Vitstrupig rödstjärt

asiatisk fågelart i familjen flugsnappare

Vitstrupig rödstjärt[3] (Phoenicurus schisticeps) är en asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[4]

Vitstrupig rödstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläktePhoenicurus
ArtVitstrupig rödstjärt
P. schisticeps
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus schisticeps
Auktor(Gray, 1846)
Synonymer
Adelura schisticeps[2]

Utseende redigera

Vitstrupig rödstjärt är en 15 cm lång fågel som gör skäl för sitt namn där båda könen har en trekantig vit strupfläck, men även en arttypisk vit vingfläck. Övergumpen är rostfärgad men stjärten mörk. Hanen har ljusblå hjässa, svarta huvudsidor och rostbrunt bröst med blekare buk. Honan är brun med blekare undersida.[5]

 
Hane vitstrupig rödstjärt i Sikkim, Indien.

Utbredning och systematik redigera

Vitstrupig rödstjärt häckar i centrala och östra Himalaya österut från västcentrala Nepal och centrala Kina: östra och sydöstra Qinghai, södra Gansu och sydvästra Shaanxi, söderut till södra och sydöstra Xizang och norra Yunnan.[6] Den påträffas även i norra Myanmar, där dess status är oklar.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Vitstrupig rödstjärt placeras vanligtvis i släktet Phoenicurus. DNA-studier visar att de tre avvikande rödstjärtarna strömrödstjärt (Chaimarrornis leucocephalus) samt två arter i Rhyacornis är inbäddade i Phoenicurus.[7][8][9] De flesta har därför expanderat släktet till att omfatta dessa tre arter. Vissa har dock valt att behålla dem i sina släkten och istället dela upp Phoenicurus i två delar, där vitstrupig rödstjärt och dess närmaste släktingar blåhätta, blåstrupig rödstjärt, altajrödstjärt och alashanrödstjärt lyfts ut till det egna släktet Adelura.[2]

Familjetillhörighet redigera

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[10][11]

Levnadssätt redigera

Vitstrupig rödstjärt förekommer i öppen skog, låg vegetation ovan trädgränsen och klippiga områden på 2285-3250 meters höjd, i Himalaya sommartid över 2700 meters höjd. Fågeln lever huvudsakligen av insekter, men också frön och bär, vintertid framför allt av havtorn och enbär. I Tibet häckar den mellan maj och augusti. Den bygger ett skålformat bo i ett trädhål, en klippskreva eller i ett hål i en jordbank, upp till två meter ovan mark. Däri lägger den tre ägg.[5][6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig i Himalaya.[12]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phoenicurus schisticeps Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  5. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:174, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ [a b] Collar, N. (2018). White-throated Redstart (Phoenicurus schisticeps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58500 24 november 2018).
  7. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  8. ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
  9. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
  10. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  11. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  12. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera