Artillerisystem 08

självgående eldrörsartillerisystem
För andra betydelser, se Archer (olika betydelser).

Artillerisystem 08,[2][3] även Artillerisystem Archer,[2][3] är ett självgående eldrörsartillerisystem, även benämnt som dumperartilleri,[4] utvecklat av BAE Systems Bofors AB för den Svenska armén. Fordonet är beställt av FMV som en uppgradering av Haubits 77B (projektnamn REMO 77B,[5] alternativt REMO Haubits 77B ARCHER[2][b]) och är menad att ge det svenska artilleriet ett självgående, mobilt och automatiserat artillerisystem för förse det med den mobilitet och prestanda som behövs för att effektivt fungera på dagens slagfält.

Artillerisystem 08
Artillerisystem Archer
Archerside commons.jpg
Förseriepjäs till Artillerisystem Archer
Typ Självgående eldrörsartillerisystem
Tjänstehistoria
I tjänst Sverige 2013 – idag
Produktionshistoria
Designer BAE Systems Bofors AB
Designad 1989 – 2013
Tillverkare BAE Systems Bofors AB
Enhetskostnad 54 000 000 kr (per system)[a]
Producerad 2013 – idag
Antal tillverkade Sverige 48 kompletta system
Varianter Volvo A30E 6×6 chassi
RMMV HX2 8×8 chassi
Specifikationer
Besättning 4 man (pjässystem)
2 man (ammunitionshanteringsystem)

Det ursprungliga systemet består i grunden av ett pjässystem bestående av en Volvo A30E dumper försedd med en moderniserad automatladdad 155 mm Haubits 77 B med ett L/52 eldrör i ett oscillerande kanontorn, och ett ammunitionshanteringssystem bestående av en modifierad lastbilscontainer vilken laddar om pjässystemen i fält och kan monteras på konventionella lastbilar. Pjässystemet är utvecklat för att kunna skjuta all 155 mm NATO-kvalificerad artilleriammunition, såsom granaterna BONUS och EXCALIBUR.[7]

Av exportanledningar har pjässystemet under senare år utvecklats för att vara mer modulärt och erbjuds idag på flera plattformar; bland annat på Rheinmetall MAN Military Vehicles RMMV HX2 8×8 chassi.[8][9][10][c]

HistorikRedigera

1989 – 1992: APS 2000Redigera

År 1989 drog FMV igång ett studieprojekt under namnet APS 2000 (Artilleripjäs splitterskyddad) för att producera belägg för framtida självgående artillerisystem. Studien var mycket bred och omfattade allt från eldhastighet, skottvidd, ammunition, verkan och plattform, etc.[11][12]

Första fasen avslutades under mitten av 1992 och fokuserade primärt på pjäsutformning och ammunition, men även delsystem och plattformar. Man kom bland annat fram till att en hög eldhastighet och avancerad ammunition var viktigt för att göra det möjligt att bekämpa mål med färre granater än tidigare artillerisystem.

Under denna period hade Bofors bland annat byggt en 155 mm pjäs baserad på Haubits 77B fast med ett L/52 eldrör vilken hade provskjutits i en statisk provbock. Under provskjutningar uppnåddes skottvidder upp till 42 000 meter genom en nykonstruerad basflödesgranat av Bofors-design och drivladdningar som gav granaten en utgångshastighet av 1000 meter per sekund.[12] Man hoppades dock att man inom snar framtid kunde uppnå skottvidder mellan 47 och 50 km och samtidigt minska spridningen på dessa avstånd med upp till 70%. Det fanns även tankar om att skapa underkalibriga granater med samma sprängladdning som fullkalibriga sådana, varvid räckvidden skulle öka till 55 km. Som framtida alternativ fanns även idéen att skapa en granat med utfällbara vingar och sensorstyrning. En sådan granat ansåg man kunde uppnå räckvidder upp till 100 km.[12]

Som plattform för ett framtida självgående artillerisystem fanns två primära kandidater: ett förlängt Hägglunds stridsfordon 90 chassi och ett civilt Volvo dumper chassi.[12] Detta gav större mobilitet och snabbare gruppering. I slutändan valde man dumperchassit och påbörjade körprov.[11]

1992 – 1998: FH 77 ADRedigera

Försökspjäs Haub 77A på dumperchassie (Haubits 77AD). Föregångare till Archersystemet.

Efter första fasen av APS 2000 påbörjade man ett REMO-projekt[d] på befintliga Haubits 77A-pjäser som ett inledande steg mot ett nytt artillerisystem. Detta innebar även konstruktionen av en körrigg för en framtida artilleridumper, vilken demonstrerades i december 1992 under en visning i Strängnäs.[11] Detta projekt fick namnet FH 77 AD, där D stod för dumper.[14]

Körriggen skapade fortsatt intresse för REMO-projektet och man valde att fortsätta utvecklingen genom att ta fram en ny rigg som inte bara kunde köra utan även skjuta. Denna kör- och skjutrigg utvecklades under åren 1995 till 1998 och baserades på en lätt bepansrad dumper. Denna pjäs användes som demonstrator i projekt Artdemo och i förarhytten fanns datorer för beräkning av ballistiska data, vilket annars utfördes på en separat batteriplats för hela artillerikompaniet.

2002 – 2008: FH 77 BDRedigera

 
Förseriepjäs i eldläge

Mellan 2002 och 2003 gjordes teknikstudier och renovering/modifiering av 155 mm haubits 77B till 155 mm haubits 77BD, där D står för dumper. År 2003 gick Danmark med i projektet men kom av olika anledningar att lämna projektet våren 2006.[15] Under denna period hade försök med två försökspjäser (FP 01 och FP 02) påbörjats.[15]

2008 – idag: Artillerisystem 08Redigera

 
Archerpjäs under Garnisonens dag i Boden 2017.

Från 2008 gick Norge med i projektet och i mars 2010 beslutade FMV, tillsammans med norska FLO, att påbörja serietillverkning och slutleverans av Artillerisystem 08.[16] Systemet var ursprungligen tänkt att levereras i serieversion från 2012[17] då även det första förbandet skulle utbildas på det nya systemet. Totalt låg ordern på 24 Archersystem till Försvarsmakten och 24 Archersystem till det norska försvaret.[18]

19 augusti 2009 gav regeringen Reinfeldt klartecken till Försvarsmakten att genom Försvarets materielverk anskaffa 24 pjäser, detta efter att det norska stortinget tidigare beslutat om anskaffning av 24 enheter.[19][20] Den 23 mars 2010 offentliggjordes den officiella ordern till BAE Systems Bofors, där leveranserna till det svenska försvaret planerades att påbörjas under 2011, för att upptas och ingå i insatsorganisationen under 2012. De norska enheterna planerades att tas i bruk under 2013.[21]

År 2013 var hela systemet cirka två år försenat, bland annat på grund av att en underleverantör till BAE gått i konkurs, den leverantör som hade fått i uppdrag att leverera ammunitionshanteringssystemet, det vill säga det fordon som ska stå bredvid och ladda pjäsen. I december 2012 lämnade Artilleriregementet (A 9) ifrån sig de två sista Haubits 77B. Under perioden december 2012-september 2013 gjorde förseningarna att Försvarsmakten stod utan tungt artilleri. Under den period som det svenska försvaret stod utan de nya pjäserna, samövade Sverige med det norska försvaret som använder amerikanska M109 Haubitsar. Dessa var planerade att utgå ur den norska krigsorganisationen när det nya systemet levererats.[22]

Den 23 september 2013 överlämnade BAE Systems Bofors de första pjäserna i det nya systemet till FMV. Pjäserna transporterades sedan till Boden där Försvarets materielverk (FMV), Forsvarets logistikorganisasjon (FLO) och Artilleriregementet fortsatte med utbildning och övning.[23] Fredagen den 18 oktober överlämnade FMV de första fyra utbildningspjäserna till Artilleriregementet.[24] Den 6 december 2013 meddelade den norska regeringen att man bryter kontraktet, med hänvisning till att de inte motsvarar de norska behoven. Ingen av de ursprungligen 24 beställda enheterna var levererade till Norge vid denna tidpunkt, vilka från början var planerade att levereras 2013 och fullt operativa 2014.[25][26][27]

Den 28 september 2015 överlämnade BAE Systems den första serieproducerade enheten till FMV. Överlämnandet skedde genom en mindre ceremoni i Karlskoga, där Lena Gillström, VD för BAE Systems Bofors, överlämnade den första enheten till försvarsminister Peter Hultqvist och Försvarets materielverks vikarierande generaldirektör Dan Ohlsson.[28] Den första pjäsen skulle dock testas och kontrolleras av FMV, vilket beräknades ta ett par månader, innan den överlämnades till Försvarsmakten. Leveransen av systemet skulle ske med start från oktober 2015, med två pjäser varje månad. Systemet beräknades vara slutlevererat till svenska staten hösten 2016, två år senare än beräknat. I media uppgavs hela systemet kosta 1,3 miljarder kronor.[29][30] Den 1 februari 2016 överlämnade FMV de första fyra pjäserna till Försvarsmakten och Artilleriregementet, genom en överlämningsceremoni i Boden. Artilleriregementet hade då varit utan egna artilleripjäser i över tre år.[31][32]

I september 2016 meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att framtiden för de överblivna 24 haubitsarna från den tidigare norska affären var under utredning. Enligt Hultqvist utreder man möjligheten att tillföra pjäserna till det svenska försvaret.[33] Den 20 september 2016 meddelade Försvarsministern att samtliga 48 pjäser kommer att köpas av den svenska staten, varav 36 stycken kommer tillfalla den svenska Försvarsmakten. De övriga tolv är tänkta att säljas för export.[34]

Till följd av försvarsbeslutet 2020 valde Försvarsmakten att införskaffa ytterligare 24 haubitsar[35]

Teknisk beskrivning (Svensk variant)Redigera

Som namnet antyder är Artillerisystem Archer ett system och inte ett specifikt fordon.

I systemet finns 2 primära undersystem som systemet grundar sig på: ett pjässystem, bestående av en självgående eldrörsartilleripjäs där man monterat en 155 mm fälthaubits 77 BW i ett oscillerande torn på en Volvo A30E terrängvagn, och ett ammunitionshanteringssystem, bestående av en modifierad lastbilscontainer, vilken kan lastas på en mängd olika lastfordon, vars syfte är att ladda om pjässystemen i fält.[36]

Dessa undersystem bygger själva på flera undersystem, specifikt pjässystemet, som består både av ett självgående system och det skjutande systemet. Som kuriosa kan nämnas att pjässystemet saknar ett välkänt formellt namn, utan kallas enbart för Archer, alternativt Archerpjäs i antalsform.[37][4] I vissa sammanhang har beteckningarna 155 mm FH-77 BW L/52,[4][38] 155 mm Haubits Archer[4] och Haubits 08[15] använts men dessa är mer synonyma för själva vapnet än hela pjässystemet.

Pjässystem (självgående system)Redigera

Pjässystem (självgående system)
Artilleripjäs Archer
Volvo A30E terrängvagn
 
Volvo A30E pjässystem i eldställning
Generella egenskaper
TypSjälvgående eldrörsartilleripjäs
Besättning2 – 4
Längd14,3 m
Bredd3 m
Höjd3,4 m (4 m med vapenstation)
Markfrigång0,4 m
Vikt33,5 ton
TillverkareVolvo Construction Equipment AB (chassi)
BAE Systems Bofors AB (Kabin)
Skydd och beväpning
SkyddSplitterskyddad[e]
Primär beväpning1 × 155 mm FH 77 BW L/52 haubits
Sekundär beväpning1 × 12,7 mm ksp 88 i en fjärrstyrd vapenstation VS01
Mobilitet
MotorVolvo D9B AC E3 dieselmotor
343 hk (252 kW) vid 1900 varv/min
Tankvolym400 liter
Upphängning6x6 individuell hjulupphängning
Hastighet på väg70 km/h
Kraft/vikt10 hk/ton
Räckvidd500 km

Pjässystemets självgående system består av en bepansrad Volvo A30E 6x6 terrängvagn, även kallad dumper, med förlängd bakvagn.[7][16] Komplett med vapensystem väger fordonet cirka 35 ton med en totallängd på 14,3 meter.[37]

Prestanda

Chassit är försedd med midjestyrning och har en en Volvo D9B AC E3 dieselmotor med 343 hästkrafter[39] (252 kW).[38] Under bra vägunderlag kan fordonet komma upp i cirka 65 till 70 kilometer i timmen.[7][39] Chassits bränsletank håller 400 liter av dieselolja, vilket ger fordonet en räckvidd på 500 kilometer. Fordonet har bra rörlighet och klarar av att köra i 30° graders längsgående lutning och 28° graders tvärgående lutning.[38] Fordonets terrängframkomlighet är även mycket bra och chassit klarar av att vada i vatten upp till 1 meter.[38]

Stridsutrymme

Fordonet har gentemot sin civila version försetts med en helt ny kabin (militärt även kallat stridsrum) som innehåller diverse elektronik och utrustning, samt diverse andra nödvändiga förändringar. Kabinen sitter frontalt på fordonet, så långt från magasinet som möjligt. Enbart motorn med tillbehör sitter främre på chassit. Denna placering har två viktiga fördelar, delvis skyddar det besättningen från ammunitionssprängning, det vill säga ifall ammunitionen i magasinet exploderar, men det gör det även möjligt att transportera pjässystemets eldrör i ett infällt läge längs vagnens längd.

Besättning

Pjässystemet bemannas av 2-4 man, varav en förare, en vagnchef och 2 operatörer som max. Systemet kan om nödvändigt betjänas av enbart en man.[40] Bortom strid ska besättning även kunna ladda om fordonet. Besättningens uthållighet med stängda luckor och dörrar i fordonet är drygt 24 timmar. Pjässystemets kabin är väl skyddad och har all nödvändig utrustning för att möjliggöra betjäning av pjässystemet under minst 24 timmar i sträck.[7]

Centralt på chassit finns en förvaringsmodul med 4 sidolådor. I dessa förvaras verktyg och besättningens personliga utrustning.[7]

Skydd

Pjässystemets självgående system är utformat med flera olika typer av skydd; bland annat: splitterskydd, minskydd, brandskydd, CBRN-skydd och bullerskydd, samt ballistiskt skydd bestående av pansar och skottsäkert glas för att skydda mot finkalibrig eld.[7] Fordonet har även brandsläckaranordning för motor, stridsrum och vapenrum.[7]

Två av fordonets axlar är försedda med slirskydd (främre axel samt främre bakaxel) vilket minskar risken för att fordonet ska slira på dåligt vägunderlag.[7] Terränghjulen är även försedda med nödkörningshjul (extrahjul inuti hjulen) som tillåter körning på punkterade hjul och ger extra skydd vid påkörning av fordonsminor.[7]

Sekundär beväpning

Pjässystemets sekundära beväpning består av en 12,7 mm kulspruta 88 i en fjärrstyrd sensor- och vapenplattform benämnd Vapenstation 01, kort VS01 (Protector nordic),[7] vilken sitter på kabinens tak.[41]

VS01 är gyrostabiliserad och försedd med lasersikte för avståndsmätning och utpekning av mål, samt sikteskameror och rökkastare. Gyrostabiliseringen tillåter träffsäker eldgivning även under gång mot både stillastående eller rörliga mål. Den styrs inifrån kabinen av en besättningsmedlem och tillåter närförsvar av fordonet under skydd.

12,7 mm kulspruta 88 är passande för närförsvar då den kan bekämpa både oskyddade och lätt skyddade mål som till exempel infanteri och helikoptrar. Om systemet skulle stöta på tyngre fiender som stridsvagnar behöver man fly med hjälp av rökkastarna, eller i extrema fall, ge direkt eld med kanonen.

VS01 kan även förses med andra vapen än 12,7 mm kulspruta 88; till exempel 7,62 mm kulspruta 58, 7,62 mm kulspruta 90, och 40 mm granatspruta 92.[41]

Pjässystem (skjutande system)Redigera

Pjässystem (skjutande system)
155 mm Haubits Archer
155 mm FH-77 BW L/52
 
155 mm FH-77 BW L/52 i eldläge
Beskrivning
TypFälthaubits
Tjänstehistoria
Produktionshistoria
TillverkareBAE Systems Bofors AB
Specifikationer
Kaliber155 mm
Piplängd8060 mm (L/52)[f]
Ammunition155 mm NATO-granater
DM72-laddningskapslar
Magasin21 granater
126 laddningskapslar
EldhastighetMax: 9 skott/min (3 skott)
Hög: 6 skott/min (21 skott)
Låg: 1,54 skott/min (54 skott)
Mynningshastighet525 – 955 m/s (beroende på granattyp och laddning)
Effektiv räckvidd30 – 50 km (beroende på granattyp och laddning)

Pjässystemets skjutande system består av en 155 mm fälthaubits 77 BW[4] L/52 teleskopisk kanon.[42] Kanonen är en modifierad och moderniserad 155 mm haubits 77 B som har försetts med ett två meter längre eldrör (från ett L/39 till ett L/52 eldrör), automatladdning och teleskopisk lavettfäste, etc.

Lavettfästet är teleskopisk för att tillåta kanonen att skjutas in i det oscillerande kanontornet et under transport. Detta för att tillåta eldröret att ligga bakom kabinen i transportläge, då eldröret går ut över kabinen i eldläge. Eldröret är 8,06 meter långt och har en räffelstigning på 22,5 kalibrar/varv.[7]

Vid transformering från eldläge till transportläge åker kanonen in i kanontornet och passar in i magasinet, vilken är utformad som en halv cylinder. Automatladdarens laddningsarm som laddar vapnet skjuts åt sidan för att ge plats åt patronläget. Eldrörets utstickande längd från tornet blir då kort nog att gå in bakom kabinen i horisontellt läge. Därefter täcks eldröret och annan hydraulik av ett skyddande hölje som fälls över från sidorna. Transformering in i eldläge görs detta i motsatta moment.[42][40]

I eldläge kan eldrörsmynningen höjas till 10,4 m.[38]

Ammunition

Pjässystemets ammunitionen består av NATO-standardiserade 155 mm granater och använder DM72-laddningskapslar, även kallade modularladdningar,[7] utan laddningshylsa. Laddningskapslar används för att kunna avfyra granater med olika storlekar av drivladdning för att erhålla kort eller lång räckvidd. En maxladdning kräver 6 stycken laddningskapslar.[42]

Själva projektilerna består vanligen av normalgranater eller basflödesgranater med olika typer av verkan. Systemet är även konstruerat för att kunna skjuta mer specialiserade granater som de svenska granaterna Bofors BONUS och Bofors EXCALIBUR.[7] BONUS är en multipelgranat (även om tillverkaren inte klassar den som det) för att slå ut flera mål samtidigt över en mycket stor yta. Den är specifikt ämnad för att slå ut pansarflottor (stora grupper av pansarfordon och stridsvagnar). EXCALIBUR är en fenstabiliserad precisionsstyrd granat menad att slå ut ett mål med enbart en granat. Med icke styrda granater brukar man behöva bombardera målet med flera granater för att säkerställa en dödlig träff.

Magasin

Pjässystemets magasin sitter längst bak på fordonet och hänger ut bakom bakaxlarna. Magasinet är skyddat av ett splitterskyddat hölje och upptar större delen av det oscillerande tornet.

Magasinet håller 21 granater och 126 laddningskapslar,[42] 6 laddningskapslar per granat. Granaterna förvaras på höger sida av tornet[42] med en maxlängd på 1 m och en maxvikt på 50 kg[7]. Laddningskapslarna förvaras på vänster sida om tornet.[42] Magasinet håller även 40 tändpatroner vilka används för att avfyra laddningskapslarna.[7]

Automatladdare

Magasinet är försedd med ett automatladdningssystem som tillåter omladdning av pjäsen från kabinen.[40] Automatisk omladdning tar drygt 6,5 sekunder[40] och ger fordonet en genomsnittlig maximal eldhastighet av 9 skott per minut.[7] Detta är något lägre än Sveriges tidigare självgående artillerisystem Bandkanon 1,[43] samt även utländska system som Pzh 2000,[44] vilka kan ladda om på ca 2-3 sekunder. Dock uppvägs detta av Archers avsevärt bättre precision vilket inte kräver hög eldhastighet för bra verkan.

AmmunitionshanteringssystemRedigera

Ammunitionshanteringssystem
AMH Archer
Generella egenskaper
TypModifierad rullflakscontainer för rullflakbilar
Besättning2 – 3
Aktiv  2013 – idag
Antal i tjänst  48

Ammunitionshanteringssystemet, kort AMH Archer,[45] alternativt kallat ammunitionsfordon,[7] består av en modifierad standard 20 fot fraktcontainer[39][46] försedd med rullflaksbalk[45] för montering på rullflakslastbilar, vilken har modifierats för att bära artillerisystemets ammunition och ladda om pjässystemen.

En AMH Archer finns för vardera pjässystem[7] och systemet kan monteras på många befintliga lastfordon, men prioriteras för splitterskyddade lastbilar då systemet ska följa med pjässystemen i strid.

Påfyllning

AMH Archer bemannas normalt av 2 tjänstemän[42], förare och extraman, och omladdning görs normalt av båda besättningarna från ammunitionshanteringssystemet och pjässystemet.[7] AMH Archer bär 100 granater[8][39] och en full omladdning av ett pjässystem tar under 8 minuter att genomföra.[7] Omladdning sker i skyddsställning och om situationen kräver kan omladdning göras av enbart personal från AMH Archer.[7]

Påfyllningsanordning

Påfyllningsanordningen på AMH Archer består av en vikarmskran försedd med ett granatgripdon,[45] samt en rullramp för laddningskapslarna.[42] Vid omladdning kör AMH-fordonet upp bakom pjässystemet på höger sida akter mot akter.[42] Rullrampen läggs ut bakom pjässystemets magasin vilket tillåter laddningskapslarna att rulla till vänster sida där de laddas i en ammunitionshiss.[42] På höger sida används vikarmskranen för att ladda granater in i en ammunitionshiss på höger sida om pjässystemet.[42]

VarianterRedigera

  • Volvo A30E 6×6 chassi
  •   svensk variant – 48 beställda – 24 byggda – 24 levererade 2016, ytterligare 24 beställda 2020 – (+ 24 modifierade norska pjäser)
  •   norsk variant – 24 beställda – 24 byggda – ej levererade – modifierade till svensk utformning och levererade till Sverige[47]

AnvändareRedigera

Nuvarande användareRedigera

  •   SverigeSveriges armé – 72 beställda totalt – 36 levererade mellan 2015 och 2016[39] (24 svenska + 12 av de 24 norska enheterna[48]) – Ytterligare 12 beställda 2019 (resterande 12 av de 24 norska enheterna)[39] – Ytterligare 24 beställda 2020.[49]

Avslutade och avbrutna beställningarRedigera

  •   NorgeNorges armé – 24 enheter beställda i samarbete med Sverige – Samarbetet avbrutet den 6 december 2013. Norge valde istället att påbörja en ny upphandling om 24 pjäser där man testar och utvärderar fyra andra system, K9 Thunder 155mm från Sydkorea, CAESAR från Frankrike, Panzerhaubitze 2000 från Tyskland och M109G från Schweiz.[50]

Tänkbara användareRedigera

Tidigare tänkbara användareRedigera

  •   DanmarkDanmarks armé hade med Archer med i anbudstävling om att leverera nytt artillerisystemet till den danska armén. Kontraktsvärdet omfattar mellan 9 och 21 enheter.[52] Dock valde Danmark att gå vidare med tre andra alternativ.[53] I slutändan valde de ett mindre avancerat franskt system utan automatladdning vid namn CAESAR[g] monterad på ett tjeckiskt Tatra T815 8×8-chassi.[54]
  •   KroatienKroatiens armé - Kroatien visade intresse för Archer under viss tid men valde i december 2014 att köpa 12 begagnade Panzerhaubitze 2000 från Tyskland, vilka började levereras i juli 2015.[källa behövs]

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Avser utbildning, reservdelar, ammunition och drift.[1]
  2. ^ REMO står för renovering och modifiering.[6]
  3. ^ [a b] RMMV står för Rheinmetall MAN Military Vehicles.
  4. ^ REMO står för renovering och modifiering.[13]
  5. ^ Skydd är hemligstämplat men ska skydda besättning mot finkalibrig eld och splitter.
  6. ^ Eldrörslängd är lika med 52 gånger kalibern (52 × 155 = 8060).
  7. ^ CEASAR står för CAmion Équipé d'un Système d'ARtillerie, franska för "Lastbil utrustad med ett artillerysystem".

