Öppna huvudmenyn
Baset sommarvilla från sjösidan, juli 2015.

Baset är ett torp i Viksjö i Järfälla kommun, det ligger på Basetvägen 2 och 4 vid Mälaren söder om Görvälns gård och ingår sedan 1995 i Görvälns naturreservat.

Baset är beläget mellan Görvälnsbadet och Viksjö båtklubb ligger vid Mälaren vid slutpunkten av en avfartsväg från Mälarvägen strax före parkeringsplatsen vid Görvälnsbadet. När man svängt av vid Mälarvägen är det cirka 500 meter genom Basetvägen till torpplatsen. Där finns ett äldre bostadshus och en senare byggnad från 1930-talet. Upplandsleden passerar förbi området.

Aspnäskyrkans församlingsgårdRedigera

 
Baset fungerar som Aspnäskyrkans församlingsgård med café på sommaren.

Från 1984 hyr Järfälla pingstförsamling, det vill säga Aspnäskyrkan, Baset för att användas till konferensverksamhet. Järfälla pingstförsamling, som antog namnet Aspnäskyrkan, är en ideell förening, som bildades i november 1974 när 190 järfällabor valde att lämna filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Då Järfälla kommun under denna tid var i sitt mest expansiva skede ville de som bildade församlingen satsa på sin lokala förort istället för församlingen inne i stan. Järfälla pingstförsamling, det vill säga Aspnäskyrkan, har sin kyrkolokal på Hästskovägen 65 i korsningen vid Aspnäsvägen i Jakobsberg, kyrkolokalen invigdes hösten 1976.

1996 köptes församlingsgården av kommunen och fungerar som Aspnäskyrkans församlingsgård. Baset används för konferenser inom den egna organisationen. Den uthyrs också till föreningar, företag och privatpersoner för konferenser och fester. Under sommaren drivs också ett café på Baset, Baset Café eller Aspnäskyrkans strandservering, som då har öppet varje dag. Byggnaden ligger cirka 40 meter från Mälarens strand. Den gamla torpstugan på Baset är renoverad och påbyggd och fungerar som vaktmästarbostad.[1]

ValborgsmässofirandeRedigera

Valborgsmässofirandet på Baset arrangeras av Aspnäskyrkan och ordnar med traditionellt firande med valborgsmässoeld, sång, musik, vårtal och ett stort fyrverkeri. Varje år brukar arrangemanget samla uppemot tusen personer.

BasetkärretRedigera

Berggrunden kring Baset består av urgranit och det går några smalare strimmor av urgranit från Baset över Råsten mot slättmarken söder om Viksjö gård. Urgraniter är en äldre benämning på de cirka 1900 miljoner år gamla graniter, gnejsgraniter och besläktade magmatiska bergarter som förekommer i Sveriges, och även i Finlands, urberg. De bildades i början av Svekokarelska orogenesen, enligt Nationalencyklopedin.[2] I skogen öster om byggnaderna vid Baset ligger Basetkärret, ett våtmarksområde. Det är kommunens enda rikkärr och utgörs av en översilningsmark strax väster om Viksjö. Vid Basetkärret föreligger det inte någon risk för uttrokning på grund av att det rör sig om en översilningsmark (översilningsäng), där tillrinningsområdet ligger uppströms dikena. Förr var det ett av de finaste så kallade rikkärren i Stockholm, ett näringsrikt kärr med frodig växtlighet och syrerikt vatten. Det omnämndes i "Stockholms växter" från 1936, På den tiden var kärret betydligt större och där växte rikkärrsväxter som gräsull, nålstarr och loppstarr, nu är det endast en rest. Fortfarande återstår en liten del av kärret där en del typiska kärrväxter ännu finns kvar.[3]

Kärr kan vara allt mellan näringsfattiga och extremt rika. Ett kärr som är fattigt på mineraler i vattnet betecknas som fattigkärr. Det är den vanligaste kärrtypen i Sverige. Rikkärren däremot har en artrik och specialiserad flora och det är en typ av myr som är rik på mineraler, såsom kalcium och järn, och magnesium, men genom begränsad tillgång på fosfor är rikkärren generellt ganska näringsfattiga. Hundra olika arter av orkidéer, starr, andra kärlväxter och mossor brukar trivs i rikkärr i Sverige.

Vid Baset dikade man ut kärret och planterade igen det med gran. Kärret har idag en flora som är utöver det vanliga i kommunen, trots den omilda behandlingen med "detta tanklösa skogsbruk". Här växer idag flera hundra exemplar av Jungfru Marie nycklar. På detta lilla område växer också andra mindre vanliga arter såsom tätört, stjärnstarr och knagglestarr, men området börjar att domineras av örnbräken och hultbräken. Där växer även lövsly och liljekonvalje.[3]

NamnetRedigera

 
Den gamla torpstugan fungerar som vaktmästarbostad.

Alltsedan etableringen på 1700-talet har Baset tillhört Görvälns gård. Baset eller Basbacken var, som man säger, ett torp under Görväln. Första gången som torpet omnämns var 1729 i födelse- och dopboken och platsen var då antagligen bebodd. I mantalslängden 1765 tycks torpet ha varit bebott åtminstone sedan 1728.[4][5] Då kallades det för Basbacken.

HistorikRedigera

 
Anläggningen vid Baset byggdes 1937-1938 av Karl Salin som sommarbostad. Foto 1951.
 
Basetanläggningen från sydöst. Foto 1951.

Platsen bebyggdes troligen omkring 1728. "En torpstuga ligger kvar tillsammans med några moderna byggnader", enligt Stockholms läns museum.[6]

Området vid Baset med omnejd avstyckades år 1936 från Görväln. Disponent Karl Salin (1890-1941), som var ägare till Görvälns slott 1919-1937, köpte då området. Han ägde det ensam till 1940, då hans barn ägde det, och de ärvde det då Salin avled 1941[förtydliga].[7] Inte lång tid efter att Baset hade avstyckats från Görväln lät Karl Salin bygga en sommarvilla på området vid Basets torp 1937-1938 och han rustade även upp torpstugan 1938. Sedan 1926 bodde där personer anställda vid Görvälns gård.[3]

Vid mitten av 1950-talet fanns vid Baset torpstuga och denna nyare sommarvilla. Området runt Baset var avstyckat till en särskilt fastighet, Görväln 1:7 och ägdes av Karl Salins dotter och son, Eva och Jan Salin. Genom sammanläggning 1965 mellan Baset och en mindre del av Görväln utökades Baset till en areal på 12,78 hektar och en ny beteckning. Syskonen Salin sålde fastigheten till Järfälla kommun i december 1967. Sommarvillan rustades upp och inreddes till intern konferens- och kursgård för kommunens förvaltningar. Den första konferensen hölls den 13 januari 1973. Baset har sedan använts som konferensgård för Järfälla kommun till 1984. Den sista konferensen där var den 8 juni 1984.[8][9] Under denna tid var torpstugan bostad för en tillsyningsman. 1996 sålde Järfälla kommun området till Järfälla Pingstförsamling, som hade hyrt Baset sedan 1984.[10]

1700-taletRedigera

År 1728 står antecknat att "Murdrängen Anders Lönbohms ock hust. Brita Eriksdotters Hedmans Anna Catharina" föddes den 5 februari och döptes den 11 februari. De som bodde vid Basbacken hade tidvis svårt med sin försörjning. Där står att "gamle Nils Nilsson och Enkan i Barsbacken" ska tas in på fattigstugan vid Järfälla kyrka, Järfälla fattigstuga. Man beslutade att till fattigstugan inta "gamle Göstas änka" från Basetbacken och den 6 december 1761 nämns att i fattigstugan bor två allmosehjon från Basbacken, hustru Kerstin och hustru Anna. 1753 hade byggnationen av Järfällas första fattigstuga startat. Om detta kan man läsa i Järfälla sockenstämmoprotokoll den 1 juni 1757.

Under 1760-talets senare hälft brukade Erik Hindersson Baset. Han hade då varit tegeldräng vid Görvälns tegelbruk några år. Under 1770-talet är Baset smedboställe för Görväln. Här bodde då först Gabriel Öberg och hans hustru. De flyttade in 1771. Öberg efterträddes först av A. Lindqvist, ogift och med en piga Lisa, och sedan av Erik Löfgren, gift, men hustruns namn ej angivet. Under 1780-talet brukas Baset oftast direkt under Görväln och behos av pigor och drängar eller inhyses personer. Även under 1790 var Baset brukat till Görväln. Stattoparen Anton Sporrong bebodde Baset åtminstone från 1790. När Sporrongs tvillingar döps 21 september 1790 är det 8 vittnen från platsen under Görväln och alla är, med ett undantag, tillhöriga torpar- eller arrendebondeklassen. Under 1790-talets senare hälft brukades Baset av Per Enström och hans hustru.[11]

1800-taletRedigera

Under 1800-talets första decennium (1800-1807) brukades Baset av Erik Hansson och hans hustru. Perioden 1808-1812 anges Baset i mantalslängderna som brukat till Skäftinge. Det var arrendatorn av Skäftinge sedan 1802, Carl Säbom, som nu tog över bruket även av Baset, som han innehade till sin död 1811, och familjen lämnade Baset 1812 och flyttade till Stora Gröndal under Görväln. Änkan gifte om sig med bouppteckningsmannen Anders Netzell, som då var krögare på Stora Gröndal. Gröndal var krog från åtminstone 1735 och fram till 1821.[11]

Åren 1812-1821 brukas Baset av Anders Lundgren och hans hustru, tre barn och en piga. Familjen Lundgren flyttade ut från Baset till Lädersättra 1821. De efterträddes då av Lars Widman och hans hustru med tre barn. Ett fjärde barn föddes 1825, men avled redan 1827. Familjen brukade Baset till 1830, då de flyttade till Marhagen. Familjen Widman efterträds som torpare 1830 av Jan Jansson och Maja Greta Boman. De gifter sig den 20 maj 1830 i samband med inflyttningen till Baset, men flyttade ut till Sollentuna 1834.[11]

Nästa torpare på Baset blev Lars Petter Jernström och hans hustru Greta Jonsdotter. Vid inflyttningen hade de två sönder, en dräng, en tjänsteflicka och ett barnhusbarn. Familjen flyttar ut till torpet Kastberget (under Sten) 1841 och ersätts av Anders Molin och hans hustru, som kommer just från Kastberget. De flyttar 1849 till Ålsta byJärvafältet i Järfälla, där mannen blir statdräng. Molin efterträds av Carl Gustaf Wennerstrand och hans hustru, samt torparens svärmor. På Baset föddes dottern August Charlotta 1849, varefter familjen flyttade ut 1853. Åren 1853-1857 brukades Baset av Jonas Persson och hans hustru, samt två söner. De kom närmast från Görväln, där de varit statfolk och bott sedan ditkomsten från Spånga. Familjen flyttade ut 1857.[11]

Nästa brukare, Gustaf Andersson, kom att bli på Baset förhållandevis länge, 16 år, åren 1857-1873. Han var född i Järfälla 1818 och kom närmast från torpet Råsten under Viksjö, ett torp han brukat i sju år. Han gifte sig där (Råsten) 1854 med sin piga Christina Catharina Julin. De fick sju barn mellan åren 1854-1863, av vilka fem dog i späd ålder. I dödsboken anges inga dödsorsaker. Med torparen kom också hans mor Lena Andersdotter, född 1790, samt en dräng. Under 1860-talet bodde även tvåfattighjon på torpet. Hans hustru dog 1863 och därefter brukade Gustaf Andersson Baset med hjälp av ett par drängar i tio år, varefter han 1873 intas på fattigstugan i Barkarby.[11]

Gustaf Anderssons efterträdare 1873 blev Johan Carlsson Bäckström och hans hustru Anna Lovisa Olsdotter och två söner samt en piga under några år. Torparen Bäckström "ansågs som en bra och rejäl karl". Bäckströms bodde kvar på Baset till 1882, då de flyttade till Hummelmora torp, som de arrendeade till 1901, då de flyttade ifrån Hummelmora och Järfälla. De hade då varit torpare i Järfälla i 34 år.[11]

Åren 1882-1885 brukdes Baset av Carl Gustaf Lindgren och hustrun Lovisa Charlotta Andersdotter och fem barn födda 1871-1884 och alla utom den äldsta var födda i Järfälla. Under tiden på Baset hade de en dräng. John Wikman berättar i "Några Wiksjöminnen" om Lindgren att han konsulterade homeopaten Liljekvist i Stockholm för sin onda mage. Lindgren tog alltså gryn då och då, enligt Wiman, och tillägger "bara för att han varit till gryndoktorn var han lite märkvärdigare än vi andra på gården". Tiden på Baset blev kort. De flyttade redan 1885 till Sandudden, torp under Viksjö, och efterträddes av Gustaf Adolf Boudrie och hans hustru med två barn. Familjen Boudrie flyttade ut i mars 1889, enligt Boudries flyttningsanmälan.[11]

