Bermuda

brittiskt utomeuropeiskt territorium i Atlanten

Bermuda (även Bermudaöarna) är en ögrupp i västra Atlanten. Det är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium som av FN anses vara ett icke-självstyrande område[1] och består totalt av omkring 138 öar, mestadels korallöar. Huvudstad är Hamilton.

Bermuda
Flagga Statsvapen
Valspråk"Quo Fata Ferunt" (Latin)
Nationalsång: God Save the King
läge
HuvudstadHamilton
Största stad Saint George
Officiellt språk engelska
Area
 -  Totalt 53,2 km² 
 -  Vatten (%) 27
Befolkning
 -  2016 års uppskattning 61 178 
 -  Befolkningstäthet 1,211 inv./km² (10:e)
Valuta Bermudadollar (BDA) och USD fungerar båda. BDA är kopplad till USD-kursen.
Tidszon UTC –4
Kör på Vänster
Landskod BM, BMU, 060
Toppdomän .bm
Karta över Bermuda

Av de cirka 61 000 invånarna härstammar 60 procent från afrikanska slavar, och de övriga 40 procenten är britter samt portugiser som kom från Azorerna och Madeira under 1800-talet. Officiellt språk är engelska, medan portugisiska talas av en minoritet.

Bermuda har ett av världens högsta BNP per capita[2]. Finansiella tjänster är den viktigaste näringen och utgör cirka 85 procent av BNP[3].

Bermuda har goda flygförbindelser med framför allt Nordamerika – direktflyg finns från flera städer i USA och Kanada till Bermuda – medan det från Europa endast finns direkta flygförbindelser med London. Turismen utgör cirka 5% av Bermudas BNP.[3]

Bermuda har gett namn åt Bermudatriangeln, som ligger strax söder om ögruppen.

Historia redigera

Bermuda upptäcktes 1503 av spanjoren Juan Bermúdez. Öarna förblev obebodda fram till 1609, då en flotta med brittiska kolonisatörer led skeppsbrott på dess korallrev. Skeppsbrottet är avbildat på Bermudas statsvapen. Öarna koloniserades av Virginiakompaniet som gjorde anspråk på dem från 1612, och engelska nybyggare flyttade dit. 1684 blev ögruppen brittisk kronkoloni. Indiska och afrikanska slavar importerades som arbetskraft. En brittisk militärbas anlades 1797. Liksom i övriga brittiska kolonier upphörde slaveriet 1834. Virginiakompaniet och brittiska kronan förvaltade landet gemensamt från 1864. Den brittiska militärbasen stängdes 1957, men USA har sedan 1941 en flottbas på ögruppen. Landet fick betydande självstyre och egen konstitution 1968. Under 1970-talet förekom rasmotsättningar och sociala motsättningar, där bland annat guvernören 1973 mördades. Nya oroligheter bröt ut 1977.

 
Flygfotografi

Administrativ indelning redigera

Bermuda är indelat i nio församlingar (parishes) och två kommuner (municipalities):

 
Församlingar och kommuner på Bermuda. Se tabell för uppgifter om folkmängder och befolkningstäthet.
Nr Församling (1–9)
Kommun (A–B)
Yta
km²
Folkmängd
2010[4][5]
Inv/km²
1 Sandys 6,75 7 655 1 134,07
2 Southampton 5,75 6 633 1 153,56
3 Warwick 5,72 8 615 1 514,86
4 Paget 5,28 5 702 1 079,92
5 Pembroke 5,44 10 610 1 950,36
6 Devonshire 4,9 7 332 1 496,32
7 Smith’s 4,9 5 406 1 103,26
8 Hamilton 5,1 5 862 1149,41
9 St. George's 9,3 6 422 690,53
A Hamilton 0,7 1 010 1 442,85
B Saint George 1,37 1 743 1 272,26
  Bermuda 53,1 64 237 1 218,25

Källhänvisningar redigera

Externa länkar redigera