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Försvaret får 24 extra Archer-haubitsar”. Arkiverad från originalet den 9 november 2017. https://web.archive.org/web/20171109210934/https://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-far-24-extra-archer-haubitsar-6788151. Läst 9 november 2017. 
  2. ^ [a b c] ”Bilaga 1 till årsredovisningen 2018, Uppföljning av pågående större anskaffningar”. FMV. 20 februari 2019. https://docplayer.se/127838031-Uppfoljning-av-pagaende-storre-anskaffningar.html. Läst 7 april 2021. 
  3. ^ [a b] ”Bilaga 1 till årsredovisningen 2020, Uppföljning av pågående större materielobjekt”. FMV. 22 februari 2021. https://www.fmv.se/globalassets/dokument/om-fmv/fmv-arsredovisning-2020-bilaga-1-uppfoljning-av-pagaende-storre-anskaffningar.pdf?fbclid=IwAR3FGFoMevMu3_eZHlPWQzcHwjeHayYPyQaBnrxqp2AsNv3w-_Cb-qr19pM. Läst 7 april 2021. 
  4. ^ [a b c d e] ”Archer i ökenterräng”. http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:537066/FULLTEXT01. Läst 4 september 2019. 
  5. ^ ”A unique Forestry carrier conversion”. forsvarsmakten.se. 24 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 16 april 2021. https://web.archive.org/web/20210416140459/https://www.forsvarsmakten.se/en/news/2008/10/a-unique-forestry-carrier-conversion/. Läst 7 april 2021. 
  6. ^ ”40328_Artilleri Omslag”. https://www.artlvklubben.se/wp-content/uploads/2012/10/Artilleri-Tidskrift_2004-1.pdf. Läst 9 april 2021. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] ”ARCHER - Data/Prestanda”. Arkiverad från originalet den 4 september 2019. https://web.archive.org/web/20190904182555/http://fmv.episerverhosting.com/Global/Dokument/Projekt/Archer/Data_Prestanda_ARCHER.pdf. Läst 4 september 2019. 
  8. ^ [a b c] ”DSEI 2019 BAE Systems unveils NEW ARCHER Mobile Howitzer” (video). Janes. 16 september 2019. https://www.youtube.com/watch?v=y3eMXZIgAeQ. Läst 16 april 2021. 
  9. ^ [a b] ”DSEI 2019: BAE Systems new ARCHER 155mm self-propelled howitzer based on 8x8 MAN truck chassis”. https://www.armyrecognition.com/dsei_2019_news_official_show_daily_land_zone/dsei_2019_bae_systems_new_archer_155mm_self-propelled_howitzer_based_on_8x8_man_truck_chassis.html. Läst 10 april 2021. 
  10. ^ [a b] ”Archer på RMMV-lastbilar öppnar marknaden ytterligare och testas just nu”. https://sempermiles.se/forsvarsnyheter-om-mtrl/archer-pa-rmmv-lastbilar-oppnar-marknaden-ytterligare-och-testas-just-nu/. Läst 10 april 2021. 
  11. ^ [a b c] Birgitta Hede (2017-02). ”SPF Seniorerna har haft årsmöte, Archers historia”. Månadsnytt, nr 2 - 2017, årgång 33 (SPF Seniorerna). 
  12. ^ [a b c d] Jane's Armour and Artillery 1991-92. 1992. sid. 487 
  13. ^ ”40328_Artilleri Omslag”. https://www.artlvklubben.se/wp-content/uploads/2012/10/Artilleri-Tidskrift_2004-1.pdf. Läst 9 april 2021. 
  14. ^ ”A unique Forestry carrier conversion”. forsvarsmakten.se. 24 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 16 april 2021. https://web.archive.org/web/20210416140459/https://www.forsvarsmakten.se/en/news/2008/10/a-unique-forestry-carrier-conversion/. Läst 20 april 2021. 
  15. ^ [a b c] Björn Isaksson (nummer 4, 2007). ”Archer tar över efter haubits 77”. Artilleri-Tidskrift (Artilleri & luftvärnsklubben). 
  16. ^ [a b] ”Archer”. fmv.se. https://www.fmv.se/projekt/archer/. Läst 9 april 2021. 
  17. ^ ”Sverige och Norge tecknar samarbetsavtal för artillerisystemet Archer”. fmv.se. FMV. 30 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 16 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180116215155/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/sverige-och-norge-tecknar-samarbetsavtal-foer-utveckling-av-artillerisystemet-archer-251917. Läst 28 november 2008. 
  18. ^ Haglund, Sven-Åke (2008). Haglund, Sven-Åke. red. ”Bestyckad dumper världsunik lösning”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (3): sid. 22. 1652-3571. 
  19. ^ Forsvarsmakten.se (2009-08-20) 24 Archer till Artilleriregementet Läst 11 januari 2011
  20. ^ Fmv.se (2009-08-19) FMV inleder förhandlingar om Archer Arkiverad 16 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 29 december 2009
  21. ^ Di.se (2010-03-23) Svensk kanonorder i miljardklassen Läst 11 januari 2011
  22. ^ ”Officerstidningen, nr 4/2013” (  PDF). officersforbundet.se. Arkiverad från originalet den 27 november 2013. https://web.archive.org/web/20131127120547/http://www.officersforbundet.se/portal/pls/portal/docs/1/656002.PDF. Läst 16 juni 2013. 
  23. ^ FMV.se 24 september 2013: De första Archerpjäserna levererade till FMV Arkiverad 27 september 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 25 september 2013
  24. ^ ”Historisk dag för A 9”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/10/historisk-dag-for-a-9/. Läst 24 oktober 2013. 
  25. ^ ”Norge avslutter kontrakten om artillerisystemet Archer”. regjeringen.no. http://www.regjeringen.no/nb/dep/fd/pressesenter/pressemeldinger/2013/norge-avslutter-kontrakten-om-artilleris.html?id=747473. Läst 7 december 2013. 
  26. ^ ”Norge nobbar svenskt vapensystem”. svd.se. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/norge-nobbar-svenskt-vapensystem_8800728.svd. Läst 7 december 2013. 
  27. ^ ”Norge bryter samarbetet kring Archer”. fmv.se. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210060056/http://fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Norge-bryter-samarbetet-kring-Archer/. Läst 7 december 2013. 
  28. ^ ”Här får svenska staten nya kanoner”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/orebro/har-far-forsvaret-nya-kanoner. Läst 28 september 2015. 
  29. ^ ”Första leveransen av supermoderna Archer”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/article3934071.ece. Läst 28 september 2015. 
  30. ^ ”BEA Systems delivers Archer Artillery system to Sweden”. baesystems.com. http://www.baesystems.com/en/article/bae-systems-delivers-archer-artillery-system-to-sweden. Läst 28 september 2015. 
  31. ^ ”Glädjens dag på A 9”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/02/gladjens-dag-pa-a-9/. Läst 2 februari 2016. 
  32. ^ ”Strålande överlämning av Archer”. fmv.se. Arkiverad från originalet den 5 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160205061425/http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Stralande-overlamning-av-Archer/. Läst 2 februari 2016. 
  33. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Ökat understöd till arméstridskrafterna Interpellationsdebatt 1 september 2016 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/okat-understod-till-armestridskrafterna_H310761. Läst 8 september 2016. 
  34. ^ Gummesson, Jonas. ”Sverige tar över artilleri – kan placeras på Gotland”. http://www.svd.se/budgeten-sverige-tar-over-norskt-artilleri. Läst 20 september 2016. 
  35. ^ Råssjö, Pelle (2 november 2020). ”Kanonglädje i Bofors – ska leverera fler Archer i försvarets nya satsning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/utokade-forsvaret-ger-nya-order-till-bofors. Läst 16 mars 2021. 
  36. ^ ”Mer fakta om Archer”. fmv.se. 14 september 2011. https://web.archive.org/web/20190222125419/https://www.fmv.se/sv/Projekt/Archer-/Systemets-formagor/. Läst 9 april 2021. 
  37. ^ [a b] ”Archer på försvarsmaktens hemsida”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/mark/archer/. Läst 4 september 2019. 
  38. ^ [a b c d e] ”Archer_A5_Datasheet_AW_PMS.pdf”. BAE Systems Bofors AB. http://www.suomensotilas.fi/wp-content/uploads/2015/10/Archer_A5_Datasheet_AW_PMS.pdf. Läst 9 april 2021. 
  39. ^ [a b c d e f] ”Artillerisystem Archer”. soldf.com. https://www.soldf.com/fordon/artillerisystem-archer/. Läst 9 april 2021. 
  40. ^ [a b c d] ”Ultimate Weapons- Archer”. https://www.youtube.com/watch?v=Q6RqA94Xak8&t=90s. Läst 4 september 2019. 
  41. ^ [a b] ”Vapenstation 01”. http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:541327/FULLTEXT01.pdf. Läst 4 september 2019. 
  42. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Archer promotional video”. https://www.youtube.com/watch?v=DZlxDFRQ0KQ. Läst 4 september 2019. 
  43. ^ Skjuttabeller över 15,5 cm kanon m/60 
  44. ^ ”Pzh 2000 3 granater på 10 sekunder.”. https://www.army-technology.com/projects/pzh2000/. Läst 4 september 2019. 
  45. ^ [a b c] ”AMH”. Arkiverad från originalet den 4 september 2019. https://web.archive.org/web/20190904185957/http://www.mvif.se/pdf/avsnitt/501_45.pdf. Läst 4 september 2019. 
  46. ^ [ammunitionsfordon archer ”Archer FMV”]. ammunitionsfordon archer. Läst 4 september 2019. 
  47. ^ ”FMV beställer svenskanpassning av norska Archer”. https://soff.se/medlemsnyhet/fmv-bestaller-svenskanpassning-av-norska-archer-bae-systems-bofors/. Läst 10 april 2021. 
  48. ^ ”Försvaret får 24 extra Archer-haubitsar”. https://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-far-24-extra-archer-haubitsar-6788151. Läst 9 april 2021. 
  49. ^ Råssjö, Pelle (2 november 2020). ”Kanonglädje i Bofors – ska leverera fler Archer i försvarets nya satsning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/utokade-forsvaret-ger-nya-order-till-bofors. Läst 14 april 2021. 
  50. ^ ”Fire kjemper om å bli Norges nye artilleri”. tu.no. http://www.tu.no/industri/2015/04/30/fire-kjemper-om-a-blir-norges-nye-artilleri. Läst 28 september 2015. 
  51. ^ [a b c] Fmv.se Artillerisystem ARCHER Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 augusti 2010
  52. ^ ”Forsvaret køber selvkørende kanoner for mindst en halv milliard”. ing.dk. http://ing.dk/artikel/forsvaret-koeber-selvkoerende-kanoner-mindst-en-halv-milliard-158855. Läst 18 juni 2013. (danska)
  53. ^ ”Denmark restarts artillery purchase”. janes.com. janes.com. 27 november 2015. Arkiverad från originalet den 27 november 2015. https://web.archive.org/web/20151129012606/http://www.janes.com/article/56275/denmark-restarts-artillery-purchase. Läst 16 april 2016. 
  54. ^ ”Nytt artilleri och kompletterande order ger Danmark fler enheter”. sempermiles.se. 14 november 2019. https://sempermiles.se/forsvarsnyheter-om-mtrl/nytt-artilleri-och-kompletterande-order-ger-danmark-fler-enheter/. Läst 9 april 2021. 

KällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Larsson, Roger (2008). Haglund, Sven-Åke. red. ”Archer öppnar väg för samarbete över gränsen”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (4): sid. 29. 1652-3571. 

Externa länkarRedigera