Wikipedia

Astri Taube

svensk bildkonstnär

Astrid ”Astri” Linnéa Matilda Taube, född Bergman den 9 december 1898 i Kungsholms församling i Stockholm, död 23 december 1980 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk målare, grafiker och skulptör.

Astri Taube
Astri Taube i samband med utdelandet av Evert Taube-stipendiet för 1964 i Nationalmuseums föreläsningssal.
FöddAstrid Linnéa Matilda Bergman
9 december 1898[1][2][3]
Kungsholms församling, Stockholm
Död23 december 1980[1][3] (82 år)
Maria Magdalena församling, Stockholm
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidWilhelmsons målarskola
SysselsättningKonstnär, skulptör
MakeEvert Taube
(g. 1925–1976)
BarnEllinor Taube (f. 1930)
Sven-Bertil Taube (f. 1934)
FöräldrarHerman Bergman
Emilia Bergman
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Astri Taube var dotter till hovkonstgjutaren Herman Bergman (1869–1954) och Emilia (Mélen) Tholff (1872–1962).[5] Hon var gift med visdiktaren, trubaduren, författaren och konstnären Evert Taube från 14 januari 1925 till dennes bortgång 31 januari 1976,[6] och blev mor till arkitekt Per-Evert (1926–2009), Rosemarie (1928–1928), Ellinor (1930–1998) och Sven-Bertil Taube (1934–2022) samt farmor till Jesper Taube och Sascha Zacharias.

 
Bronsstaty föreställande Elsa Borg 1972 i Vitabergsparken i Stockholm.

Astri Taube föddes 1898 och växte upp i Stockholm som äldsta barnet i en syskonskara på fyra. Fadern drev Herman Bergman Konstgjuteri med en utställningshall. Hon kom därför tidigt i kontakt med många av tidens konstnärer, såsom Carl Milles, Carl Eldh och Christian Eriksson. Efter Franska skolan gick hon på Tekniska skolan, Sigrid Blombergs skulpturskola samt Caleb Althins och Carl Wilhelmsons målarskolor. År 1920 studerade hon i Paris och därefter fyra år på Konstakademien i Stockholm där hon bland andra hade sin gudfar Carl Milles som lärare. Under studietiden i Paris träffade hon Evert Taube och de gifte sig 1925. Efter bröllopet reste paret till Italien där de arbetade och studerade. De gjorde flera gemensamma utställningar, den första 1925 på Galleri Gummeson i Stockholm. Tidigt i sin karriär ägnade sig Astri Taube åt konsthantverk och gravutsmyckningar, som göts och såldes genom Herman Bergman Konstgjuteri. Som ung gjorde hon utsmyckningarna till biografen Rio på Hornsgatan i Stockholm (nuvarande Folkoperan), vilken invigdes 1928. Till taket har hon modellerat eleganta hundar, fåglar, fiskar och blommor i vit stuck

Efterhand som barnen föddes fick Astri Taube ta allt större ansvar för familj och hem. Hon gjorde dock en stor mängd beställningsverk, framför allt porträtt, som var avgörande för familjens försörjning. Det var också hon som skaffade pengar för att köpa in tomten där familjens sommarställe Sjösala senare byggdes, bland annat genom försäljning av en fontänfigur till Finland. De egna barnen stod ofta modell för hennes skulpturer och hon porträtterade maken åtskilliga gånger. Den första gången hon skulpterade hans porträtt var 1920 i Rom och det sista porträttet, en minnesplakett, utfördes 1978.

Sin första separatutställning hade Astri Taube inte förrän 1974, men åren därefter och fram till sin död hann hon med mer än 25 egna utställningar. Hon målade också akvareller, ofta med motiv från Sjösala, Grekland och Provence eller med inspiration från makens visor. Hennes grafiska blad trycktes i Paris hos Fernand Mourlot. Men det är framför allt för sina barnporträtt som Astri Taube har gått till eftervärlden. Ett av dem finns på Moderna museet.

Ur hennes övriga produktion märks ett porträtt av skådespelaren Ulf Palme i Svenska statens porträttsamling på Gripsholm och medaljer och plaketter på Myntkabinettet. Fontänfiguren Gosse med fiskar finns utanför Ulleråkers sjukhus i Uppsala och i Falkenberg. Porträtt av Evert Taube finns på Liseberg i Göteborg och på makarna Taubes gravmonument på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. På Liseberg finns även hennes skulptur av fyra clowner, som Charlie Rivel stått modell för. I Rottneros skulpturpark finns ett av hennes porträtt av Selma Lagerlöf.

Många av Evert Taubes låtar är skrivna om eller till henne, bland annat Nocturne och Så skimrande var aldrig havet.[5] I låtarna används inte hennes namn utan hon omnämns som fröken Blåklint, Fragrancia och Linnea.

Hon fick 2009 ett torg i Enskededalen i Stockholm uppkallat efter sig.[7]

Under hösten 2011 spelades föreställningen Hovkonstgjutarens dotter om Astri Taubes liv på Kungsbacka teater, Varbergs teater och Halmstad Teater[5]. Medverkande var sonen Sven-Bertil Taube och Maia-ensemblen. SVT:s K-special sände en film om henne i december 2015 med titeln "Håll fast solen..."[8] gjord av Rex Brådhe och Michaela Brådhe Hennig.[9] Programmet gick i repris i september 2016.[10] Taube finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[11] i Stockholm och Göteborgs universitetsbibliotek.[12]

Bibliografi

redigera
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1964). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris 1246736 
  • Taube, Evert; Taube Astri (1966). I Najadernas gränd: De fyra vindarnas gata. [Bokklubben Svalan]. Stockholm: Bonnier. Libris 1246690 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 8, Återkomst ; Ur Guatemala ; Vid tiden för Astri och Apollon. Stockholm. Libris 8081181 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1970). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Exlibris, 99-0117059-1 ([Ny utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris 101896 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri, Taube Evert (1978). Eldflugorna dansar: berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris 7145916. ISBN 9100437247 
  • Engman, Kerstin; Taube Evert, Hansson Kjell, Taube Astri (1992). Sjung & minns Evert Taube. Stockholm: Brevskolan. Libris 7431289. ISBN 9157435863 

Se även

redigera

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Discogs, Discogs artist-ID: 3408477, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 10119168.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 12 november 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] ”Hallandsposten”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013143853/http://www.hallandsposten.se/n%C3%B6je-kultur/musik/sven-bertil-ber%C3%A4ttar-om-sin-mamma-astri-taube-1.1659478. Läst 12 oktober 2016. 
  6. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 1043.
  7. ^ ”Fastighetssverige 2009-03-05”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100831080934/http://www.fsve.se/dev/article.php?id=2736. 
  8. ^ "Håll fast solen..."
  9. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm,. ”svt.se”. http://www.svt.se/k-special/astri-taube-hall-fast-solen. Läst 12 oktober 2016. 
  10. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm,. ”svt.se”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013080724/http://www.svt.se/k-special/se-program/astri-taube-hall-fast-solen-avsnitt-1. Läst 12 oktober 2016. 
  11. ^ Nationalmuseum
  12. ^ Göteborgs universitetsbibliotek

Webbkällor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Bergström, Irja (2012). Skulptriserna: Alice Nordin och hennes samtida 1890-1940. Göteborg: Makadam. sid. 202-203. Libris 13524889. ISBN 9789170611155 
  • Edberg, Lars (1994). ”Från Paris till Gammelboda: en slingrig seglats mot äktenskapet”. Jag vill gifta mig med dig, Carmencita / [Nina Bergström ...] (Stockholm : Evert Taube-sällsk., 1994): sid. 26-67: ill..  Libris 2044037
  • Gynne Göran, red (2008). Plats för en poet: Evert Taube på Liseberg. Årsskrift (Taubesällskapet), 1652-8514 ; 2008. Stockholm: Taubesällskapet. sid. 100-123. Libris 11219646 
  • Nilsson, Pål-Nils (1964). Porträtt på Evert och Astrid Taube. [1964?]. Libris 20911594 
  • Schmidt de Graaf, Pia (2016). ”Kärleken till konsten: Astri och Evert Taube”. Bohuslän 2016(38),: sid. 8-28. 0348-937X. ISSN 0348-937X.  Libris 19970689
  • Schmidt de Graaf, Pia (????). ”Astri Bergman Taube - sångmö, maka och konstnär”. Elva sidor av Taube : [en antologi / (2014): sid. 102-108.  Libris 16262977
  • Schmidt de Graaf, Pia; Taube Astri, Berg Håkan (2008). Astri Bergman Taube - ett konstnärsliv. Göteborg: Warne. Libris 10468164. ISBN 9789185597062 
  • Schmidt de Graaf Pia, red (2006). Astri Bergman Taube: utställning på Röhsska museet och Göteborgs universitetsbibliotek 15 september-26 november 2006. Göteborg: Göteborgs universitetsbibliotek. Libris 10256583 
  • Schmidt de Graaf, Pia: Astrid (Astri) Linnéa Mathilda Taube i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY   
  • Taube Evert, red (1925). Evert Taube och Astri Bergman Taube: Katalog. Gummesons konsthall... Stockholm. Stockholm. Libris 3118774 
  • Taube Evert, Taube Astri, red (1930). Evert Taube och Astri Bergman Taube: utställning av skulpturer, målningar och teckningar ; "Lilla utställningen" mars 1930. Astri och Evert Taube ; 1930. Stockholm. Libris 3118775 
  • Winell-Garvén, Iréne (2010). ”Astri och Evert - två konstnärer under yrkesutövning”. Konst- och kultursektorn : ett pionjärområde för ett arbetsliv i omvandling / (cop. 2010): sid. 14-35.  Libris 12282505

Externa länkar

redigera


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Astri_Taube&oldid=56134870”