Stenskvättor

fågelsläkte i familjen flugsnappare
Denna artikel avhandlar fågelsläktet Oenanthe. För växtsläktet Oenanthe se stäkror.

Stenskvättor (Oenanthe) är ett släkte med tättingar i familjen flugsnappare.[1]

Stenskvättor
Nunnestenskvätta (Oenanthe pleschanka)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteStenskvättor
Oenanthe
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe
AuktorVieillot, 1816
Arter
se text
Stenskvätta (Oenanthe oenanthe)
Stenskvätta (Oenanthe oenanthe)

Utseende redigera

Övergumpen och den långa stjärten är hos merparten av arterna karaktäristiskt svart och vit, eller röd med vita markeringar. Hos merparten av arterna skiljer sig dräkterna hos de båda könen åt och enbart hanarna har en kontrastrik iögonfallande dräkt men honan delar artens typiska stjärt och övergumpsteckning.

Utbredning redigera

Alla arter inom familjen flugsnappare har sin utbredning i gamla världen i Europa, Afrika och främre delen av Asien. En art, stenskvättan (Oenanthe oenanthe), har också etablerat en liten population på Grönland och i Kanada. De nordligt häckande arterna inom släktet är långflyttare som övervintrar i Afrika.

Ekologi redigera

Stenskvättorna är insektsätande tättingar som lever i öppna, ofta torra biotoper. De bygger ofta sina bon i håligheter eller skrevor bland klippor eller större stenar och nyttjar övergivna bon från andra arter.

Taxonomi redigera

Tidigare fördes stenskvättorna liksom flera andra små trastlika fåglar som näktergalar, rödstjärtar och buskskvättor till familjen trastar, men dessa har efter DNA-studier visat sig vara närmare släkt med flugsnappare. [2][3]

Nyligen utförda genetiska studier visar också att släktet så som det traditionellt är konstituerat är parafyletiskt gentemot flera andra släkten. Fem arter tidigare placerade i Cercomela och en art i Myrmecocichla bör istället föras till Oenanthe, medan Oenanthe monticola bör föras till Myrmecocichla.[4][5][6]

Oenanthe är också det vetenskapliga namnet på växtsläktet stäkror och det vetenskapliga namnet härstammar från grekiskans oenos (οίνος) "vin" och anthos (ανθός) "blomma". För stäkrorna refererar det till dess vinluktande blommor,[7] och för fågelsläktet refererar det till att stenskvättan (O. oenanthe) anländer till Grekland om våren just då vinrankorna blommar.[8]

Arter inom släktet redigera

Denna lista med 33 arter följer tongivande IOC med kommentarer om avvikelser:[9]

Källor redigera

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Noter redigera

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  2. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol Phylogenet Evol.
  3. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Zool Scripta.
  4. ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae), Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
  5. ^ Voelker, G., R.C.K. Bowie, B. Wilson and C. Anderson (2012), Phylogenetic relationships and speciation patterns in an African savanna dwelling bird genus (Myrmecocichla), Biol. J. Linn. Soc. 106, 180-190.
  6. ^ Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.
  7. ^ ”Dropwort, Hemlock Water”. A Modern herbal. Botanical.com. http://www.botanical.com/botanical/mgmh/d/drophe21.html. Läst 5 februari 2008. 
  8. ^ ”Northern Wheatear”. eNature. http://www.enature.com/flashcard/show_flash_card.asp?recordNumber=bd0637. Läst 5 februari 2008. 
  9. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.