Öppna huvudmenyn
Torpet Råsten i Viksjö byggdes 1825 och revs 1970. Fotografi från 1951.

Råstens torp var ett torp som låg i Viksjö i Järfälla kommun i Stockholms län. Torpet tillhörde Viksjö gård och var beläget cirka 1,5 km väster om Viksjö gård, ungefär 1 km nordöst om skäftingebroarna, precis vid gränsen, eller rågången, mot Görväln. Det byggdes år 1825 och revs år 1970.[1][2]

Råstens torp låg utefter nuvarande Råstensvägen, väster om Rågången, mellan vägarna Skalvägen och Siktvägen. Själva torpstugan låg precis vid rågången mot Görvälns ägor. Husen vid torpet låg dels på parkmarksområdet mellan husraderna vid Skalvägen och Siktvägen, dels på tomterna Siktvägen 5-7, dels på Skalvägen 10-6.

Innehåll

Namnet Råsten och gränsmärketRedigera

Som ovan nämnts har torpet fått sitt namn efter sitt läge på Viksjö ägor omedelbart intill gränsen mot Görväln. Knappt 100 meter rakt öster om torpstugan fanns en rågångssten, ett röse eller råsten, mellan Viksjö och Görväln.

Den första torparnaRedigera

Mellan åren 1825 och 1956 hade Råsten totalt tio brukare. Den genomsnittliga tiden för dem som torpare var cirka 13 år, men variationen var mycket stor. De två sista torparna på Råsten stod för 86 års bruk av torpet, det blir mer än 60% av torpets hela livslängd. De två sista torparna var Erik Gustaf Andersson och August Flyman.

Råsten byggdes 1825 upptas i husförhörslängden från 1825 och då benämndes det "Nybygget Råsten". Stattorparen Jonas Carlsson var den första torparen på Råsten, han bodde där från och med 1825 och Råstens upptas i mantalslängden från 1827. Han var född i Gamla Uppsala 1772 och avled 1831, han var torpare i 6 år på Råsten, men hans hustru Stina Ersdotter stod för torpet i 13 år, till sin död 1844.

År 1850 kom torparen Gustaf Andersson till Råsten, som han brukade i sju år till 1857. Han var född i Järfälla 1818 och kom ogift till Råsten, där han 1854 gifte sig med sin piga Christina Catharina Julin. De fick sju barn mellan åren 1854-1863, av vilka fem dog i späd ålder. Inga dödsorsaker anges i dödboken. Under Gustaf Anderssons tid på Råsten bodde där kortare perioder en trädgårdsmästare och en mjölkarrendator. Gustaf Andersson flyttade 1857 till det närbelägna torpet Baset, som låg under Görväln. Han brukade Baset i 16 år till 1873. Andersson efterträddes 1857 av Isak Ersson Eklund och hustrun Anna Catharina Andersdotter. Familjen kom från Viksjö, där Eklund varit statdräng. Eftersom hustrun avled 1867 flyttade Eklund året därefter tillbaka till Viksjö med sin tioåriga son och blev arbetskarl.

Torparen 1870-1901Redigera

Torparen Erik Gustaf Andersson var född i Flen 1845 och kom till Råsten från Sånga socken år 1870. Han brukade Råsten till 1901, således i 31 år. Han blev far till fem barn, födda 1870, 1872, 1877, 1879 och 1888. Efter hustruns död i barnsängsfeber gifte Andersson om sig med sin piga och fick sex barn, varav ett dog i späd ålder. Erik Gustaf Andersson kallades "Råstenarn". Han var en man som lät tala om sig en hel del, han blev beryktad i Järfälla på sin tid. Andersson gjorde ofta resor in till Stockholm och sålde det som han odlat på torpet. Han gjorde vådliga hemfärder i onyktert tillstånd från Stockholm efter torghandeln. "På hemvägen hade han oftast hunnit med åtskilliga färdknäppar och förde ett förfärligt oväsen utefter vägarna där han drog fram. Han hojtade och skrek och drev på den stackars hästen så mycket han kunde. Hästar bytte han förresten ofta, för han var intresserad av hästaffärer."[2]

Torparen 1901-1956Redigera

 
Råstens torpstuga beboddes av August Flyman i 55 år under åren 1901-1956.
 
Till vänster siste torparen August Flyman och till höger Lars Gustafsson j:r stående i potatislandet. Fotografi från september 1951.

Den siste torparen på Råsten blev August Flyman, som bodde där till sin död i januari 1956. Flyman var född 1866 i Görväln. Han tog värvning vid flottan 1883 och blev båtsman vid Flysta båtsmansrote i Spånga (därav efternamnet). År 1899 tog han avsked med korprals grad och blev torpare på Råsten 1901.

August Flyman gifte sig 1888 med Hulda Viberg, som var född 1868, och avled 1937. Flyman brukade torpet från 1901, men upphörde med den egentliga torpdriften året efter hustruns död. Han bodde kvar på Råsten till sin död 1956. Flyman arbetade tre dagar på Viksjö och tre dagar på torpet. Han hade i regel en häst, två till tre kor och eventuellt ett par grisar per år och 15-20 höns. Åkermarken uppgick till fem tunnland (=2½ hektar). Flyman hörde till pionjärerna inom lantarbetarfackföreningen i Järfälla, som startade 1918. Flyman reste in till Hötorget en gång i veckan och sålde sina produkter, han odlade bland annat potatis och rotfrukter. Hans resor in till staden gick betydligt stillsammare till än Erik Gustaf Anderssons. Han tog god tid på sig och startade redan vid 1-2-tiden på natten. Då var Flyman inte någon ungdom, och inte hästen heller.[2]

Efter andra världskriget avvecklade Flyman det mesta av sin verksamhet, men ännu i början på 1950-talet hade Flyman en del odlingar på torpet. Under de senare åren livnärde sig Flyman på gården med ved, mjölk, potatis och rotfrukter och han bodde hyresfritt, enligt Stig Henriksson, förre inspektorn på Viksjö. August Flymans dotter Hilda Flyman bodde kvar på torpet en kortare tid efter hans död. Därefter stod torpet obebott några år. Åren 1960-1966 var torpet uthyrt som fritidsbostad. Därefter revs torpet 1970 i samband med exploateringen av Viksjöområdet.

Råstenstorpet och lyxkrogen i StockholmRedigera

Under krigsåren 1939-1945 var Flyman engagerad som kaninuppfödare åt restaurang Cecil i Stockholm, en av stadens finare restauranger. Cecils var länge ett berömt inneställe, på 1940-talet besökte Hasse Ekman gärna stället. Cecil låg på Biblioteksgatan 5 i fastigheten där även biografen Röda Kvarn fanns. Huset och restaurangen ägdes av AB Hufvudstaden, som ju också, via Viksjö AB, ägde Viksjö gård och därmed även Råsten. Flyman torde ha haft mellan 50 à 100 kaniner på Råsten.[1] På matsedeln gick kaninerna från Flymans kaninfarm under benämningen "nyskjuten hare".[2]

NoterRedigera

KällorRedigera