TrädgårdsbrukRedigera

I slutet på 1800-talet startades trädgårdsbruk på Baset och som varade till omkring 1940. I oktober 1887 flyttade Carl Jansson och hans hustru Sofia Källström och deras tre barn, Arvid, Arvida och Ida, in på Baset. Carl Jansson etablerade sig som trädgårdsmästare på Baset som arrendator till Görväln. Han hade tidigare varit trädgårdsmästare bland annat på Stjärnhovs herrgård i Stjärnhov i Södermanland och Fredriksdals herrgård i Helsingborg. År 1887 förvandlades därmed Baset från traditionellt torp till rationellt drivet trädgårdsbruk. Carl Jansson specialiserar sig främst på sparris, som blir en "rätt god affär", men också potatis och rabarber odlas i stor omfattning, i början dessutom ett bredare sortiment av grönsaker. Vid slutet av 1880-talet var Johan Alfred Andersson var handelsdräng på Baset. Under Janssons tid finns på Baset i regel två drängar sommartid och en dräng vintertid. Carl Janssons hustru Sofia avled 1914 och han anställde då en hushållerska och drev därefter trädgårdsbruket med hjälp av någon dräng eller trädgårdsarbetare till sin bortgång 1926. Efter Carl Janssons död arrenderade sonen Arvid Jansson Baset och drev trädgårdsbruket där till omkring 1940, men han bor själv på Skäftinge.[11][12][13]

NoterRedigera

  1. ^ Torp i Järfälla, Järfälla Hembygdsförening 2015, sidorna 15-22. Baset, torp under Görvälns gård. Författare Lars Gustafsson j:r, 2008.
  2. ^ Nationalencyklopedin, Nittonde bandet, Bokförlaget Bra Böcker, 1996, sidan 102. ISBN 91-7024-620-3.
  3. ^ [a b c] Johan Dahlberg, Andreas Totschnig, Järfälla kommun, Naturinventering 1993, sidan 61.
  4. ^ Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken sidan 287.
  5. ^ Lars Gustafsson j:r har funnit namnet Basbacken antecknat 1728, enligt Järfällaboken 1986, sidan 110. Som frälsetorp är Basbacken upptaget i 1787 och 1825 års jordeböcker. Namnet har upptecknats som "Base" och "Basebacken". En bas kunde i äldre svenska betyda "stoj, oväsen". Det skulle också kunna vara substantivet till basa i den numera mindre vanliga betydelsen "gassa, steka". På äldre kartor över Nacka finns ett torp som hette Solbasset. Torpet Basets läge vid Mälaren gör en annan variant av basa ”värma” tänkbar som underlag för namnbildningen. Basa är inom skeppsbyggeriet ordet för att med vattenånga forma bräder.
  6. ^ Stockholms läns museum, Görväln-Gåseborg, Järfälla kommun.
  7. ^ Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken1957, sidorna 285-286.
  8. ^ Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken 1986, sidan 240.
  9. ^ Torp i Järfälla, Järfälla Hembygdsförening 2015, sidan 16.
  10. ^ Kulturminnen i Järfälla, en guide till kulturhistoriskt intressanta platser i kommunen, 2011, Karta D7.
  11. ^ [a b c d e f g h] Torp i Järfälla, Järfälla Hembygdsförening, 2015, sidorna 15-22.
  12. ^ Järfällaböckerna 1957 och 1986.
  13. ^ Järfälla Hembygdsblad nr 3-4, 2008.

KällorRedigera

  • Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken, 1957, sidorna 21, 136, 285 och 550.
  • Torp i Järfälla, Järfälla Hembygdsförening 2015, sidorna 15-22. Baset, torp under Görvälns gård. Författare Lars Gustafsson j:r, 2008.
  • Birgitta Johansson, Kulturstigar, Viksjö-Görväln, 1993, sidan 12. ISBN 91-630-1793-8.
  • Johan Dahlberg, Andreas Totschnig, Järfälla kommun, Naturinventering 1993, sidan 61.

Externa länkarRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Torp i Järfälla, Järfälla Hembygdsförening 2015, sidorna 15-22. Baset, torp under Görvälns gård. Författare Lars Gustafsson j:r, 2008.
  • Per Collinder, Ulf Lovén, Vägvisare till naturen i Järfälla, Järfälla miljö och hälsovårdskontoret, 1982, sidorna 3-27. ISBN 91-7260-800-5.