Stjärnhovs säteri ligger i Södermanland vid sjön Naten i orten Stjärnhov.

Stjärnhovs säteri (corps-de-logi), 2006.

HistorikRedigera

 
Stjernhov på Häradsekonomiska kartan, 1890-tal.
 
Stjärnhovs säteri

Nuvarande huvudbyggnad är uppförd 1760 efter ritningar av kapten Carl Wijnbladh i liggtimmer med revetering och tillbyggd med ett rum på vardera gaveln 1780. Det är en byggnad i en våning med två flyglar i sten. Säteriet är omgivet av trädgård och park.

Den första huvudbyggnaden uppfördes 1680 då gården ägdes av Anna Catharina Rosenhane, dotter till politikern friherre Schering Rosenhane. Den utgör nu västra flygeln. Av de djupa källarvalven och gråstensmurarna får man ett intryck av ett mindre renässansslott på en kulle överblickande det omgivande böljande landskapet. Vid Wijnblads renovering svängdes gårdsbilden, stenhuset sänktes till nuvarande höjd och sten materialet användes för den östra flygeln.

I den äldsta bevarade skriften från 1368 kallas gården Naethlastom, Gården vid sjön Naten. Sen fick gården namnet Nässelsta och tillhörde först kronan. Per Christersson (Siöblad) var ägare till Nässelsta 1562 och tilldelades säterifrihet. Gården köptes 1584 av Hans Stuart och förblev i släkten Stuarts ägo i nästan hundra år.

Från och med 1681 innehades den som säteri av Carl Rotkirch, men kom genom byte 1687 åter till kronan som i sin tur förlänade den till Göran Krail. Därefter växlade egendomen ofta ägare, men kom under senare hälften av 1700-talet till M. Scheffel, som adlades till Stiernefelt. Gården hette Nässelsta säteri fram till C.C. Stiernefelt som ägare 1815 fick Kungl. Maj:ts tillåtelse att ändra namnet till Stjärnhovs säteri.

År 1862 drogs järnvägen genom Gryts socken och samhället Stjärnhov växte fram. Säteriet drevs 1867–1931 av kapten Carl Vilhelm Grewesmühl och hans döttrar. På gården fanns 1916 bland annat 65 mjölkkor, tre tjurar, 15 hästar, sex par oxar, fyra smågrisar och 28 får.

År 1998 förvärvades Stjärnhovs säteri av familjen Adlercreutz.

ByggnadernaRedigera

Ekonomibyggnaderna som finns på gården är bland annat en stor ekonomibyggnad från 1875. Det finns även ett flertal magasinsbyggnader, bland andra Karl Johans-magasinet från 1820-talet som användes för sädeshantering och Sjömagasinet som inreddes 1999 till gästhus. Nuförtiden finns stall- och ridverksamhet på gården och ridhuset som mäter 22x65 meter byggdes 2001.

Parken har reducerats betydligt under åren. Det fanns till exempel 500 fruktträd som mest i parken;, av dessa återstod 300 på 1950-talet och nu finns bara fem stycken av dessa kvar. Som ett nytillskott utanför parterren har en rosengård anlagts.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Åkerhielm, Erik, Svenska gods och gårdar, II. Stockholm 1930

Externa länkarRedigera