Wikipedia

Blåstrupig rödstjärt

asiatisk fågelart i familjen flugsnappare

Blåstrupig rödstjärt[3] (Phoenicurus frontalis) är en asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[4]

Blåstrupig rödstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Blåstrupig rödstjärt i Sikkim
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläktePhoenicurus
ArtBlåstrupig rödstjärt
P. frontalis
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus frontalis
AuktorVigors, 1832
Synonymer
Adelura frontalis[2]

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Blåstrupig rödstjärt är unik bland rödstjärtarna genom att likt stenskvättor ha ett upp-och-nervänt svart "T" på den rostfärgade stjärten, med svart ändband och mitt samt rostfärgade sidor. Hanen har blått huvud och ovansida med brunorange undersida. Utanför häckningstid är dräkten delvis dold av rostbruna fjäderspetsar. Honan har mörkbrun ovansida och undersida, med orange anstrykning på buken. Kroppslängden är 15-16 cm.[5][6]

 

Läten redigera

Sången består av en till två ganska hårt drillade melodier följda av korta visslade fraser. Bland lätena hörs korta "tik" och tunna "ee-tit".

Utbredning och systematik redigera

Blåstrupig rödstjärt häckar i Himalaya i södra Asien,[4] från nordöstra Afghanistan och österut till centrala och södra Kina (östra Qinghai och nordvästra Gansu söderut till södra och östra Xizang, Sichuan, norra Yunnan och Guizhou), troligen även norra Myanmar.[6] Den övervintrar vid bergskedjans södra sluttningar och i Sydostasien,[4] från norra Indien österut till norra Indokina.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter, men genetiska studier visar på stora skillnader mellan populationerna i Nepal och Kina.[7]

Släktestillhörighet redigera

Blåstrupig rödstjärt placeras vanligtvis i släktet Phoenicurus. DNA-studier visar att de tre avvikande rödstjärtarna strömrödstjärt (Chaimarrornis leucocephalus) samt två arter i Rhyacornis är inbäddade i Phoenicurus.[8][9][10] De flesta har därför expanderat släktet till att omfatta dessa tre arter. Vissa har dock valt att behålla dem i sina släkten och istället dela upp Phoenicurus i två delar, där blåstrupig rödstjärt och dess närmaste släktingar vitstrupig rödstjärt, blåhätta, altajrödstjärt och alashanrödstjärt lyfts ut till det egna släktet Adelura.[2]

Familjetillhörighet redigera

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[11][12]

Levnadssätt redigera

Blåstrupig rödstjärt häckar i höglänta, subalpina buskmarker. Vintertid ses den i öppen skog, odlingsbygd och buskage. Under sommarmånaderna lever den mestadels av insekter, men från augusti även frön och bär.[6][13][5]

 

Häckning redigera

Arten häckar från mitten av maj till augusti i Himalaya och maj till juli i Kina. Det skålformade boet placeras bland stenar, i ett hål i en jordbank eller under tät vegetation, ibland även i ett trädhål upp till sju meter ovan mark. Däri lägger den tre till fyra blekt grårosa till ljust beige ägg.[13][6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig, dock fåtalig i norra Sydostasien.[14]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phoenicurus frontalis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  4. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  5. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ [a b c d e] Collar, N. (2018). Blue-fronted Redstart (Phoenicurus frontalis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58499 25 november 2018).
  7. ^ Ertan, K.T. (2006) The evolutionary history of Eurasian redstarts, Phoenicurus. Acta Zool. Sinica 52(Suppl.): 310–313.
  8. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  9. ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
  10. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
  11. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  12. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  13. ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  14. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Blåstrupig_rödstjärt&oldid=50271157”