilla Anguilla
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda
Barbados Barbados
Belize Belize
Bermuda Bermuda
Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna
Kanada Kanada
Caymanöarna Caymanöarna
Dominica Dominica
Grenada Grenada
Guyana Guyana
Honduras Honduras
Jamaica Jamaica
Mexiko Mexiko
Montserrat Montserrat
Nicaragua Nicaragua
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago
Turks- och Caicosöarna Turks- och Caicosöarna
USA USA

I början av den amerikanska revolutionen 1775 innefattade Brittiska väldet tjugo kolonier nordöst om Nya Spanien (numera en del av Mexiko och den amerikanska västern). Västra Florida överläts åt Spanien vid Freden i Paris 1783 vilket avslutade det amerikanska frihetskriget.

HistoriaRedigera

 
Brittisk karta över Nordamerika, 1710

År 1584 företogs en första engelsk forskningsresa ledd av Sir Humphrey Gilbert vilken på uppdrag av den engelska kronan tog Newfoundland i besittning, men det var ett misslyckande. Samma år företog Sir Walter Raleigh en ny forskningsresa som spejare. I april 1585, ännu en resa, där Sir Richard Grenville grundade det allra första engelska nybygget på den nya kontinenten, på Roanoke-ön (i nuvarande Nord-Carolina) vid namn Roanoke-kolonien. Men den överlevde inte, för år 1590, när ett skepp med förnödenheter nådde ön, fanns det ingen kvar[1].

Mellan åren 1606 och 1670 grundades ett antal bosättningar i Nordamerika på ett landsområde enligt avtal som slutits av James VI av Skottland och I av England, följt av Karl I, sedan Englands parlament, och slutligen Karl II.

Den första fasta bosättningen var Jamestowne som grundades av Virginia Company år 1607. Namnet Jamestowne namngavs för att hedra kung Jakob. År 1620, ordnade pastorn John Robinson utvandringsföretaget ombord på Mayflower, som hade 102 passagerare, däribland 35 oliktänkande engelska troende kända som "Pilgrimsfäder" (engelska: Pilgrim Fathers), liksom andra oliktänkande européer som flydde religiös förföljelse i Europa. De är upphovspartnern till Nya Plymouth[2].

Brittiska besittningar år 1775Redigera

De tretton koloniernaRedigera

Lista över kolonier, på tröskeln till Amerikanska frihetskriget:

 
Utsikt över Fort Georg och New York cirka 1731

De forna franska kolonierna och FloridaRedigera

Flera brittiska kolonier och territorier styrdes av Storbritannien från 1763 efter Sjuårskriget (i Sverige även känt som Pommerska kriget), men överläts åt Spanien (Östra och Västra Florida) eller de Förenta Staterna (Indiankungörelsen 1763) och den nya gränsdragningen av Quebec). Andra har blivit en del av Kanada.

De brittiska kolonierna och territorierna som slogs ihop med Kanada:

Kolonier i Västindien, nära Atlanten, och Sydamerika som förblev brittiskt efter 1783Redigera

Andra brittiska regeringstrogna besittningar (1763—83) som överläts av Storbritannien åt Spanien 1783 och som senare danade U.S.A.Redigera

Kronojord som mestadels är obebodd (av nybyggare av europeisk härkomst):

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Robert Muchembled (sous la direction de), Hélène Trocmé, Jeanine Rovet, Naissance de l'Amérique moderne, Mall:Sp-, Hachette, collection Carré Histoire, 1997, p. 31-32
  2. ^ Hélène Trocmé et Jeanine Rovet, Naissance de l'Amérique moderne, Mall:Sp-, Hachette, p. 37-38